Så påverkas din pension om du väljer gröna fonder

Svanenfonder, de grönaste valen i premiepensionssystemet, har gått sämre än sina jämförelser i tre fall av fem.

Även mörkgröna, fossilfria fonder har gått över lag sämre än jämförbara alternativ. 

Vad gäller gröna räntefonder är det svårt att dra några slutsatser. Av de två fonderna som Fair finance guide rekommenderar har den ena gått bättre, den andra sämre, än sina jämförelser.

Gick bra fram till kriget

När Dagens ETC visar uträkningarna för Jakob König, projektledare på Fair finance guide, kallar han dem ”intressanta”.

– Som jag läser siffrorna är det relativt tydligt att grönare fonder har gått sämre de senaste fem åren. Men det avgör väldigt mycket när man började spara. Om man var med från början så ligger man fortfarande plus. Vändningen kom med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, säger han.

Den valda tidsperioden kan nämligen delas upp i två block. Fram till 2022 gick gröna innehav som tåget. Kriget markerade början på en energikris, lågkonjunktur och en sämre period för gröna placeringar.

Jakob König påminner om att fem år är tämligen kort sett till hur länge ett pensionssparande vanligtvis pågår.

– Det svänger upp och ner, det gör det alltid, men på lång sikt är det inget problem att spara grönt. 

Han lägger till att det sista är vad han personligen tror och ”inget löfte”. 

Sparande handlar inte bara om kronor och ören, men också om vad vi vill tjäna pengar på. 

Fair finance guide utgår nämligen från att bolag som har mer hållbara affärsmodeller och är snabbare på att ställa om kommer att klara sig bättre i framtiden. Sedan finns det också ett moraliskt argument:

– Sparande handlar inte bara om kronor och ören, men också om vad vi vill tjäna pengar på. Om jag inte vill berika mig på att förstöra klimatet så är det ett värde i sig att få slippa, säger Jakob König.

Det resonemanget leder oss in till den andra delen av vår granskning. 

Vilken skillnad för koldioxidhalterna i luften gör det att svenska pensionssparare flyttar sina pengar till grönare fonder? För att kunna svara på frågan behöver vi backa bandet lite och ta hjälp av forskare.

Bilen, biffen och bostaden

Det var finansprofilen Sasja Beslik som populariserade föreställningen att sparande är den viktigaste formen av miljöengagemang. Den tidigare hållbarhetschefen på Nordea påstod rent av att en person kan minska sitt klimatavtryck 27 gånger genom att flytta sina pensionsbesparingar till gröna fonder – ett räkneexempel som forskare sågade som vilseledande.

2005 kom en statlig utredning fram till att det är användningen av ”bilen” (transportmedlen), ”biffen” (maten) och ”bostaden” (el och uppvärmning) som svenskarna i första hand ska fundera över om de vill minska sitt klimatavtryck.

– Det stämde då och det stämmer nu. Fotavtrycket från transport, livsmedel och uppvärmning eller byggande av en bostad är väldigt påtaglig. Fotavtrycket från dina pengar på banken är inte lika tydligt, säger Markus Larsson, forskare vid KTH och i forskningsprogrammet Mistra hållbar konsumtion.

När någon väljer mellan kött och grönsaker i livsmedelsaffären har det en tydlig koppling till påverkan på miljö och klimat. Aktier och fonder fungerar däremot som en andrahandsmarknad där värdepapper byter hand. När någon säljer sina aktier i en klimatvärsting så betyder det inte att verksamheten lägger ned, eller att utsläppen minskar. För att ens kunna sälja aktierna behöver det finnas en köpare som är villig att ta över ägarskapet. 

Jag tycker att det är svårt att dra några tydliga slutsatser från de studier jag sett om hur det är bäst att investera för största klimatnytta.

Det är därför tveksamt om så kallade divesteringkampanjer, som försäljning och bojkott av dåliga bolag kallas på finanssvenska, har någon tydlig ekonomisk effekt på en fond. 

– Forskningen spretar. Jag tycker att det är svårt att dra några tydliga slutsatser från de studier jag sett om hur det är bäst att investera för största klimatnytta.

Det säger Emma Sjöström, forskare i hållbara finanser vid Handelshögskolan i Stockholm. Och medan den gröna omställningen kräver investeringar i ny teknik så får inte nydanande bolag automatiskt mer pengar när någon köper andelar av fonderna som äger dem.

– Vill man att besparingar ska ha en större direkt påverkan ska man investera i företags nyemissioner. Att lägga besparingar i en påstått grön startup är dock betydligt mer riskfyllt ekonomiskt än att lägga dem i en storbanks breda Sverigefond, säger Markus Larsson.

Sätta press på fonderna

Jakob König är ändå övertygad om att det går att göra skillnad via sitt fondsparande. 

– Det är det absolut. På samma sätt som att det har liten direkt effekt att rösta eller sopsortera blir kraften i den lilla handlingen större ju fler som utför den. 

Han lyfter fram att kampen för klimatet till stor del handlar om att förändra normer. 

– Jag som kund säger till min bank eller pensionsfond att jag vill att de tar ansvar för klimatet. Kan vi övertyga de här institutionerna så kommer de ställa krav och styra sina investeringar i en grönare riktning.

Sedan ökar pressen på deras konkurrenter att följa efter, och samtidigt får politiska beslutsfattare större möjligheter att agera, säger Jakob König.

– Om finansbranschen har stora ekonomiska intressen i en sektor som ska regleras gör den motstånd och den är mäktig och inflytelserik. Men har de redan flyttat pengarna och satsas på alternativen som gynnas av strängare lagstiftning, kommer den att applådera sådan reglering.

Han är medveten om att hans påståenden inte går att backa upp vetenskapligt.

– Det finns tyvärr inga jättebra studier på det. Det här är någonting jag bråkar om med forskarna. De är lite fyrkantiga, de tycker inte att oljebolagens utvinning sjunker när jag flyttar mina pengar från en fossilfond till ett grönt alternativ. Det är inte så det fungerar. För att kartlägga hur normer förändras krävs ett mer holistiskt angreppssätt som sträcker sig över tid.

Stanna och påverka inifrån 

Emma Sjöström tycker å sin sida att Fair finance guide och deras allierade är alltför bestämda om att det enda sättet att påverka en fond är genom att sälja av sina aktieinnehav. Hon håller med Jakob König om att avinvesteringskampanjer kan skicka en stark signal. Men att stanna kvar i smutsiga bolag för att på så sätt ha möjligheter att lyfta klimatansvaret via bolagsstämmor, dialoger och motioner, kan också skicka en stark signal och vara påverka normer. 

– Det är också ett långsiktigt arbete där effekterna kanske heller inte syns från ett år till ett annat.

Även om påverkan inte är jättestor så sover man bättre om ens besparingar inte används för att utarma jorden.

Markus Larsson, i sin tur, håller fast vid det moraliska argumentet: 

– Frågar du mig så tycker jag absolut att man ska placera sina pengar där de gör nytta, om än marginell, snarare än skada. Även om påverkan inte är jättestor så sover man bättre om ens besparingar inte används för att utarma jorden.

Han varnar samtidigt för att det gröna sparandet kan bli en förlustaffär.

– En del satsningar är riskfyllda och företag kommer gå i konkurs och investeringar kan visa sig misslyckade. Andra kommer bli kursraketer. Det är svårt att sia om satsningar i gröna fonder kommer vara bättre investeringar än satsningar i en genomsnittligt fond.

Andra sätt att påverka

Emma Sjöström tycker dock att frågan är större än huruvida det är rätt eller fel att tjäna pengar på att fossil verksamhet.

– Det går också att resonera sig till att ens mål är att försöka sänka koldioxidutsläppen hos olika verksamheter, och att det bästa sättet att göra det är genom de möjligheter som aktivt ägarskap ger, säger hon och sammanfattar: 

– Även för mig som forskar om hållbara finanser är det svårt att svara på hur jag sparar för störst klimatnytta, säger hon.

Hon påminner också om att det finns fler sätt att driva på den gröna omställningen än via det orange kuvertet.

– Lagstiftning som gör att fossilbranschen blir mindre lönsam är troligen ett mer kraftfullt verktyg för att få ned koldioxidutsläppen.

Läs också: 

Gröna hushåll sparar inte mer hållbart

Finansprofilen sågar branschen: Hållbarhetslöftena är inte på riktigt