Fallet, som har väckt starka reaktioner, är bara ett av många exempel på hur röster för en renare framtid nu kvävs av regimer som ser klimat- och miljöaktivister som ett växande hot. I mer auktoritära stater är utvecklingen knappast ny, men rapporter visar att våldet, hoten, bestraffningarna och morden på miljöförsvarare har ökat under senare år.  

En global trend

Även om rena våldshandlingar är betydligt ovanligare i länder med starka skrivningar om yttrandefrihet är den allt hårdare repressionen mot miljö- och klimataktivister en global trend, som växer även i Europa.

Ett av de senast uppmärksammade fallen rör två unga brittiska aktivister som kastat tomatsoppa på skyddsglaset till en Van Gogh-målning, för att dra uppmärksamhet till det planetära nödläget. Häromveckan dömdes de till två år respektive 20 månaders fängelse för aktionen – en dom som enligt The Guardian-kolumnisten George Monbiot visar hur ”den brittiska rättvisan blivit galen”.

Kan skrämmas till tystnad

Repressionstrenden möter också skarp kritik från FN, människorättsorganisationer, jurister och forskare som anser att utvecklingen strider mot internationella konventioner. I rapporter hör Sverige och Storbritannien till länder som pekas ut för dubbelmoral, eftersom länderna ofta kritiserar fattigare nationer för att inte tillåta fredliga protester men själva har tagit steg i den riktningen.

Trevor Stankiewicz, jurist vid Climate Rights International, varnade nyligen i Dagens ETC för att det nu på allt fler håll kan skapas ett klimat av rädsla som innebär att röster för brådskande åtgärder mot klimatkrisen tystnar.

Och det finns tecken på att det också är vad som håller på att ske. 

Utsatta för dödshot

Förra veckan berättade Dagens ETC om hur den österrikiska delen av Letzte generation – en av landets mest framträdande klimataktivistgrupper – lägger ned sin verksamhet.

I ett skriftligt uttalande om beslutet framgår hur de blivit utsatta för våld, dödshot, gripanden, höga böter och fängelsestraff samtidigt som landets regering förblivit passiv i klimatfrågan. 

– Jag ser den ökande repressionen som ett direkt hot mot människors grundlagstadgade rätt att få demonstrera och yttra sina åsikter. Risken är helt enkelt att människor inte längre vågar delta i miljö- och klimatprotester, säger juristen och debattören Michael Pålsson.

Han har bland annat skrivit boken ”Verklig rättvisa”, som är en slags uppmaning till läsarna att tänka igenom sitt eget civilkurage – i synnerhet i klimatfrågan som han ägnar ett av bokens längre kapitel åt. 

”Pratar i nattmössan”

Från politiker och debattörer, inte minst på högerkanten, höjs ofta röster om att klimataktivister som deltar i civila olydnadsaktioner är odemokratiska. Men den argumentationen har Michael Pålsson inte mycket till övers för.

– Det tycker jag är att prata i nattmössan. Politiker och andra som hävdar detta vet såklart om att det idag inte finns något effektivt sätt att stämma stater som bryter mot egna klimatåtaganden eller lagar genom att öka utsläppen. Eller att det tar åratal att nå en position i ett parti för att du ska kunna påverka på riktigt – en tid som inte finns när det gäller klimatet.  Så att slänga frågan ”varför engagerar du dig inte politiskt istället?” på unga klimataktivister skulle jag säga är nästintill hånfullt, säger han till Dagens ETC.

Många ser bara en framkomlig väg för att påverka idag och det är civil olydnad, säger Michael Pålsson och betonar att han själv enbart är en försvarare av frivillig och fredlig sådan. 

– Det finns flera historiska exempel på hur den här sortens aktioner påverkat demokratin i positiv riktning – alltså tvärtemot vad vissa debattörer hävdar. 

Betydande förändring

Det är, enligt honom och andra, alltså inte miljöaktivisterna som utgör ett demokratihot – utan de politiker och samhälleliga institutioner som inskränker demonstrationsrätten och den fria åsiktsbildningen. Två sätt att göra just det på är att stifta nya lagar, eller använda befintlig lagstiftning på ett nytt sätt, för att ge vad kritiker anser är oproportionerligt hårda straff till aktivister.

Före 2022 hade fredliga klimatdemonstranter aldrig dömts för sabotage i Sverige. Sedan dess har minst 25 aktivister dömts för detta brott, vilket kan ge fängelsestraff och enligt forskare representerar en betydande förändring i hur rättsväsendet hanterar vissa typer av klimatprotester. Många varnar samtidigt för att polariseringen i frågan kommer att öka ytterligare. När klimatkrisens effekter blir ännu tydligare än idag kommer fler ställa krav på en förändring – varpå försvararna av status quo kan komma att reagera med att växla upp sitt artilleri.

– Jag tror att alla som nu ropar efter hårdare tag måste börja rannsaka sig själva och fråga sig vad som egentligen är rimligt och proportionerligt sett till det hot mot allt levande som klimatkrisen innebär. Det är våra barn och hela framtiden som står på spel, säger Michael Pålsson.