– Det var helt otroligt att se, säger Anna Kuzemko.

Hon är biolog och chefsforskare vid Ukrainas vetenskapsakademi, och sedan fyra året har hon undersökt vilka konsekvenser kriget har för landets miljö och natur. Nyligen kom hon hem från en andra forskningsresa till området som tidigare utgjorde dammen i Nova Kachovka.

– Eller ja, vi kunde inte besöka området som tidigare utgjorde den huvudsakliga reservoaren. Det var för nära det tillfälligt ockuperade området och ryska trupper stod bara kilometer därifrån, redo att skjuta mot oss. Så vi undersökte en avgrening.

Trampade nästan på mina

Inte heller det området kan dock räknas som särskilt säkert. Det är klassat som ”röd zon” av de ukrainska militära styrkorna och ytterst få personer har möjlighet att resa dit – forskare utgör ett undantag. När Anna Kuzemko och hennes kollegor först besökte området i mars 2023 klev de nästan på en mina, en rysk drönare flög över deras huvuden och robotar exploderade ständigt i närheten.

– Fast minan var ganska liten, drönaren var ju bara en och angående robotarna så var det mycket lugnare under min andra resa jämfört med i våras, konstaterar Anna Kuzemko.

När Dagens ETC frågar vad som gjorde starkast intryck på henne under resan säger hon:

– Att jag överlevde. Men vi undersökte också den biologiska mångfalden och kom fram till överraskande slutsatser.

”Hypotes visade sig felaktig”

När kraftverket i Nova Kachovka sprängdes och Dnepr började forsa mot Svarta havet sjönk vattennivåerna i området kring Respublikanets med cirka tio meter. Forskarna oroade sig bland annat för att leran på det forna dammbotten skulle torka upp och att vindar skulle sprida damm och giftiga kemikalier, som reservoaren var full av, över stora delar av Ukraina. Istället visade sig botten vara täckt av ett tjockt lager torkade mollusker, snäckskal och andra blötdjur, som kapslade in marken som en skyddande hinna. På andra platser var jorden istället väldigt tung, och täckt med ett lager salt eller jordalger.

– Så vår hypotes visade sig felaktig, vilket är väldigt positivt. Vi såg också många skott av poppel, vide och andra växter som är typiska för Ukraina. Vi förväntade oss att den förändrade miljön kunde locka invasiva arter men nu tror vi att den växtlighet som är typisk för Velykyj luch kanske är möjlig att återställa.

Zelenskyj talar om ekocid

När seismiska mätningar den 6 juni gav utslag och det blev klart att vattenkraftverket i Nova Kakhovka hade sprängts fördömde den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj inledningsvis förstörelsen som ett ryskt terrordåd. Med tiden började han dock prata om ”ekocid”.

Idag erkänns fyra typer av grova internationella brott: folkmord, brott mot mänskligheten, aggression och krigsförbrytelser. I flera år har önationer som Vanuatu och Fiji lett kampen för att ekocid, eller mord på naturen, ska läggas till listan och därmed bli föremål för den Internationella brottmålsdomstolen. Nu har Kiev anslutit sig till förespråkarna, i vad som många hoppas ska skapa momentum.

I ett mejl till Dagens ETC förklarar en talesperson för det ukrainska miljödepartementet att den rådande straffriheten kring storskalig miljöförstöring i världen ”uppmuntrar till brott”. Och hen fortsätter: ”Vi anser att Internationella brottmålsdomstolen bör kunna pröva och döma i miljöbrott.”

Välkända svenskar hjälper till

Yuliia Ovchynnykova är doktor i miljöskydd och representerar president Volodymyr Zelenskyjs parti Folkets tjänare i den ukrainska nationalförsamlingen. Vidare är hon aktiv i Ecocide Alliance, ett globalt nätverk av folkvalda som kämpar för att ekocid ska bli ett internationellt brott.

När Dagens ETC frågar vad hon tror blir svårast i kampen för att hålla Ryssland ansvarigt för sin storskaliga förstörelse av ukrainsk natur svarar hon att det behövs en gemensam och internationellt erkänd definition av ekocidbegreppet.

– Vi behöver också förbättra metoderna för att registrera miljöförstörelse och involvera fler internationella experter och laboratorier i processen, fortsätter hon.

Ukrainas arbetet för att hålla Ryssland ansvarigt sker bland annat inom ramen för en internationell arbetsgrupp om krigets konsekvenser för miljön, där presidentens stabschef Andrij Jermak och Sveriges tidigare miljö- och utrikesminister, samt EU-kommissionär för miljöfrågor, Margot Wallström, delar på ordförandeskapet. Till andra medlemmar hör bland annat Greta Thunberg, Irlands tidigare president och toppdiplomaten Mary Robinson, och Parisavtalets arkitekt, fransyskan Laurence Tubiana.

De har fått tre uppgifter: kartlägga miljökonsekvenserna av Rysslands anfallskrig; identifiera hur Ryssland kan hållas ansvarigt för sina miljöbrott, samt, ta fram rekommendationer för Ukrainas gröna återuppbyggnad.

Åklagaren listar 15 fall

Parallellt har Ukrainas generalåklagare listat 15 fall av möjlig ekocid för att ställa Ryssland inför rätta i Ukrainas egna domstolar. Båda länderna har nämligen nationell lagstiftning mot ekocid, även om den inte anses fungera särskilt bra.Förutom sprängningen av dammen i Nova Kachovka – som även utreds som en krigsförbrytelse – kan bland annat påstådd massdöd av delfiner till följd av krigsaktivitet i Svarta havet, sprängda oljeraffinaderier i städer som Zjitomir och Lviv, förstörelse av skyddsområdet i Tjernobyl och attacker på en kärnkraftsanläggning i Charkiv, samt masslakt och möjlig ekologisk katastrof på en kycklingfabrik i Cherson län, utgöra kriminell ödeläggelse av liv.

Fick inte vara med

Samtidigt som Ukraina bygger internationellt stöd för sin strategi så ställer sig en av landets ledande forskare frågande till den. Oleksej Vasiliuk är biolog och ordförande för Ukraine Nature Conservation Group, en motsvarighet till Naturskyddsföreningen. Han är kanske också medlem av den internationella arbetsgruppen, men han vet inte säkert. När Margot Wallström och Greta Thunberg träffade den ukrainska regeringen fick varken han eller någon av de andra fem ukrainska miljöorganisationer vara med.

– Sedan dess har vi väntat på att regeringen ska informera oss om vad som förväntas av oss och hur vi går vidare. Det är möjligt att gruppen fortfarande håller på att formas och det är därför vi inte fått veta något. I vilket fall skulle vi väldigt gärna vilja vara med, och vi kan verkligen hjälpa till.

Oklart med delfinerna

Att Rysslands anfallskrig har lett till enorm ödeläggelse är det ingen som ifrågasätter. Men i den ukrainska forskarvärlden är många förvånade över information som cirkulerar kring Rysslands påstådda brott. Det gäller till exempel miljöminister Ruslan Strelets påståenden om döda delfiner. Miljöministern har spekulerat i att upp till 50 000 olika slags valdjur kan ha dött bara under krigets första år – siffror som inte går att belägga. Det går helt enkelt inte att bedriva forskning i Svarta havet med tanke på striderna. Döda delfiner som har flutit i land på andra länders stränder har undersökts, men det finns inga klara studier på vad som tog deras liv, huruvida det var länkat till kriget och hur många fall det faktiskt handlar om. En alternativ hypotes är att de drabbats av en pest, redan före kriget. Men i väntan på belagda slutsatser utgör massiv delfindöd en bra story, som har skapat rubriker i såväl Dagens Nyheter som The New York Times.

Oleksij Vasiljuk hör till de forskare som kritiserar delfinargumentet offentligt, och han är även kritisk till andra fall som generalåklagaren har lagt fram. Han tror till exempel inte att de sprängda oljedepåerna innehöll särskilt mycket bränslen, för de gick ganska snabbt att släcka. Han tycker också det är oklart hur generalåklagaren har valt sina fall. Överlag skulle han hellre se att Rysslands anfallskrig i sin helhet betraktas som ekocid.

– Det är onödigt att använda ordet om enskilda explosioner eller bränder. Ryssland gör sig skyldigt till mord på naturen genom att föra krig på ett sätt som skadar miljön för lång tid framöver, och som drabbar allt liv utan åtskillnad, vilket är förbjudet enligt Genevekonventionen. Vi behöver inte hacka upp det i stycken.

Chans att återställa

Slutligen är han kritisk till att regeringen redan nu gått ut med planer på att återskapa dammen i Nova Kachovka, även om kriget behöver ta slut innan bygget börjar på riktigt.

Oleksij Vasiliuk skulle hellre vilja att området tilläts ”återförvildas” på något sätt.

– Sprängningen var onekligen en terroristhandling med många döda och med svåröverskådliga konsekvenser för människa och miljö. Men kraftverket var i sig en katastrof för området. Nu finns det en chans att återställa det naturlandskap som vi förlorade för 70 år sedan, när Sovjetunionen lät det svämma över. Det är många länder som idag beslutar att avveckla olika vattenkraftverk för att gynna miljöskyddet, det är en internationell trend. Hur ser det förresten ut i Sverige?

I många år har svenska älvar varit fredade från ytterligare utbyggnad av vattenkraften. Men vår nuvarande regering har nyligen öppnat upp för att ändra på detta.

– Jaså, det var intressant. Av någon anledning tror vi i Ukraina att allt är bättre hos er i Sverige. Men jag antar att det är svårt för djur och natur överallt.

Anna Kuzemko tror inte att det är en lösning att bara lämna området åt sitt öde.

– Jag tror inte att naturen kan återförvildas helt utan människans hjälp, och jag tror att det skulle skapa för många ekonomiska sociala problem om vi bara lät området vara. Traktens jordbrukare och industri behöver till exempel på något sätt få vatten till sina odlingar, som de tidigare fick från reservoaren.

Men istället för ett nytt vattenkraftverk skulle hon föredra en solcellspark i området.

– I vilket fall kommer det dröja många år innan det går att göra något där. Först måste kriget ta slut, och sedan behöver marken minröjas. Vi har mycket tid på oss att planera framtiden.

”Ta ut framtida kursen”

Yuliia Ovchynnykova, politikern, säger till Dagens ETC att de ryska styrkornas sprängning av dammen utgjorde en monstruös katastrof för Ukraina.

– Nu behöver vi ta ut den framtida kursen för det drabbade området. Den bör utgå från principerna om hållbar utveckling, den gröna given och ta social, miljömässig och ekonomisk hänsyn. Vi bör lära av andra länders erfarenheter. Genom EU:s strategi för biologisk mångfald har unionens medlemsländer förbundit sig till att återställa det naturliga loppet av 25 000 kilometer floder till år 2030. Det är viktigt att vi gör en grundlig undersökning av sprängningens efterdyningar och utforskar möjliga nästa steg, samtidigt som vi deltar i meningsfulla diskussioner med alla inblandade parter. Det är viktigt att ta fram förslag på olika alternativa handlingssätt som är genomförbara med tanke på befintliga miljömässiga och socioekonomiska omständigheter.

Artikeln har producerats med stöd av Internews Earth Journalism Network.