I augusti några månader tidigare hade landets dåvarande miljöminister Nicolas Hulot plötsligt avgått. Han var själv högst delaktig i utformandet av den bränslebeskattning som utlöste protesterna.
De gula västarna framställdes till en början ofta som giriga bilister, klimatförnekare och högerpopulister men rörelsen exploderade i omfång och vägrade låta sig definieras och kategoriseras efter politisk färg. De var omöjliga att ignorera.
Sociala åtaganden
Nicolas Hulot sa till fransk radio Inter att ”protesterna hade kunnat förhindras om regeringen hade lyssnat på mig”. Han menade att han föreslagit flera radikala, sociala åtaganden parallellt med den högre beskattningen – något han inte fått gehör för.
Rörelsen blev ett fenomen. Hela världen såg hur Paris paradgata Champs Élysées fylldes av gulvästade typer som förutom att protestera satte eld på papperskorgar och vandaliserade butiker. Utifrån de bilderna var det svårt att få ihop att dessa vandaler i samma veva, enligt flera opinionsundersökningar, åtnjöt stöd från runt 70 procent av fransoserna – medan presidentens förtroendesiffror nådde bottennivåer.
Macron fick be om ursäkt
Parallellt med bilderna på vandalerna spreds en annan bild av gula västarna på nätet – som även fick rum i traditionella medier. Protestanter som sjöng och dansade, hand i hand, som talade om att de återupplivade ”det franska broderskapet”. Allt fler anslöt sig. Bland de gula västarna rymdes högerextrema, vänsterradikala, ickepolitiska, pensionärer, studenter och så vidare. Många hade aldrig tidigare deltagit i demonstrationer.
Emmanuel Macron – som internationellt ses som en förnuftets röst bland populister som Donald Trump – tvingades på hemmaplan inse att den politiska krisen var ett faktum, och så även de gula västarnas kraft. ”De rikas president”, som han ofta kallas på grund av omfattande skattelättnader för superrika, höll tal till republiken, bad om ursäkt och lovade rad konkreta åtgärder; bland annat att bränsleskattehöjningarna temporärt skulle stoppas.
Rapport sågade regeringen
Men det räckte inte. Protesterna handlade nämligen inte bara om bränsleskatten.
– Vi är människor från olika yrken och situationer. Vi kämpar för social rättvisa, jämställdhet och värdighet. Vår gemensamma kamp handlar om rätten till ett värdigt liv, sade den Parisbaserade gula västen Thierry Monsant till Dagens ETC.
Decennier av nedskärningar av fransk välfärd och kollektivtrafik arbetsmarknadsreformer och andra åtgärder – som var för sig lett till stora protester – föregick de gula västarna. Den nya regeringen accelererade reformerna men de gula västarna tvingade den att bromsa förloppet – och klimatfrågan blev ett tungt och ofrånkomligt argument att lyssna till.
När krisen rasade som värst och förre miljöminister Nicolas Hulot pikade med ”vad var det jag sa”, blev ett av president Macrons svar att tillsätta den oberoende expertgruppen HCC (Haute Conseil du Climat). I juni i år kom deras första rapport – som sågade Macrons klimatpolitik vid fotknölarna. Rapporten ”Agera enligt ambitionerna” kommer till slutsatsen att om Frankrike inte höjer ambitionsnivån radikalt kan vi räkna med en temperaturhöjning på tre-fyra grader före år 2100.
De radikala förändringar som föreslås handlar om att öka satsningarna på bland annat gröna transporter – och missgynna stora industrier och transporter som flyg. Med andra ord: Förslag som ruckar rådande system.
Thunberg är kontroversiell
De återkommande kraven från forskare att tillämpa radikala åtgärder för att undvika katastrof – har lett till fördjupade politiska skiljelinjer. När klimataktivisten Greta Thunberg i somras besökte den franska nationalförsamlingen bojkottades hon av flera politiker som kallade henne en ”skräckapologet” som borde ”tilldelas Nobelpriset i rädsla”. Politikerna som bojkottade kom från det konservativa högerpartiet Les Républicains och högerextrema Nationell samling.
Men det högerliberala regeringspartiet En Marche avfärdar inte larmrapporterna. Gula västarnas protester ledde till att Emmanuel Macron gav sig ut på en debatturné i landet, kallad ”Den stora debatten”, där borgmästare och invånare bjöds in att debattera med presidenten. Han fortsatte då att hävda de mindre bemedlades eget ansvar för ett bättre liv – men att han ändå lyssnade fick hans popularitet att hämta sig något.
Bildat en klimatförsamling
Som fortsättning på debatten tillsätter regeringen nu i augusti ännu ett råd – denna gång med vanliga medborgare. ”Klimatförsamlingen” utgörs 150 slumpvist dragna medborgare – som korrigeras för att representera olika socioekonomiska sfärer. Även de ska titta på vad som behöver göras för klimatet och presentera vad de kommit fram till i början av 2020.
Kritikerna menar att det inte finns tid, att regeringen försöker skjuta de nödvändiga åtgärderna på framtiden – samtidigt som gula västarna motarbetas med polisiärt övervåld.
När president Emmanuel Macron kommenterade de katastrofala bränderna i Amazonas parafraserade han Greta Thunberg: ”Vårt hus står i brand.” Nu återstår att se om han kommer att agera därefter.
Gräsrötterna har inga planer på att låta någon fly ansvaret.
