Gustav Strandberg, klimatforskare på Rossby Centre, SMHI, ägnar sig åt att utröna vilka effekter klimatförändringarna kommer att innebära för oss i Europa.

– Vår forskning förutsätter dock att vi lyckas hålla oss under tvågradersmålet som slogs fast i Parisavtalet.

Det är ett mål som långt ifrån alla klimatforskare är överens om att vi kommer klara av att hålla oss under inom ramen för detta sekel, framhåller han.

– Med den utsläppstakt vi har idag kan vi hålla oss under två graders uppvärmning i cirka 25 år till. Efter det ska vi ned på nollutsläpp, om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till max två grader. Det säger sig självt att vi därför måste börja minska våra utsläpp väldigt mycket mer drastiskt redan nu. Men samhällsekonomiskt och politiskt är vi tyvärr inte där.

Mer extremväder

Den globala uppvärmningen kommer innebära att extremväder i form av skyfall och torrperioder blir allt vanligare samt att de tilltar i styrka och omfattning. Den bedömningen görs av så gott som alla vetenskapligt betrodda klimatforskare.

– Extremvädren kommer att öka och tillta i styrka i takt med temperaturökningarna. Det kommer att slå hårt mot såväl jordbrukare som mot kommuner och deras förmåga till att hantera exempelvis översvämningar eller skogsbränder, säger Gustav Strandberg.

Värst kommer dessa klimatförändringsscenarier att slå mot de områden i världen där samhällena redan idag ligger nära gränsen för att klara av att odla eller hålla boskap, poängterar han.

– Som i Sudan exempelvis, där en liten väderförändring kan få väldigt omfattande konsekvenser för ett stort antal människor, samtidigt som samhället inte alls står rustat för det.    

Vad avser beräknade temperaturökningar i Europa, förväntas de slå hårdast mot de sydliga Medelhavsländerna. Norra Europa uppskattas få högre temperaturförändringar, men i länder som Italien – där oliv- och vinodlingar redan idag drabbas svårt av torkan – finns inte samma marginaler, konstaterar Gustav Strandberg.        

– Medan vi i Sverige kan få en allt längre odlingssäsong, kan det i södra Europa bli för varmt och torrt för att det ska gå att odla där överhuvudtaget under sommarmånaderna. Bandet för de optimala förutsättningarna för jordbruket kommer med all säkerhet att flyttas några breddgrader norrut, säger han.   

Klimatflyktingar

Värst kommer klimatförändringarna att slå mot de länder som redan kämpar med stora fattigdomsproblem. I takt med att det globala klimatet värms upp väntas därför även flyktingströmmarna att öka. Enligt en prognos gjord av ett antal klimatforskare och ekonomer i tidsskiften Science beräknas asylansökningarna inom EU, till följd av extremväder, kunna öka med inte mindre än 118 procent innan slutet av detta århundrade. Wolfram Schlenker, professor inom samspelet mellan ekonomi och klimatförändringar vid Columbia University samt en av författarna bakom studien, uttrycker sig dock i en SVT-intervju om att det kan gå betydligt snabbare än så:

– Sedan 2014, vilket var året vi utgick ifrån i våra beräkningar, har antalet asylansökningar till Europa ökat med dramatiska 1,5 miljoner per år, vilket är långt mer än de värsta scenariorna som vi räknade med, säger han.

Extremväder

Naturkatastrofer och extremväder kommer att öka i styrka och omfattning till följd av den globala uppvärmningen. I norra Europa förväntas det bli mer nederbörd, medan det i södra Europa blir allt mindre.

Översvämningar och jordskred

Rikligare nederbörd kan bland annat innebära fler och mer omfattande översvämningar. Översvämningar kan i sin tur leda till jordskred, erosioner och ökade risker för ras av berg och markmassor.

Haven stiger

Havsnivåerna bedöms stiga med cirka en halvmeter fram till nästa sekelskifte. Redan idag har stränder i Skåne börjat att erodera, det vill säga sjunka ned och upplösas i havet.

Artdöd

Den biologiska mångfalden riskerar att hotas till följd av de högre temperaturerna. Ett känsligt område vars djur och växtliv kan drabbas hårt är Östersjön. Men även djurlivet på land kan utmanas och trängas undan av nya invasiva arter.    

Epidemier

Ett varmare klimat kan leda till en ökning av antalet insjuknade i smittsamma sjukdomar.

Grundvattnet sjunker

Torkan under sommartid kan leda till att grundvattennivåerna sjunker undan.     

Klimatflyktingar

Flyktingströmmarna till Europa uppskattas av vissa forskare kunna öka med upp till 118 procent (från 2014 års nivåer), till följd av klimatförändringar och naturkatastrofer. Andra bedömer att det är en beräkning i underkant.

Fler skadeinsekter

Högre temperaturer i norra Europa kan innebära invasioner av nya skadeinsekter.

Skogsbränderna fördubblas

Skogsbränderna kommer enligt forskarnas beräkningar att fördubblas i Sverige. Detta till följd av ett allt varmare klimat och mer torka i skog och mark under sommarmånaderna.

Förstörda odlingar

Jordbruket i södra Europa förväntas drabbas hårt av det allt varmare och torrare klimatet. Redan idag slår torkan hårt mot exempelvis oliv- och vinodlingar i Italien.

Äldre drabbas hårt

Varmare städer kan leda till fler insjuknanden och dödsfall bland äldre.

Källor: SMHI, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Smittskyddsinstitutet.