Under de senaste åren har ett antal techmiljardärers lyxiga mega-skyddsrum uppmärksammats, som Paypal-grundaren Peter Thiels planer på Nya Zeeland. Open AI:s Sam Altman har enligt egen utsago ett avtal med Thiel om att de ska gömma sig tillsammans. Bill Gates sägs ha underjordiska rum under alla sina bostäder. Tidskriften Wired granskade i december Metas vd Mark Zuckerbergs bygge av en ranch på Hawaii och kunde avslöja att det fanns planer på en 460 kvadratmeter stor underjordisk bunker.

”Brinnande vallgrav” 

Dagens skyddsrum för miljardärer är inte bara panikrum bakom en skottsäker dörr utan stora energikrävande anläggningar – gärna med swimmingpool, biograf och skjutbana – där det går att leva ett år eller längre med sin familj och personal. Exakt hur många lyxbunkrar som faktiskt byggs är svårt att veta då platsen och projektens detaljer ofta hålls hemliga, men fenomenet fanns med på arkitekturmagasinet Architectural Digest lista över 2023:s trender på fastighetsmarknaden. 

En del av de allra mest avancerade och väldesignade bunkrarna som presenteras på arkitekternas webbsidor verkar än så länge bara vara på idéstadiet – men i USA håller en bunker med vattenkanoner och en vallgrav som går att sätta eld på att färdigställas.

“Lokal beredskapskultur”

Det finns inga vallgravar på Abiboo Studios ritningar av bunkrar, däremot luftiga sovrum, hydroponiska trädgårdar och garage – allt under jord. Designfirman, som har kontor i USA, Spanien och Indien, blandar sin erfarenhet från rymddesign och byggen av både lyxvillor och katastrofläger när de designar bunkrar.

Intresset för överlevnadsbunkrar har förändrats under 2000-talet, anser grundaren Alfredo Munoz, likaså narrativet.

– Innan pandemin varierade intresset stort mellan regioner, ofta beroende på den lokala beredskapskulturen och historisk erfarenhet av politisk instabilitet. Platser som USA, delar av Asien och Mellanöstern har redan en tydlig beredskapskultur jämfört med till exempel Västeuropa.

Var det är mest lämpligt att placera en bunker beror också på dess motståndskraft mot tuffa klimathändelser, framför allt i regioner som utsätts för orkaner, översvämningar eller skogsbränder.

Inte bara fysisk trygghet

De bunkrar som efterfrågas av Abiboos kunder ska i allt högre grad vara en plats som under utdragna perioder inte bara bidrar till fysisk trygghet utan även mental och känslomässigt välbefinnande, säger Alfredo Munoz. Att bunkern är under jord är inte alltid nödvändigt då hoten kan vara av varierande art, men för att skydda sig mot radioaktiv strålning – i händelse av kärnkraftsolycka eller kärnvapenkrig – är det effektivt. 

– Var det är mest lämpligt att placera en bunker beror också på dess motståndskraft mot tuffa klimathändelser, framför allt i regioner som utsätts för orkaner, översvämningar eller skogsbränder, säger Alfredo Munoz som också intygar att många kunder är intresserade av hållbarhet och ser klimatkrisen som ett hot.

Abiboo erbjuder ”ultralyxiga” bunkern DBX för upp till tio personer, men även den mindre och enklare, men fortfarande stilrena, serien Nomad som ska kunna sättas upp på två veckor.

– Klienter söker efter konstruktioner som kan slås upp snabbt, rymmas inom en rimlig budget men också inkludera elegans och arkitektonisk kvalitet, säger Alfredo Munoz.

Alaska eller Nya Zeeland? 

Kritiken mot bunkertrenden riktas i dag främst mot miljardärernas extrema lyxkonstruktioner. Denna går bland annat att finna i den inflytelserika kulturteoretikern Douglas Rushkoffs bok ”Survival of the Richest: Escape Fantasies of the Tech Billionaire” som kom ut hösten 2022. 

Rushkoff beskriver hur han bjudits in för att hålla ett föredrag på en avlägsen lyxoas i den amerikanska öknen men istället väntade en diskussion med fem ”ultrarika” där många frågor kretsade kring olika sätt att skydda sig från ”the event”: en hypotetisk, framtida händelse som blir en vändpunkt för vår civilisation. 

Bland frågorna: Alaska eller Nya Zeeland? Vilket ställe skulle vara bäst att bygga sin överlevnadsbunker på? Och hur kan man garantera att personalen som ska skydda en fortsätter vara lojal om en katastrof inträffar?

Rushkoffs tittar närmare på de ultrarikas planer för apokalypsen och beskriver en grupp människor som är mindre intresserade av att göra världen till en bättre plats än av att transcendera mänsklighetens villkor. ”Deras extrema rikedom och privilegier gjorde dem bara fixerade vid att isolera sig från den mycket verkliga och aktuella faran med klimatförändringar, höjda havsnivåer, massmigration, globala pandemier, hysteri kring att vara infödd och utarmning av naturresurser. För dem handlar den teknologiska framtiden om bara en sak: att fly från oss andra”, lyder hans stenhårda omdöme i boken.

Rushkoff analyserar de ultrarika men noterar också att det finns andra kundgrupper och prissegment för bunkrar. Han drar paralleller till pandemin, då många ur medelklassen med lantställen (eller åtminstone släktingar på landet) och kontorsjobb kunde dra sig undan från städerna.

”Ett slags andra hem”

Även den amerikanska firman Vivos har olika prisklasser. Det massiva projektet Europa One sägs vara ”världens största skyddsrum”. Här ska 37 femstjärniga lägenheter inrymmas i en pensionerad västtysk bunker. Priset per enhet är 23 miljoner kronor men säkerhetspersonal och hämtning med helikopter från lokala flygplatser ingår. 

Människor letar efter ett slags andra hem, ett sätt att fortsätta sina liv med sina familjer, om det värsta skulle hända.

Vivos enklaste bunkrar går att köpa för drygt två miljoner kronor. Projektet X Point består av runt 600 före detta militärbunkrar för ammunitionsförvaring i South Dakota, byggda under andra världskriget. Varje enhet är över 185 kvadratmeter. Inredningen på bilderna är långt ifrån lika trendig som hos Abiboo men hemtrevlig för många amerikaner.

– Människor letar efter ett slags andra hem, ett sätt att fortsätta sina liv med sina familjer, om det värsta skulle hända. De letar efter något att ha i bakfickan, och helst aldrig behöva använda, men där de också kan ha det bekvämt, säger vd:n Dante Vicino.

Drygt 200 av de 600 bunkrarna har sålts och enligt Dante Vicino tackar bolaget varje månad nej till många som ansöker.

– Även om du har råd så är det inte säkert att du passar in. Det har inget med politiska åsikter, kön, sexuell läggning eller religion att göra. De ska visa vilja att jobba tillsammans med gruppen och inte bara rädda sig själva.

Men vid en katastrof kommer grupper att ställas mot varandra, resonerar Dante Vicino.

– Ibland får vi frågan varför vi inte bygger nära storstäder som New York. Därför att där skulle du inte överleva, människor skulle storma grindarna. Man vill bygga relativt otillgängligt för massorna.

Kanske kannibalism

På sin webbsida räknar Vivos upp olika potentiella faror: kärnvapen, elektromagnetiska vapen, biologisk terrorism, solstormar, en hypotetisk dold planet, asteroider, polvändningar, global ekonomisk kollaps, anarki och svält efter en samhällskris – kanske med kannibalism som följd. Gradvisa klimatförändringar är inte det som motiverar Vivos kunder att skaffa en bunker, säger Dante Vicino.

– I USA tror jag att det är något som många känner sig förberedda att klara sig på egen hand. De klimatförändringar, snarare jordförändringar, som oroar dem är mer drastiska och skulle förändra livet från en dag till nästa.

Ett exempel döljer sig under den älskade nationalparken Yellowstone.

En bunker är något du kanske vill behålla i generationer, då ska den inte riskera att hamna under vatten.

– Yellowstone är en vilande supervulkan. Om den skulle aktiveras skulle det orsaka en Vesuvius-Pompei-situation. Stora delar av USA skulle hamna i en lång vinter, säger Dante Vicino och tillägger att San Andreas-förkastningen i Kalifornien är en annan källa till oro, då över en framtida katastrofal jordbävning.

Klimatkrisens eskalering med issmältning och höjda havsnivåer påverkar ändå Vivos. Bolaget bygger helst över 2000 meters höjd.

– En bunker är något du kanske vill behålla i generationer, då ska den inte riskera att hamna under vatten.

Dante Vicino tror att vanliga människor påverkas av att se hur miljardärer investerar i bunkrar.

 – Människor känner sig lämnade utanför när de hör om Mark Zuckerberg och Bill Gates, “the one percent”, som alltid haft bunkrar för sig själv, sina familjer och personal. Dit vanliga människor som du och jag inte är inbjudna.