Det har varit lite upp och ner med rapporterna kring ozonlagret under de senaste åren. Så sent som 2011 gick man från WMO:s håll ut och varnade för att ozonhålet över Antarktis var större än någonsin. Tre år senare kan samma organisation stolt deklarera att allt är i det närmaste bra. Men hur kan det komma så olika bud inom så kort tid?

– Det finns flera andra, naturliga faktorer som gör att det pendlar upp och ner. Så det är lite osäkert men det ser väldigt lovande ut, säger Josefsson.

Togs gemensamma krafttag

Det största hotet mot ozonlagret har varit freon. En gas som människan uppfann på 40-talet och som hade fantastiska egenskaper. Dels ledde freon värme och kyla otroligt bra, dels var det inte skadligt för människor att andas in.

– Men sedan visade det sig att freonutsläppen steg och påverkade ozonlagret negativt. 1980 fick vi på SMHI uppdrag av Statens strålskyddsinstitut att börja mäta UV-strålning. De hade sett att frekvensen av hudcancer ökat, säger Josefsson.

Om ozonlagret är tunt påverkar det oss kraftigt. Man räknar med att för varje procent som ozonlagret tunnas ut ökar antalet hudcancerfall med lika mycket. 5 procent tunnare ozonlager skulle alltså ge 5 procent fler hudcancerfall.

– Men fallen av hudcancer i Sverige har ändå ökat och det beror på att människor söker sig till ställen där ozonlagret är tunnare än här. Man åker på solsemester till Thailand och medelhavet och exponerar sig för stark UV-strålning, säger Josefsson.

Allt fler människor drabbas också av ögonsjukdomen grå starr om solljuset är för starkt. Samt att immunförsvaret försämras om UV-strålningen är för hög.

– Jag var med i diskussionen om ozonlagret i början av 90-talet och det var en ganska infekterad debatt. Men när det blev klart att ett tunnare ozonlager är farligt togs det krafttag för att stoppa utvecklingen. De politiska beslut som behövde fattas fattades, säger Josefsson.

Blir hela tiden bättre

Nu är ozonlagret tillbaka på den nivå den var i början av 2000-talet och blir hela tiden bättre. Om ozonlagret återställs till 70-talets nivåer kommer det få positiva effekter på växt och djurliv. Man ser dock ett problem med klimatförändringarna och vissa produkter som fortfarande tillverkas.

– Vissa ämnen i eldsläckningsutrustning är fortfarande farliga för ozonlagret och det är något vi måste hålla efter. Kväveoxider som bildas från flygplan kan också skada och med större rörlighet kommer nya hot mot miljön, säger Josefsson.

På grund av att freon är en så långlivad gas är hotet dock ännu inte helt över. De största företagen som producerade freonprodukter som till exempel kylskåp har slutat med det, men det finns fortfarande en vilja i u-länder att behålla den förhållandevis billiga produktionen.

– Det är inte en jättestor marknad sett till hela världen, och det är så vi måste se på detta eftersom det är ett globalt problem. Det finns fortfarande fattiga länder där det finns en svart marknad för freon, säger Josefsson.

”Gamla synder läcker fortfarande ut”

Nu står det emellertid helt klart att freon är farligare än man först trodde. Även om människor inte påverkas direkt av gasen lagras den i kroppen eftersom det inte finns något naturligt system som bryter ned den.

– Våra gamla synder läcker fortfarande ut, men vi kan fortfarande räkna ut hur det kommer att se ut i framtiden och alla rapporter pekar på att ozonlagret kommer vara hyggligt återhämtat till 2050, säger Josefsson.

”Företagen ville inte acceptera att det var deras fel”

På 1940-talet började man utveckla produkter med freon. Den nya gasen var revolutionerande och fanns snart i varje hem. Men det blev en kortlivad framgångssaga – 1987 togs det avgörande beslutet som stoppade freonen och räddade ozonlagret.

På Antarktis började forskare från Storbritannien göra mätningar på ozonlagret redan på 50-talet. Forskare mätte först med hjälp av ballonger men allt eftersom utvecklingen gick framåt började flygplan och satelliter användas. Fler länder satte upp forskningsstationer på Sydpolen.

Under mitten av 80-talet gjorde det brittiska teamet en oroande upptäckt. Ungefär samtidigt fick det japanska teamet samma resultat. Ozonhålet över Antarktis var större än någonsin, och utvecklingen hade gått snabbt. Redan under våren hade det sett mycket bättre ut.

– Först trodde man att man hade mätt fel, men historiskt kan vi visa att just framåt hösten är ozonhålet större över Antarktis. Det beror på solljusets påverkan. Det tog flera år innan man förstod att man mätte rätt, säger Weine Josefsson, ozonexpert på SMHI.

USA gick in med pengar

Fram till dess hade forskningen skett tack vare forskare som snarare drevs av engagemang än något annat. Anslagen var små. Men vid upptäckten gick USA in med tiotals miljoner dollar och skickade upp U2-plan som kunde gå upp på rätt höjd för noggranna mätningar. Då kunde man slå fast att det var människan som orsakade hålen.

Den 16 september 1987 togs ett beslut som kom att förändra allt. Då slöt världen upp och antog Montrealprotokollet, som sedan trädde i kraft 1 januari 1989. Det innebar att man skulle fasa ut produkter som var skadliga för ozonlagret.

– Företagen ville först inte acceptera att det var deras fel så de kom med alternativa teorier, men dessa teorier visade sig inte stämma och då kunde man genomföra Montrealprotokollet som blev väldigt lyckat, fortsätter Josefsson.

Därefter har det gått åt rätt håll. För varje år blev freonprodukterna färre och färre och man kunde snabbt se förbättringar i ozonlagret. Den allmänna bilden av freon är i dag att det är något som är skadligt både för miljön och människan.

– Faktum är att ämnen som freon alltid kommer leda till problem för människan, säger Josefsson.