Tips!
Inta C-vitamin
Under andra världskriget ordinerades soldater som var stationerade i Stilla havet att äta 300-500 milligram askorbinsyra dagligen för att undvika värmeutslag. Senare forskning har visat att intag av askorbinsyra, även känt som C-vitamin, även påskyndar kroppens acklimatisering till värme, det vill säga gör oss mer redo för att hantera höga temperaturer. Verkningsmekanismerna bakom detta är inte helt fastställda, men antas bero på att C-vitamin minskar ”svettkörteltrötthet” genom att fylla på med enzymer som ofta försvinner vid överdriven svettning. Idag finns ett antal studier där forskare har dragit slutsatsen att de som bor eller arbetar i extrem värme bör ta tillskott med C-vitamin.
Dricka varmt (och kallt)
Ja, det låter ju korkat, men ge det en chans! Genom att dricka varmt när det är varmt ute blir vi ännu varmare, vilket gör att vi svettas mer. Ju mer svett, desto mer avdunstning, vilket kyler oss. Detsamma gäller stark mat, som har samma effekt som varm dryck på värmereceptorerna i vår mun och matsmältningskanal, det vill säga att vi börjar att svettas. Genom att svettas mer motverkas den mängd värme som tillförs kroppen. Dock får luftfuktigheten inte vara högre än att vi kan svettas. Väldigt hög luftfuktighet innebär att svetten inte kan avdunsta, vilket gör att kroppen värms upp istället för att kylas ner. Är det väldigt fuktigt är det således bäst med en kall dryck istället för en varm.
Plantera träd
Städer producerar och absorberar mycket värme – mycket mer än den omgivande miljön. Effekten kallas urbana värmeöar och har blivit ett allt större globalt problem i och med urbaniseringen. Den stora mängden hårdgjorda ytor (vägar, parkeringsplatser, torg) och betongbyggnader absorberar värme, men avger också värme genom värmestrålning. Lägg till bilar som spyr ut avgaser som lägger sig som ett täcke över staden och minimalt med vind (eftersom luften inte kan cirkulera särskilt bra längs de trånga gatorna) och du har en stad som är fem grader varmare än den mindre grannorten. Ett av de bästa metoderna för att sänka temperaturen i städerna är att införa mer skugga, vilket görs genom att plantera träd. Att plantera träd och låta dem växa sig stora kan alltså göra under för mikroklimatet och bidra till att hålla temperaturen i trädets absoluta närhet flera grader svalare.
Drick mycket
Med risk för att låta tjatig – drick vatten! Eller ännu bättre, vatten med citron! Människan har inget inbyggt vattenlager och vi klarar endast av att förlora tre till fyra procents av vårt kroppsvatten utan att må dåligt. Förlorar vi 15-20 procent så dör vi. När vi svettas förloras mycket vätska och denna behöver således ersättas. Tillsätt citron för C-vitaminens skull. En man jag intervjuade i en stekhet stad i Iran menade att en flaska citronvatten var bättre än tre flaskor vatten.
Skippa!
Luftkonditionering
Ja, alltså rent praktiskt så fungerar det ju genom att kall luft kyler kroppen. Men om du vill hålla dig sval i det långa loppet är luftkonditioneringar ett stort fett nej. Luftkonditioneringsapparater drar enormt mycket energi, energi som i många delar av världens inte är förnyelsebar utan fossil. Detta innebär att när du sätter igång din luftkonditionering så släpper du indirekt ut enorma mängder växthusgaser, vilka bidrar till den globala uppvärmningen. Längtan efter kyla bidrar alltså ironiskt nog till att göra världen varmare. Globalt står luftkonditioneringar för drygt 10 procent av världens elförbrukning och genererar utsläpp på två miljarder ton koldioxid årligen. Och värre lär det bli. Enligt Internationella energirådet finns idag drygt två miljarder anläggningar i världen och antalet växer kraftigt – det köps ungefär tio nya i sekunden. Så spara luftkonditioneringarna till de som verkligen behöver dem, till exempel äldre.
Deodorant och antiperspirant
Tvärtemot vad många tror så förhindrar inte deodoranter att vi svettas. Istället är deodorantens främsta uppgift att maskera dålig lukt som uppstår när svetten torkar. En antiperspirant däremot innehåller metaller som zink och aluminium vilka blockerar svettkörtlarna och hindrar oss från att svettas. Åtminstone på det specifika stället som vi kletade antiperspirant på. Men även om antiperspirant täpper till svettkörtlarna på ett specifikt ställe på kroppen kommer den inte att göra så att vi svettas mindre överlag. Kroppens främsta värmeregleringsmekanism är att svettas och det är därför som vi har svettkörtlar på i princip hela kroppen.
Att skylla på kön
1930 skrev den australiensiske geografen Archibald Grenfell Price att solens skadliga strålar är speciellt farliga för kvinnor med vit hudfärg eftersom de kan skada deras reproduktionsorgan. Idag vet vi att så inte är fallet. Tvärtom, verkar det inte vara någon skillnad alls på män och kvinnors värmeregleringsförmåga. Det är sant att kvinnor har fler svettkörtlar än män, men de producerar mindre svett per körtel och svettas därför mindre i helhet. Kvinnor verkar således kunna lagra mer värme innan kroppen reagerar med att svettas, medan mäns svettkörtlar verkar vara något mer effektiva, vilket troligtvis beror på att män har större kroppsmassa och därför snabbare blir varma och svettas mer. Huruvida något av sätten är mer fördelaktigt än de andra finns det inga belägg för och majoriteten av värmeregleringsforskarna lutar åt att det inte är könet som avgör en människas värmeregleringsförmåga utan kroppsmassa, kondition och graden av acklimatisering.
Att klä av sig
Det kan kännas lockande att klä av sig så mycket som möjligt när det är varmt ute, men det kommer inte att hjälpa, åtminstone inte om du är utomhus i solen. Istället kommer du att bränna dig och livet kommer att kännas eländigare än eländigast. När det är varmt är det bäst att ha lösa, ljusa och långärmade tröjor. Löst och långärmat för att skydda huden, men ändå tillåta att luften kan cirkulera mellan tyget och huden, ljust för att ljusa färger inte tar upp lika mycket värme som mörka plagg.
