Rikas konsumtion krossar klimatmål
Organisationen Oxfam har i många år rapporterat om hur några få superrika orsakar lika stora utsläpp som flera miljarder fattiga tillsammans. I början på året kom ny svensk-tysk forskning som bekräftar bilden.
Forskarnas modell visar att andelen dollarmiljonärer i världen kommer att öka från dagens 0,7 procent till 3,3 procent vid seklets mitt, och att den lilla gruppen kommer att släppa ut 72 procent av den mängd koldioxid vi kan släppa ut för att hålla 1,5-gradersgränsen. Det motsvarar två tredjedelar av hela världens koldioxidbudget.
– Politiken måste förstå att vi har ett problem, sa en av studiens författare, professor Stefan Gössling vid Linnéuniversitetet, till Dagens ETC.
Från tjuvfiskare till Timbro-vd
I januari dömdes Ulf Kristerssons (M) dåvarande statssekreterare PM Nilsson till höga böter för att ha tjuvfiskat fridlyst ål i Blekinge skärgård. PM Nilsson bagatelliserade den brottsliga handlingen och menade att polis och Havs- och vattenmyndigheten har viktigare uppgifter än att jaga tjuvfiskare.
När poster i sociala medier visade att PM Nilsson var återfallsförbrytare reagerade ålforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitet.
– Det är naturligtvis inte bagatellartat att bedriva tjuvfiske på en utrotningshotad art, sa han till Dagens ETC.
Strax därefter avgick PM Nilsson och blev vd på Timbro istället.
Historisk klimatlag trädde i kraft i USA
Vid årsskiftet började Inflation reduction act (IRA) gälla i USA. Lagen innehåller klimatinvesteringar motsvarande 3 700 miljarder kronor och är den största federala klimatsatsningen någonsin i landet.
Paketet syftar till att få fart på de gröna investeringarna, men inte genom statliga direktsatsningar utan främst genom skatteavdrag och subventioner. För att baxa reformen genom kongressen fick även ny fossil utvinning tummen upp. Bland annat tillåts ett nytt oljefält i Alaska.
Svensk klimataktivist dömdes till fängelse – för första gången
Den 19 januari checkade klimataktivisten Pontus Bergendahl in på Tygelsjöanstalten för att börja avtjäna sitt två månader långa fängelsestraff. Han är den första svenska klimataktivist någonsin som dömts till fängelse. Pontus Bergendahl straffades för att han tillsammans med två andra medlemmar ur klimatnätverket Extinction rebellion sommaren 2020 hindrade ett flyg från att lyfta från Ängelholms flygplats. Flyget försenades en timme. Utanför anstalten protesterade flera av Pontus Bergendahls tidigare kollegor mot fängelsestraffet.
– Framtiden kommer att ge honom rätt, sa exkollegan Jens Thorvinger till Dagens ETC.
Unikt avtal till skydd för djuphaven kom på plats
Efter femton år av förhandlingar lyckades FN till sist komma överens om en text till skydd för världens djuphav.
– Äntligen! Det är oerhört positivt. Nu finns en mekanism att skydda och reglera internationellt vatten, där det tidigare varit laglöst land, sa Isabella Lövin till Dagens ETC.
Djuphaven täcker 45 procent av jordens totala yta. Det nya avtalet som slöts i mars håller liv i målet om att skydda 30 procent av världens hav till 2030, som antogs på miljömötet i Montreal i december 2022.
Auroramålet drog igång
I våras gav Nacka tingsrätt prövningstillstånd till den gruppstämning unga under namnet Aurora riktat mot staten. Enligt stämningen innebär Sveriges klimatpolitik att staten inte gör tillräckligt för att skydda deras rätt till liv, hälsa och utveckling som garanteras av Europakonventionen. Staten, genom justitiekanslern (JK), avvisade stämningen. Enligt JK begränsar det demokratiska statsskicket domstolarnas makt att bestämma över riksdag och regering enligt den svenska maktdelningsprincipen. Aurora-gruppen håller inte med.
Nacka tingsrätt begärde i höstas att få frågan prövad av Högsta domstolen: Är det överhuvudtaget möjligt att väcka talan mot den svenska staten för dess ansvarslösa klimatpolitik? Fortsättning följer.
Regeringen och slaget om vindkraften
Ebba Busch (KD) före valet: ”Säg nej till de stålskogar av vindkraftverk som tvingas på svenskarna och som förstör vår natur.”
Energiminister Ebba Busch efter valet: ”Att korta tillståndsprocesserna och skynda på utbyggnaden av vindkraft var ett viktigt vallöfte som nu ska infrias.”
Budskapen från regeringen om vindkraften har skiftat, men den faktiska politiken 2023 tyder på att ministerns vallöfte gäller:
- Regeringen har – tvärtemot tidigare utredningsförslag – givit fortsatt grönt ljus för Försvarsmakten att stoppa nya vindkraftsprojekt.
- Regeringen har stoppat förslaget att kommunerna bara får säga nej till vindkraft en gång, tidigt i processen. Nu kan kommunerna dra tillbaka ett tidigare godkännande.
- Regeringen har sagt nej till förslaget att staten ska ersätta kommuner ekonomiskt för att få fler att säga ja till vindkraft. Enligt regeringen är det vindkraftsföretagen själva som ska ersätta kommunerna.
- Regeringen har stoppat det planeringsstöd länsstyrelserna skulle få för att hitta lämpliga områden på land för vindkraft.
- Regeringen har sagt nej till att staten tar kostnaden för elkablar till havsvindparker.
Samtidigt gick Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för regeringssamarbetets största parti SD, i våras ut och deklarerade i en intervju med Svenska dagbladet att han inte vill ha några nya vindkraftverk överhuvudtaget och helst ser att befintliga kraftverk monteras ned.
IPCC: Agera nu för att säkra en framtid åt alla
I mars släppte FN:s klimatpanel sin slutrapport om den sjätte utvärderingen av den samlade vetenskapliga kunskapen om klimatkrisen. Budskapet var tydligt; klimatkrisen är här, den påverkar redan människor och ekosystem. Läget är kritiskt och tiden är knapp, men lösningar finns.
Rapporten återspeglar innehållet i tidigare rapporter, men tonläget är skärpt. Det är allvar nu.
Kritiserat klimatmöte med fokus på näringslivet
Vid årets början annonserade regeringen ett nationellt klimatmöte med företag, fackföreningar, forskare och civilsamhället som ”en viktig del i att förankra arbetet” med att ta fram sin klimathandlingsplan.
De upptrissade förväntningarna grusades något när det visade sig handla om endast en halvdag med panelsamtal, till vilken bara tre miljöorganisationer var inbjudna tillsammans med 150 näringslivsrepresentanter.
Inför mötet höll klimatministern en serie rundabordssamtal med en liknande slagsida mot näringslivet och endast tre oberoende forskare på deltagarlistan.
Urvattnad naturlag klubbades i EU
I början av sommaren hettade det till i EU-parlamentet när den konservativa partigruppen bojkottade förhandlingarna om en av hörnstenarna i EU:s klimat- och miljöpolitik: förordningen om restaurering av natur. En försvagad version, som innebär att minst 20 procent av unionens natur ska börja återställas senast 2030, men där lättnader för skogs- och jordbruksmark införts efter hård lobbying från branschintressen, röstades i juli igenom av parlamentet.
I november kom EU:s lagstiftande institutioner överens om en så gott som slutgiltig version.
Varmaste sommaren på 120 000 år
Sommaren 2023 kan ha varit den varmaste som jorden upplevt på 120 000 år. Som varmast var det den sjätte juli, då den globala dygnsmedeltemperaturen nådde nya rekordnivån 17,08 grader enligt EU:s klimattjänst Copernicus.
I Kanada härjade enorma skogsbränder, vars hälsofarliga rök väckte apokalyptiska känslor även långt borta i New York. Atlanten såg värmeböljor som orsakade massdöd bland fiskar, och havsisen i Antarktis visade sig vara mindre motståndskraftig än forskarna tidigare trott.
Svenska bönder drabbades av torka, och Dagens ETC rapporterade från vattenkrigets frontlinje i Arizona.
Dödliga extremväder slår till
Mellan den 23 maj och den 13 juni gick två tredjedelar av ön Maui på Hawaii från frodig och grönskande till ett tillstånd av extrem torka. Skeendet, som kallas ”blixttorka”, tillsammans med passadvindar från orkanen Dora ledde fram till de värsta skogsbränderna i regionen på minst hundra år. 115 människor omkom i det snabba brandförloppet.
Extremväder blir allt vanligare i takt med att klimatet hettas upp. Enorma skyfall och stormar drabbade flera länder – både i Europa och andra delar av världen – hårt i år. Det gäller inte minst Libyen där ovanligt stora regnmängder efter stormen Daniel, i kombination med eftersatt infrastruktur, ledde till att en damm i Derna brast och svepte bort stora delar av innerstaden. Tusentals människor miste livet.
Krigskorrespondenten Magda Gad var en av få journalister på plats efter katastrofen och berördes på djupet av förödelsen.
– Jag hittar inte riktigt ord för vad vi upplevde, det berörde mig på ett sätt som överraskade mig faktiskt, berättade hon för Dagens ETC.
Klimatengagerade tystas av trakasserier
När klimatfrågan blir en del av ytterhögerns kulturkrig förvandlas hat till en del av vardagen för klimatengagerade. Flera beskriver en situation där forskare, journalister och aktivister tystas.
– Forskare vittnar om att hatet och hotet mot dem har ökat parallellt med att det legitimeras på hög politisk nivå, säger Lisa Röstlund, miljöreporter på Dagens Nyheter, till Dagens ETC.
Även att tala om vädret har blivit känsligt. Medan SVT:s meteorologer än så länge är förskonade från allvarliga trakasserier, har den amerikanske tv-meteorologen Chris Gloninger utsatts för dödshot och utvecklat posttraumatiskt stressyndrom, vilket fått honom att lämna sitt jobb.
Ny rapport: Sex av planetens gränser överskridna
I höstas kom en rapport som, för första gången sedan de planetära gränserna lanserades 2009, kvantifierade samtliga nio gränser som ingår i ramverket.
De planetära gränserna betecknar miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden. Rapporten visade att sex av nio planetära gränser hittills har överskridits, och att en sjunde gräns för havsförsurning nästan är nådd.
De två senaste områdena som konstaterats överskridna är människans användning av färskvatten och spridningen av kemiska gifter. Endast för ozonlagret har läget förbättrats något.
Folkets seger över oljebolagen
I en folkomröstning i somras sa över fem och en halv miljoner ecuadorianer, motsvarande 59 procent av rösterna, ja till att regeringen ska stoppa oljeutvinningen i nationalparken Yasuní i östra Ecuador. Parken i Amazonas regnskog är en av världens mest artrika platser och hem för Ecuadors två sista ursprungsfolk som lever i frivillig isolering. Enligt det statliga oljebolaget Petroecuadors vd Reinaldo Armijos ska oljeutvinningen vara avvecklad till augusti 2024.
Samtidigt fortsätter ecuadorianska urfolk och lantbrukare den 30 år långa rättsliga kampen mot Chevron för att få oljejätten att ta sitt ansvar för miljökatastrofen som kallats Amazonas Tjernobyl. Dagens ETC träffade i höstas målets centralfigur Pablo Fajardo, som vill ha Sveriges och EU:s hjälp i kampen mot transnationella miljöbovar.
Regeringen presenterar bensin-budget som ökar utsläppen
I september presenterade Tidö-regeringen sitt budgetförslag för 2024. Budgeten innehåller förslag som, enligt regeringen själv, kan leda till att utsläppen ökar med upp till 10 miljoner ton till 2030. Samtidigt minskar anslagen för klimat och miljö med 259 miljoner kronor nästa år.
– Det är ett stort svek. Både mot väljarna och mot andra länder vi ingått klimatavtal med, sa Naghmeh Nasiritousi, som forskar om klimatpolitik, till Dagens ETC.
Enligt en beräkning från Riksdagens utredningstjänst, beställd av MP, ökar regeringens politik utsläppen fem gånger mer än den högsta siffran regeringen valde att redovisa i samband med budgetpresentationen.
Tidöpartierna slopar klimatmål till 2030
I november anslöt sig Tidöregeringens största parti SD till Sveriges långsiktiga klimatmål om netto noll-utsläpp senast 2045. Partiet accepterade också motvilligt de skärpta klimatkrav som EU ställer på Sverige till 2030, trots att Jimmie Åkesson kort efter att kraven klubbats hotat med att det var dags att utvärdera EU-medlemskapet.
På pressträffen i november meddelade Tidöregeringen även att de nationella klimatmålen till 2030 ska slopas i sin nuvarande form, trots varningar från klimatforskare.
”Swedavia deltar i högerextremt drev”
Så reagerade den tidigare fängslade klimataktivisten Pontus Bergendahl på Dagens ETC:s avslöjande att det statliga flygplatsbolaget Swedavia spridit falska uppgifter om att klimataktivister stoppat ambulansflyg.
Nyheten att Extinction rebellions aktion på Bromma flygplats i september tvingat ett ambulansflyg att i stället landa på Arlanda rapporterades i flera nyhetsmedier. Men Dagens ETC:s granskning visade att det enda flygplan som omdirigerats på grund av aktionen var ett tomt privatjet från London. Några dagar efter avslöjandet pudlade Swedavia och sa att det uppstått ett missförstånd.
Snöpliga frianden efter klimataktioner
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) uppmanade i höstas landets domstolar att ta till hårdare straff mot vad han kallar ”de radikala klimataktivisternas vägblockader och andra samhällsskadliga aktiviteter”. Men flera domar har i stället gått i motsatt riktning. I oktober friades fem aktivister i ett sabotagemål efter att ha blockerat Essingeleden i Stockholm.
– Vi kommer att nöta, nöta, nöta tills vi får en dom som friar för att vi befinner oss i ett planetärt nödläge, kommenterade Återställ våtmarkers talesperson Helen Wahlgren frikännandet för Dagens ETC.
I november tog Stockholms tingsrätt ett steg i den riktningen i domen mot Extinction rebellion-aktivisten Noa Tucker, som åtalats för ohörsamhet mot ordningsmakten i samband med en trafikblockad i centrala Stockholm. Han dömdes för brottet, men med hänvisning till klimatnödläget utdömde rätten inget straff.
Oljespill och tickande miljöbomber i Östersjön
I oktober gick TT-Lines färja Marco Polo på grund utanför Blekinges kust. 150 000 liter giftig tjockolja läckte ut i havet i en av de värsta miljökatastroferna i Sveriges historia. Dagens ETC mötte frivilliga som kämpade för att rädda sina förorenade stränder och tvätta fåglar som drabbats av den kletiga tjockoljan, vars användning efter en global regeländring 2020 bara är tillåten tillsammans med kontroversiell avgasreningsteknik. Trots detta drivs över 800 fartyg med tjockolja i Östersjön – en situation som beskrivs som en tickande miljöbomb.
Katastrof för Östersjöns strömming
Det är väl känt att läget för Östersjöns strömming är kritiskt. I oktober beslutade EU:s fiskeriministrar ändå att tillåta en fiskekvot på sammanlagt 95 miljoner kilo strömming i centrala Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Enligt EU-kommissionen, vetenskapen och EU:s lagstiftning borde fisket tvärtom ha stoppats för att ge strömmingen en chans. Men fiskeriminister Peter Kullgren (KD) var nöjd och sa att beslutet låg nära den svenska "ståndpunkten".
EU-lagstiftning säger att mängden lekmogen fisk inte får falla under en viss kritisk gräns, en säkerhetsspärr mot överfiske. Den lagen bröt ministrarna medvetet emot. Bara veckor senare, i december, gjorde EU-kommissionen oväntat en kovändning och föreslog att säkerhetsspärren ska skrotas.
– Det skulle vara ett förödande beslut för Östersjön. Kommissionen har varit utsatt för extremt hårda påtryckningar från industrifisket som vill fortsätta tråla för fiskmjölsproduktion, sa riksdagsledamoten Rebecka Le Moine (MP), till Dagens ETC.
Ny milstolpe för planetens upphettning passerades
Den 17 januari överskred jordens temperatur för första gången två grader över förindustriell nivå, enligt preliminära siffror.
Den globala upphettningen har därmed i år åtminstone tillfälligt passerat den gräns som världens länder kommit överens om att hålla sig långt under för att undvika katastrofala klimatförändringar.
PFAS-drabbade vann i Högsta domstolen
Till sist kom domen som markerar slutet på den mångåriga rättsprocessen om PFAS-skandalen i Kallinge. Högsta domstolen gav de drabbade rätt. Det kommunala vattenbolaget tvingas nu betala skadestånd till Kallingebor som fått sitt dricksvatten förgiftat av PFAS.
Göran Starkebo, en av målsägarnas advokater, sammanfattade den prejudicerande domens betydelse:
– Det är inte bara mina klienter som är vinnare utan alla vi som bor i det här landet, som nu är tillförsäkrade dricksvatten som inte innehåller gift. Det är den stor framgången, sa han till Dagens ETC.
Omtvistat klimatmöte i Dubai
När 197 länder ska komma överens om gemensamma ordval är det vad den hädangångne diplomaten Henry Kissinger kallade ”konstruktiv tvetydighet” som gör det möjligt. Så även på Cop28, vars överenskommelse tolkats på vitt skilda sätt:
Ett historiskt avtal som för första gången erkänner att de fossila bränslena måste bort från världens energisystem. Genom sina vänskapsband med den eviga bromsklossen Saudiarabien lyckades värdlandet Förenade arabemiraten klubba igenom denna tydliga signal till investerare världen över.
Eller: Ett katastrofalt avtal som inte gör det möjligt att begränsa upphettningen till 1,5 grader, fullt med hänvisningar till bedrägliga lösningar som koldioxidinfångning eller fossilgas som ett övergångsbränsle.
På liknande sätt firades å ena sidan att Cop28 gav den nya klimatskadefonden möjlighet att börja förmedla pengar, vilket klimatsårbara länder kämpat för i årtionden. Men å andra sidan har rika länders bidrag till fonden hittills varit minimala.
Klimatministern gjorde sig oanträffbar hela 2023
Över ett år har gått sedan Romina Pourmokhtari (L) tillträdde som Sveriges klimat- och miljöminister. Mycket har hänt på hennes ansvarsområde sedan dess, men hon har hittills inte svarat på ett enda kontaktförsök via mejl eller telefon från Dagens ETC.
Tidningen har under den här tiden framfört ett stort antal intervjuförfrågningar och bett om svar på sakfrågor och kommentarer till aktuella skeenden, utan resultat. Detsamma gäller vår stående förfrågan om en längre intervju. (Någon gång har reportrar dock lyckats haffa ministern på plats för ett par snabba frågor.)
Under hösten stod det klart att Romina Pourmokhtari inte bara gör sig oanträffbar för Dagens ETC. Ett par chefredaktörer och en ansvarig utgivare inom fackpress skrev ett öppet brev till ministern där de påtalade att "det är ett demokratiskt problem att klimat- och miljöminister Romina Poumokhtari inte tar sig tid att svara på frågor från journalister inom fackpress och med djup kunskap inom våra områden".
Urvattnad klimathandlingsplan och misstroendeförklaring
Under en presskonferens strax före jul presenterade regeringen och samarbetspartiet SD till sist den omtalade klimathandlingsplanen. Ny kärnkraft, elektrifiering, en utredning av ett nationellt utsläppshandelssystem och EU:s klimatpolitik utgjorde tyngdpunkterna. Konkreta åtgärder för att minska utsläppen här och nu saknades i stort sett, liksom beräkningar på hur förd politik ska minska utsläppen till 2030.
Enligt flera bedömare bryter planen både mot Cop28-avtalet, Sveriges och EU:s klimatlag samt försvårar det internationella klimatarbetet. Efteråt meddelade MP, C och V att de väcker misstroendeförklaring mot klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
