1. Öka flygtrafiken! 

S, C, L, M, KD och SD

Fördubbla flygtrafiken till och från Arlanda fram till 2050. Det var innebörden av ”Färdplan Arlanda” som alla riksdags­partier utom V och MP ställde sig bakom. Sedan rapporten såg dagens ljus 2019 har det varit en pandemi som slagit hårt mot flygbranschen. S-regeringen vill nu lägga ner Bromma flygplats och är tveksamma till om det behövs en helt ny start- och landningsbana på Arlanda. Men att Arlanda ska utökas står man fast vid, framgick när en ny utredning tillsattes i veckan. Moderaterna å sin sida är tydliga med att även en fjärde bana måste finnas med i planeringen.

Få mänskliga aktiviteter är lika klimatskadliga som långväga flygresor. Den som flyger fram och tillbaka till Thailand bjuder atmosfären på 2,5 ton koldioxid. 2030 får varje person släppa ut ett ton för att vi ska vara i linje med Parisavtalet, enligt IPCC. Totalt alltså. Inräknat maten vi äter och värme i bostaden. Lugnt, säger de som vill satsa på flygplatser – flyget ställer om.

Inblandning av biobränsle har påbörjats. 2030 ska minst 27 procent av det som hälls i planen i Sverige vara biobränsle. Klimatnyttan är dock ifrågasatt. Även biobränslen ger koldioxidutsläpp och minskar inte utsläppen på hög höjd av vattenånga och kväveoxider som står för en stor del av flygets klimatpåverkan.

Vätgasdrivna flyg nämns också som en lösning. Men kommersiell drift ligger långt fram i tiden. Airbus siktar på att ha plan färdiga för trafik 2035. Att framställa vätgas kräver ­också stora mängder el – som det blir huggsexa om när ­fossilfritt stål ska produceras och elbilar laddas.

Elflyg då? Myndigheten Trafikanalys konstaterar att med industrins mest ambitiösa projekt för kommersiellt elflyg stannar räckvidden på 40 mil. Det blir många mellanlandningar om man ska till Thailand. Trafikanalys resonerar också om teoretiska beräkningar om räckvidder på 111 mil för flygplan med knappt 200 passagerare. Då når man åtminstone till Prag från Arlanda, men om och när det skulle kunna bli verklighet är det ingen som vet.

2. Sänk bensinskatten! 

M, KD och SD

91 kronor för en liter bensin 2030. Det kan krävas för att Sverige ska klara målet om 70 procent minskade utsläpp från transporter. Vem påstår det? Greta Thunberg? Märta Stenevi? Rätt svar: Trafikverket. Kraftigt höjda drivmedelspriser är en del av lösningen i sju av de åtta scenarier där myndigheten skissat på hur man kan uppnå transportsektorns klimatmål. I det åttonde scenariet påskyndas istället inblandningen av biodrivmedel – vilket har en omstridd klimateffekt. 

Men prisökningar på mellan 100 och 400 procent på bensinen jämfört med dagens rekordhöga priser, tycks inte vara något partierna vill veta av. Istället sänkte M, KD och SD bensinskatten med 50 öre litern i den budget som riksdagen röstade igenom. Och ytterligare sänkningar är sannolika om de får chansen efter valet. I M:s och SD:s egna budgetförslag i höstas var sänkningen dubbelt så stor än vad man i slutändan kom överens om finansiering för.

3. Stötta kött! 

MP, V, S, C, L, M, KD och SD

Vi ska inte lägga oss i vad folk lägger på tallriken. Det är ett återkommande argument som politiker använder när köttets och mjölkens stora klimatpåverkan kommer på tal. Men ­frågan är om det inte är just det man gör – när produktionen av kött och andra animalier får stöd.

Att jordbrukspolitik bestäms i Bryssel är en ut­bredd uppfattning. Men det är inte hela sanningen. 13 procent av jordbruksstödet från EU får medlemsländerna själva styra över. Den i runda slängar miljard det handlar om årligen väljer Sverige att rikta till nötkötts- och mjölkproducenter. Så vill regeringen i princip att det ska fortsätta när den nya jordbrukspolitiken börjar gälla nästa år. Detta trots att nöt­kött är i särklass när forsknings­institutet Rise jämför de vanligaste livsmedlens miljö­påverkan.

Regeringen bestämmer själva, men inget av de andra partierna har heller protesterat. MP och V säger däremot att köttkonsumtionen ska minska. V vill ha ett nationellt mål för minskad köttkonsumtion och öka stödet till växtbaserad matproduktion. MP vill ha skatt på antibiotika för att minska importen av kött. Inget av riksdagspartierna driver köttskatt eller andra ekonomiska styrmedel för att minska konsumtionen generellt.

4. Kalhugg skogen! 

S, C, L, M, KD och SD

Svenskt skogsbruk är en del av lösningen på klimatkrisen när skogsprodukter ska ersätta fossila bränslen. Det är den gängse uppfattningen bland svenska politiker. EU-kommissionen håller inte med. I förslaget till skogsstrategi står att de kalhyggen som svenskt skogsbruk bygger på ska undvikas.

När skog kalavverkas läcker marken växthusgaser i årtionden, påpekar skogsforskare. Men i riksdagen är MP och V ensamma om att stötta EU-kommissionens linje. Övriga partier tycker att Bryssel ska låta bli att lägga sig i hur skogen brukas.

5. Bygg nya motorvägar! 

S, C, L, M, KD och SD

Söder om Stockholm vill sex av åtta riksdagspartier bygga en ny motorväg för närmare 16 miljarder kronor. Tvärförbindelse Södertörn kallas den och har dömts ut av Naturvårdsverket som ett direkt olämpligt projekt, i strid mot klimatmålen. Myndigheten uppmanade förgäves regeringen att ta över tillståndsprocessen och nu är pengarna inlagda i den infrastrukturplan som regeringen ska klubba i vår.

Naturvårdsverket pekar på den poäng Trafikverket gör i sina scenarier för hur klimatmålet 2030 ska uppnås: Det funkar inte att förlita sig på elbilar och biobränslen – trafiken måste minska, särskilt runt de stora städerna. Och nya vägar ökar trafiken, om detta tvekar knappast någon trafikforskare.

Samma partier hejar på flera andra motorvägsprojekt runt stora städer, som utbyggnad av E22 vid Lund. Men det räcker inte, anser Moderaterna. De säger nej till höghastighetståg och vill använda en del av pengarna till bygget av Östlig förbindelse, ännu en motorväg i Stockholmstrakten.