Som det är nu kan Jas Gripen varken lyfta eller landa på Karlsborgs flygplats.
Extrema halter
Men det finns ett hinder. Stora delar av flygplatsen är kraftigt förorenad av PFAS, en grupp miljö- och hälsogifter som också brukar kallas evighetskemikalier eftersom de inte bryts ner, varken i naturen eller i våra kroppar. PFAS-föroreningarna kommer huvudsakligen från brandskum som använts vid brandövningar genom åren och vid ett flygplanshaveri som ägde rum på 1970-talet.
Med regnvattnet har kemikalierna sedan letat sig allt djupare ner i marken och nått grundvattnet.
– I grundvattnet under en av brandövningsplatserna har halter på drygt 2,4 miljoner nanogram per liter av PFAS uppmätts, säger Christer Haagman som är juridisk talesperson för föreningen Aktion Rädda Vättern, ARV och före detta miljöinspektör.
– Det är troligtvis den högsta koncentration av PFAS som någonsin uppmätts i grundvatten i Sverige, tillägger han.
Siffran kan jämföras med Livsmedelsverkets nya gränsvärde på 4 ng/l i dricksvatten, ett gränsvärde myndigheten själv medger är flera gånger för högt för att skydda även barn från långsiktiga hälsorisker.
På regeringens bord
PFAS-föroreningarna på flygfältsområdet i Karlsborg har varit kända i tio år, men inga åtgärder har vidtagits för att minska spridningen eller sanera området. Därför har gifterna fortsatt läcka ner i marken och ut i Vättern, bland annat via Kärnebäcken och Bottensjön. Kort efter upptäckten, 2014, inledde försvaret försöken att få tillstånd att dränera flygfältet och pumpa ut det förorenade grundvattnet i Kärnebäcken. Länsstyrelsen gav klartecken, men ARV överklagade till Mark- och miljödomstolen som anser att ansökan ska avvisas, med hänvisning till bland annat miljö- och hälsoriskerna.
– I drygt ett decennium har vi hållit emot och överklagat och överklagat och skyddat Vättern, säger Christer Haagman.
Nu ligger avgörandet på regeringens bord. Det är hos regeringen överklaganden i försvarsärenden hamnar. Miljödomstolen har uppmanat regeringen att stoppa dräneringsplanerna. Åren har gått, regeringen har skiftat färg, men än har inget beslut fattats.
Karlsborgs flygplats ligger på en landtunga ut i Vättern på västra stranden. Så gott som hela sjön är ett Natura 2000-område, vilket betyder att den har särskilda skyddsvärden. Vätterns näringsfattiga, kalla vatten skapar ett unikt ekosystem, känsligt för föroreningar, inte minst då det tar en mansålder för vattnet att bytas ut. Både miljödomstolen och ARV anser därför att försvarets skjut- och flygövningar i och över sjön ska avvecklas.
– Men om man tänker renovera och återuppta verksamhet på platsen måste området först saneras från PFAS, säger Christer Haagman.
Risken är annars att det starkt förorenade vattnet börjar röra på sig och driva ut i Vättern, vilket bland annat Sveriges geologiska undersökning, SGU, slagit fast.
Oklara ansvarsområden
Några planer på att sanera området har inte försvarsmyndigheterna.
Det är Fortifikationsverket som ansvarar för försvarets fastigheter. Försvarsmakten ansvarar för verksamheten på fastigheten. I verksamheten ingår att hantera dagvatten och dräneringsvatten. Den överlappande ansvarsfördelningen gör att de två myndigheterna i flera fall hänvisar till varandra.
Daniel Lindh, Fortifikationsverkets chef för region Väst, bekräftar att det inte finns några planer på att sanera området innan dräneringen av den vattensjuka marken eventuellt inleds.
Varför finns det inte det?
– Då får jag hänvisa till Försvarsmakten, det är deras verksamhet, och de får svara på frågan.
När jag frågade Försvarsmakten sa de att det är Fortifikationsverket som ska dränera och markavvattna, och hänvisade till er?
– Ja, det är ju inte Fortifikationsverket som bedrivit verksamhet som har förorenat marken. Det är Försvarsmakten. Så det är deras ansvar som jag ser det.
– Vi tar ansvar för våra projekt samt våra ledningar på området, säger Daniel Lindh.
Svår uppgift
Björn Norrbrand är chef för avdelningen för förorenade områden på Försvarsmaktens miljöprövningsenhet. När Dagens ETC ställer kompletterande frågor per mejl skriver han att Försvarsmakten riskbedömt föroreningssituationen vid Karlsborgs flygplats, och kommit fram till att den största risken är att PFAS sprids med ytvatten via Kärnebäcken till Bottensjön.
– Därför har Försvarsmakten gett Fortifikationsverket i uppgift att installera en reningsanläggning vid Kärnebäcken.
Ett problem är att den planerade reningsanläggningen bara är tänkt att ta hand om föroreningarna vid den sydvästra delen av landningsbanan, trots att höga PFAS-halter uppmätts på flera olika platser.
En ny undersökning från Fortifikationsverket visar att kraftigt förorenat dagvatten även rinner direkt ut i Vättern, och inte via Kärnebäcken.
Björn Norrbrand skriver att arbetet med föroreningarna inte kommer att avstanna efter att reningsanläggningen kommit på plats.
– Försvarsmakten vill dock påtala att det är mycket komplicerat att efterbehandla PFAS-förorenade områden.
Det håller Christer Haagman med om.
– Man måste pumpa upp och rena grundvatten under lång tid och sanera både diken och Kärnebäcken innan man kan börja prata om dränering. Tar man miljön och hälsoaspekterna på allvar så är Karlsborgs flygplats inte användbar på många år, säger han.
Riksdagsledamoten Rebecka Le Moine (MP) skriver i mejl till Dagens ETC att försvaret ”måste se till att sanera flygplatsen och närområden, nu direkt”.
– Det är förödande att det drar ut på tiden. Försvarsmakten bör också få ett tydligt uppdrag att bidra till att säkra rent dricksvatten.
Idag styr andra prioriteringar. Miljöprövningar tar tid. För lång tid tycker Försvarsmakten, som begärt att slippa en rad miljökrav under fem år.
Christer Haagman är besviken på hur försvaret hanterar situationen.
– Det är oansvarigt att en statlig myndighet, vår egen försvarsmakt som ska skydda oss, är så nonchalant om människors och miljöns hälsa, säger han.
