Hitta gemensamt språk
En del av appens innehåll handlar om att hitta ett gemensamt språk med olika målgrupper, beroende på graden av deras engagemang i klimatfrågan. Hur bemöter man till exempel att någon säger: ”Du är så duktig!”, men själv inte gör något åt saken? Föreslagna tekniker för att få med sig passiva personer handlar bland annat om att tipsa dem om bra dokumentärer, eller bjuda med dem till en klimatföreläsning. Sker samtalet med en passiv klimatförnekare, någon som tror att ”det är inte så illa som de säger”, är det bra att undvika debatt. Istället kan det vara effektivt att fokusera på fakta om klimatkrisen och ställa riktade frågor, som ”har du märkt av hur naturen förändrats under din livstid?”, utan att försöka övertala personen om att den måste vara med på båten i klimatkampen.
Kunskapsbank i fickan
En app betyder inte att man automatiskt tar till sig all fakta och tips, vilket organisatörerna verkar medvetna om. På sin hemsida skriver de att civilkurage är något man behöver öva på, ungefär som man övar på dans eller språk, för att kunskapen ska sätta sig. Appen kan dock vara ett viktigt hjälpmedel, som en kunskapsbank som är lätt tillgängligt i mobilen. För här ryms många olika idéer, som inspirerats av bland annat icke-våldstänkare (Gene Sharp, Mahatma Ghandi), klimatpsykologer och feminister. Många av replikerna känns relevanta och användbara, de är svaren jag har saknat att ha på tungan i olika klimatsamtal.
Teknikskepsis
Det jag kan undra över är teknikskepsisen som genomsyrar appens innehåll. Till dem som hoppas på tekniska lösningar på klimatkrisen uppmanas jag till exempel svara: ”det talas mycket om grön teknik, men under min livstid har jag inte sett tekniken komma. Vad är det för teknik som förväntas rädda planeten?”. Det är en märklig ansats i en tid när solenergi har blivit det billigaste energislaget i mänsklighetens historia och fossila fordon håller på att ersättas av elektriska. Enligt en mätning från Demoskop utgör gröna teknikoptimister 19 procent av den svenska befolkningen, samtidigt som tillväxtkritiker – vilken är den största gruppen klimatengagerade – utgör 23 procent. Det vore bra för klimatrörelsen om dessa grupper också kunde hitta ett sätt att prata med varandra.
Tre klimathärskartekniker och hur du kan motverka dem
Med härskartekniker menas subtila metoder som personer eller grupper använder för att förminska någon annan och på så sätt själv ta makt. Vardagens civilkurage har listat 25 härskartekniker som återkommer inom klimatsamtal. Här kan du läsa om tre av dem, resten hittar du på klimatprata.se.
Osynliggörande av ”obekväma” personer
Den som pratar om klimatet uppfattas som en stämningsdödare. Man försöker att osynliggöra personen genom att exkludera den från återkoppling, bekräftelse eller ögonkontakt, genom att börja prassla med papper eller byta samtalsämne.
Så kan du ingripa:
Lyft ämnet igen: ”Du pratade om klimatkrisen, jag tänker att…”
Visa att ämnet är intressant genom följdfrågor och kroppsspråk
Förminskande av insatser
Personer som försöker bidra till en bättre värld får veta att ”det där är bara en droppe i havet” eller ”gör du det om det känns bra.”
Så kan du ingripa:
Sätt ord på vad som händer: ”Det är en härskarteknik som förminskar personers insatser.”
Ändra riktning på lösningsfokus till den som förminskar: ”Vad är dina egna förslag på effektivt engagemang?”
Renhetstrollande
Med renhetstrollande menas att omgivningen ständigt letar efter sprickor hos miljöengagerade och kräver att de alltid lever som de lär.
Så kan du ingripa:
Problematisera renhetstrollande: ”Om en person inte får uttala sig för att den flyger har vi stora problem. Ska endast de få uttala sig som är helt renläriga eller de som inte bryr sig om klimatkrisen? Då kommer garanterat aldrig något att hända.”
Gör liknande jämförelser på andra teman:
”Menar du att en politiker som föreslår höjd skatt själv måste betala mer skatt innan den ger förslaget för att vara trovärdig?”
