Priset på bensin och diesel har rusat efter Rysslands invasion i Ukraina. För att mildra trycket på hushållens plånböcker har regeringen tillfälligt sänkt skatten på fossila drivmedel. Nu visar en studie att sådana riktade åtgärder riskerar att pumpa upp den ryska krigsekonomin.
Landets fossilbilister har via höjda bränslepriser drabbats hårt av det energikrig som EU för mot Ryssland, där minskad minskad import av rysk olja är tänkt att strypa Putins krigskassa i Ukraina. För att skona medborgarnas plånböcker har flera partier därför krävt att regeringens tillfälliga skattesänkning på fossila drivmedel permanentas.
Nu visar en ny studie att sänkt drivmedelsskatt riskerar att istället gynna istället för att stjälpa den ryska ekonomin.
– Sänkt skatt ger lägre pris på bensin och diesel. När priset sjunker köper folk mer bränsle. Det leder till ökad efterfrågan på olja – vilket i sin tur innebär att oljepriset globalt går upp och Ryssland tjänar mer på oljan de säljer globalt, alltså inte bara på den som går till EU, förklarar Daniel Spiro, lektor vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Miljonvinster för Ryssland
Tillsammans med två andra forskare har han utgått från ett scenario där EU inför en skattesänkning på 0,20 euro (drygt två kronor) per liter bränsle, vägt in den globala oljemarknaden, EU:s efterfrågan på vägbränsle samt oljeproduktionen i Ryssland och räknat på hur detta skulle påverka ryska oljeinkomster.
Slutsatsen är att dessa skulle öka med motsvarande drygt 390 miljoner kronor per dag den första månaden, med 91 miljoner kronor per dag resten av det första året och med 89 miljoner kronor per dag för tiden efter det i åtminstone tre år framåt.
– Om vi sänker skatten med säg två kronor så kommer ungefär 20 öre att tillfalla producenterna i form av att oljepriset går upp. Detta eftersom oljeproduktionen är ganska fast och inte går att vrida upp så enkelt, vilket driver upp priset.
Går det att mildra för konsumenterna utan att samtidigt gynna Putin?
– All politik som sänker priset på energi gynnar Putin på något sätt. Det man skulle kunna göra är att ta skatteinkomsterna från bränslet och lägga i folks plånböcker på annat sätt. Om folk får pengar över via skattesänkningar eller lönehöjningar så kommer merparten av dessa att läggas på annat än bränsle, säger Daniel Spiro.
”Marginell” påverkan
Sverigedemokraterna vill liksom Moderaterna permanenta den tillfälliga skattesänkningen. Men när partiets energipolitiska talesperson Martin Kinnunen tillfrågas om studien tonar han ned problemet med att Ryssland på kort sikt kan gynnas av skattelättnader. Han hänvisar till att SD vill uppnå lägre pris genom minskad reduktionsplikt och att den ökade elektrifieringen leder till minskat beroende av fossila bränslen.
– Det blir märkligt att stirra sig blind på Rysslands oljeintäkter här. De står för ungefär en tiondel av utbudet på olja i världen. Detta har enbart förändrats marginellt med sanktionerna. Olika styrmedel i Sverige kommer inte på något mätbart sätt påverka Rysslands oljeintäkter oavsett vad olika teoretiska modeller kommer visa. Tillväxttalen i världen är däremot en betydande faktor som har direkt påverkan på efterfrågan, vilket inte förändrade styrmedel i Sverige har, säger han.
Sveriges linje gynnar Putin
Daniel Spiro håller med om att en sänkning från endast svenskt håll skulle ge en marginell effekt – men påminner om att scenariot de räknat på är en EU-gemensam skattesänkning.
– Riksdagen driver nu i EU att vi ska få undantag så vi kan sänka skatten under EU:s miniminivå. Den nivån fungerar som en barriär mot att EU-länder sänker skatten och gemensamt göder Ryssland. När Sverige underminerar barriären blir det såklart fritt fram för andra att söka och få igenom undantag. Sveriges linje i EU är därför mycket fördelaktig för Ryssland.
Dagens ETC har sökt även Moderaterna, som svarar att de i avböjer medverkan.