I Storbritannien står helt vanliga trädgårdar för hela 85 procent av all nektar som produceras i urban miljö, enligt en studie av University of Bristol.

Därför menar Mariette Glodeck att vi ska vara stolta över varje grön fläck som faktiskt odlas – även den lilla balkonglådan.

– För en humledrottning som vaknat om våren kan just den lilla fläcken bli det som är hela skillnaden. Men om de länkas ihop kan krukorna utanför porten, balkonglådan, täppan och dungen vid bussen tillsammans bli gröna korridorer för vildlivet i stan, inte bara för pollinerande insekter, utan för alla insekter, fåglar, fladdermöss, och djur på tass också.

– En del av djuren är vana att leva vid vår sida, föredrar det till och med: som hussvalan eller nässelfjärilen. Det är otroligt viktigt att stötta djurlivet runt stan och bygga gröna korridorer mellan parker och skog så att de kan röra sig fritt mellan de små områden vi nu har gett dem att leva på. 

Hur ska man tänka för att skapa en balkongträdgård som gynnar biologisk mångfald?

– Först rent praktiskt, ta reda på hur mycket vikt din balkong klarar. Jord och växter är tungt. Sedan, när det handlar om själva ”trädgårderandet”, var inte rädd för att göra fel. Bättre köra än att sitta still och inget göra… Gör en balkongträdgård du själv vill vara i och fyll den med doftande växter och skapa lä. Det gillar vildlivet också. Välj så stora krukor och odlingslådor du kan, växterna övervintrar lättare i dem och du behöver inte vattna lika ofta. 

– Satsa på perenna blommor och örter, buskar och små träd och klätterväxter. De drar inte lika mycket näring och vatten som ettåringarna. Satsa på bra jord, utan torv – torvbrytning är nämligen en riktig miljörysare – och toppa krukan varje år med lite gödsel och marktäck. När krukan är urvuxen, byt upp dig eller rotbeskär och fyll på ny jord på sidorna. Håll alltså inte på och släng ut jorden varje säsong, utan odla mikrolivet i den. Nästan alla råd för trädgård funkar på balkongen.

Den stora artrikedomen finns i gammal skog. Så länge den skövlas och jordbruket fortsätter med besprutningar – finns det inte en risk att vi tittar åt fel håll om vi fokuserar på små privata täppor?

– Det finns nog inga fel håll att titta åt faktiskt. Naturen behöver vår hjälp överallt. Östersjön dör. Det vi kallar skog idag är egentligen planteringar. Bara en procent av all Sveriges skog är gammal skog. Det är ju helt överjävligt, men det innebär inte att vi inte behöver rädda det vilda livet utanför dörren också. Allt liv räknas. 

– Jordbrukets besprutning har faktiskt fått ytterligare strålkastare på sig, just tack vare trädgårdsintresset, förresten. Det var hemma vi upptäckte att gifterna vandrat vidare från odling av djurfoder och hela vägen till ekogödslet vi köpte – som fick tomatplantorna att bli missbildade. 

Mariette Glodeck menar att små egna insatser är viktiga, också för att de ger hopp.

– Jag tror att om man förstår hur värdefull tallen på ens tomt är, eller linden på innergården, att många hundra arter lever på dessa träd så kanske det inte kliar så i fingrarna att såga ner. Att låta ett gammalt träd stå kvar är det enskilt största man kan göra för biologisk mångfald i tätorten. 

– Småhusägarna förvaltar en tredjedel av arealen i tätorten, så vad enskilda personer gör i sin trädgård spelar jätteroll! Lägger man betong har man lagt lock på livet och bäddat för översvämning. Gör man en äng så har man skapat en av de mest artrika biotoper vi har.

Insekter vill inte bara ha ängsblommor. Vilka blommor väljer du för att gynna insekter i din trädgård?

– Det finns massor av blommor för rabatter och kruka som är smackfulla av nektar och pollen. Väljer man blommor som är enkla, alltså inte så ryschiga och pyschiga, så hamnar man oftast rätt. Doft är också ett bra tecken. Alltför förädlade blommor kan ha förlorat sin fortplantningsfunktion och då blir det ingen mat till insekterna. Blå, lila, gula och vita blommor brukar vara favoriter, säger Mariette Glodeck. 

– I boken finns en lista med nektarrika blommor. Och glöm inte stommen av alla blommande träd och buskar och vårlökarna. Det är dessa som räddar de nyvakna insekterna om våren. Och om du har vilda växter kanske du ska spara dem. Sälg är inte så snygg kanske, men är en nyckelart – alltså en art vars ekotjänst är större än dess biomassa. Mer godhet per kilo! Maskros får full poäng på biodlarnas lista över pollen och nektarrika växter.

Naturen gör inte någon som helst skillnad på ditt och mitt, skriver du. Vad kan vi lära oss av det?

– Haha, lite ödmjukhet kanske? En öppnare blick inför tanken på samexistens. Men också att du inte måste göra allt själv. Du behöver inte bygga hela den där gröna korridoren själv. Din granne, och dikesrenen där, och trädet vid busskuren, allt länkar ihop. Och kanske kan det starta funderingar kring om det verkligen går att äga delar av vår jord. Jag menar, i jorden under din fotsula lever fler organismer än det finns människor på hela jorden. Så vems är den? Ja, egentligen att ditt och mitt inte riktigt existerar, det är snarare en ständig kamp, förflyttning eller balansakt om vem som för stunden har tillgång till kolatomerna och livets andra byggstenar. Att vi bara lånar oss själva en liten stund av universum.