Men nu har forskare vid Umeå universitet visat att det även finns en tydlig koppling mellan förhöjda halter av dessa föroreningar och korttidssjukfrånvaron i den vuxna arbetande befolkningen.

Forskarna har använt registerdata om 1,5 miljoner sjukskrivningar på högst två veckor mellan 2011 och 2019 för boende i Stockholms stad. Dessa data har kombinerats med dagliga mätningar av bakgrundshalten av PM2,5-partiklar i staden.

Resultatet visar att fyra procent av den korta sjukfrånvaron kan kopplas till tillfälligt förhöjda halter av partiklar i stadsluften dagarna innan frånvaron.

Fler akutbesök

Det finns inte uppgifter i frånvarostatistiken om vilka sjukdomar det rör sig om, men utifrån den miljömedicinska forskningen finns flera förklaringar.

– Troligen handlar det till exempel om människor med astma och kol. Man har sett i många studier att fler uppsöker akutmottagningar med dessa besvär när halterna av partiklar går upp, säger Johan Sommar, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och en av studiens författare.

– Det är också känt att luftföroreningar trycker ner immunsystemet så att risken för influensaliknande sjuklighet och svårighetsgraden i sådana tillstånd ökar, liksom andra luftvägsinfektioner.

Är det någon särskild tid på året som halten av partiklar är högre?

– Oftast på våren, när slitagepartiklar från biltrafiken ökar halterna i trafikmiljön.

Forskarna har kontrollerat för andra faktorer, såsom pollenhalten i luften som också kan vara särskilt hög under våren.

Merparten av PM2,5-partiklarna kommer utifrån Sverige och transporteras hit med luftmassor söderifrån, vilket gör att partikelhalterna är högre i de södra delarna av landet, förklarar Johan Sommar.

Resultaten kan användas för att beräkna de förväntade hälsovinsterna för olika åtgärder som minskar exponeringen.

– Men när det gäller de lokala utsläppskällorna, som vi har större möjlighet att påverka, är biltrafiken störst. Då handlar det både om avgaser och slitage av vägbanan, däck och bromsar.

Studien har uppskattat kostnaden av partikelföroreningarna i Stockholm i form av produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro till 17 miljoner euro (omkring 195 miljoner kronor) om året.

– Vi tänker oss att de här resultaten kan användas för att beräkna de förväntade hälsovinsterna för olika åtgärder som minskar exponeringen i våra städer, som att införa miljözoner och begränsa dubbdäcksanvändningen, säger Johan Sommar.