Hund:
Hundens värmereglering går främst ut på att flämta, vilket innebär att hunden ökar antalet andetag per minut. Vid utandning avdunstar vatten från nos, tunga, mun och över luftvägar, vilket – precis som när svett avdunstar – håller blodets temperatur konstant så att kroppen inte överhettas. En hund kan öka sin andning från tio andetag per minut när det är svalt till 40 i vila i varmt klimat och upp till 200 när den är aktiv. För att hålla hunden sval när det är varmt ute gäller samma som för människor: håll den i skuggan, undvik aktiviteter när det är som varmast, kyl den med blöta handdukar och se till att få i den vätska.
Katt:
Katten har sitt ursprung i väldigt varma områden men det betyder inte att de är immuna mot värme. Även kattens främsta värmeregleringsmekanism är att flämta. Det är dock sällan vi ser dem göra det eftersom de ofta inte är lika känsliga som med en hund. Det är också vanligt att de slickar pälsen för att lajva en slags svettning, det vill säga när salivet avdunstar så kyls huden av. Katter är vidare bra på att leta upp svala platser och hålla sig inaktiva när det är varmt ute. De rör sig inte i onödan och är generellt väldigt kapabla att hantera värme själva. Dock kan de när det är väldigt varmt behöva lite hjälp. Då kan du hjälpa till genom att stryka dem med en kall och våt trasa, lägga en isbit i vattenskålen och göra glass av vatten blandat med exempelvis tonfisk eller tonfiskspad.
Fågel:
Fåglar tillhör den skara djur som inte kan svettas och måste därför avge sin överskottsvärme på andra sätt. Först och främst handlar det om att få vatten att avdunsta, precis som vid svettning och flämtning. Bland annat har fåglar genomsläpplig hud som gör att de kan avge mycket vatten – men alltså inte genom svettning utan genom att öppna och stänga porerna i sin hud. Eftersom den här typen av nedkylning kräver stora mängder vatten är dock risken för uttorkning överhängande, särskilt eftersom extrem värme och extrem torka ofta går hand i hand. Vanliga sångfåglar, bland annat sparvar, finkar, kråkfåglar och trastar kyler sig i huvudsak genom att flämtandas, ungefär som hundar gör. Ett tredje sätt att reglera värmen är med så kallat strupfladder, vilket är vanligt hos bland annat sjöfåglar som pelikaner och hägrar. Kyl din fågel genom att kyla dess ben och fötter med kallt vatten, ge den isvatten och spraya den regelbundet med vattenpuffar.
Gnagare:
Marsvin, hamstrar och råttor kan inte svettas eller flämta utan kyler sig själva genom att avge värme från svansen och tassarna. I vilt tillstånd håller de när det är som varmast gärna till under jorden i fuktiga och svala tunnlar. Inomhus har de inte samma möjligheter, således gäller det att flytta dem till det svalaste stället i huset, förse dem med isvatten och massor med frysta snack, till exempel frysta grönsaker. Råttor kan också göra som ekorrar gör när de är överhettade – lägga sig på mage på ett kallt underlag och föra över värme från kroppen till marken. Se till att fixa ett kallt golv till dem.
Häst:
Ett av få djur som har svettkörtlar och faktiskt använder dem är hästen. Den som någon gång har ridit när det är varmt ute har säkert märkt att hästar nästan bokstavligt kan bada i svett. Pälsen blir plaskvåt. Är luftfuktigheten hög är det dock svårare för svetten att avdunsta och risken för överhettning ökar. För att kyla ner en häst rekommenderas skugga, fläkt samt att kyla magen och benen med kallt vatten. På så sätt kyler man de större blodådrorna som förser resten med kroppen med ”svalt” blod.