Situationen ser dyster ut för många ikoniska arter som noshörningar och elefanter, och läget förvärras även för mindre kända arter som myrkottar. Samtidigt leder klimatförändringarna till att många djur- och växtarter får det allt besvärligare att överleva i sina redan nischade livsmiljöer. Ett talande exempel är isbjörnen som får det allt svårare att jaga säl på krympande isar.
Utrotad däggdjursart
Nyligen deklarerade Australiens miljödepartement världens första däggdjursart utrotad på grund av klimatförändringar orsakade av människan. Den lilla gnagaren Melomys rubicola, eller Bramble Cay-råttan, har inte setts till på sin hemö utanför Stora barriärrevet på ett årtionde. På grund av höjda vattennivåer har gnagaren förlorat 97 procent av sin livsmiljö.
På ett århundrade har de globala vattennivåerna höjts med cirka tjugo centimeter, oöverträffat under de senaste 6 000 åren – vilket kan leda till att fler utsatta arter kan komma att utrotas inom kort.
Förutom klimathotet pågår en annan prövning för jordens redan hotade arter; mänsklighetens begär efter dem som aldrig tycks avta. Den illegala och lukrativa handeln med hotade djur- och växtarter i världen omsätter minst 200 miljarder kronor årligen.
Ett ämne som skrämmer
Den amerikanska journalisten Rachel Love Nuwer har under ett årtionde undersökt handeln med hotade djur. Arbetet har tagit henne till brottsplatser i Afrika, traditionella marknadsplatser i Kina och restauranger med vilda djur på menyn i Vietnam. Erfarenheterna resulterade i hennes första bok ”Poached”, som kom ut förra året. Trots att Rachel Love Nuwer är en prisbelönt vetenskapsjournalist som regelbundet skriver för medier som The New York Times, BBC Future och National Geographic, har boken enligt henne mottagits svalt av läsarna, även om recensionerna genomgående varit positiva. Hon tror att det beror på att ämnet skrämmer människor
– Man vill inte läsa om djur som dör, säger Rachel Love Nuwer till Dagens ETC.
Vilka djurarter är mest utsatta just nu?
– Myrkottar är världens mest fångade djur på den illegala marknaden.
Samtliga åtta arter av däggdjuret, som kännetecknas av fjäll på kroppen, är hotade eftersom de serveras vid festmåltider i Kina och Vietnam och djurens fjäll används i kinesisk medicin. Miljontals myrkottar har dödats i Asien och Afrika det senaste årtiondet vilket gjort att arterna försvunnit från stora delar av sina utbredningsområden.
Samtidigt som världen blir medveten om att myrkottar snabbt utrotas pågår handeln med miljontals hotade sångfåglar, sköldpaddor, ödlor och sjöhästar, för att nämna några arter.
– Den största handeln är den med sällskapsdjur, och det är en marknad som ofta glöms bort när vi bara hör talas om djur som tigrar i medierna, förklarar Rachel Love Nuwer.
Handel med sällskapsdjur stort problem
Medan väst ofta pekar finger mot asiatiska länder som konsumerar utrotningshotade arter, för att bland annat användas i kinesisk medicin, står EU och USA för den största andelen av handeln med sällskapsdjur, framför allt av reptiler – som oftast importeras med lagliga dokument. Men på vägen från ursprungslandet är korruptionen utbredd och dokument – som säger att djuren har fötts upp lagligt i fångenskap – förfalskas, stämplas och godkänns.
– I själva verket fångas de flesta djuren fortfarande i det fria.
Vilket är det största hotet mot arterna?
– Det är vi, men vi är också lösningen, säger Rachel Love Nuwer, som trots mörka framtidsutsikter ser ljusglimtar.
Hon säger att arbetet mot handeln måste ske på många plan för att ha effekt. Efterfrågan av till exempel noshörninghorn måste försvinna om noshörningarna i Afrika ska ha någon chans. Lagar och straff måste skärpas. I dag ger handel med utrotningshotade djur knappt verksamma straff i flera länder; ”det är en låg risk och hög lön”. Men förbättringar har gjorts på många håll. Rachel Love Nuwer säger att i Tanzania, som förlorade över halva sin elefantpopulation under några år, har vinden vänt. Likaså i Tchad, där tjuvjakt tidigare utrotat de flesta av landets elefanter. Genom ihärdigt miljöarbete ser Indien och Nepal sina tigerstammar öka kraftigt.
– Många länder är fattiga och har en utbredd korruption. Vi måste hitta sätt där lokalbefolkningarna kan försörja sig på att bevara vilda djur. Först då är det lönt för dem att göra det.
Vad kan jag som privatperson göra för att påverka handeln?
– Många känner att de inte kan göra något, men det finns mycket man kan göra. En sak är att inte dela uppdateringar som handlar om utsatta djur på sociala medier, säger Rachel Love Nuwer och nämner turistposeringar med hotade djur som tigrar och tröglorier.
Hon tipsar även om att dela väldokumenterade rapporter som handlar om trafficking av hotade arter. Många länder har ”hotlines” som turister kan ringa om de ser något misstänkt, vilket leder till att den lokala polisen kan göra snabba gripanden.
Tror att förändring är möjlig
Trots ljusglimtarna tror inte Rachel Love Nuwer att det går att stoppa handeln med vilda djur och växter.
– Jag är inte emot den legala handeln så länge den sker på ett hållbart sätt, men vi måste få stopp på den del som sker med utrotningshotade arter.
Rachel beskriver handeln med hotade arter som ett ”enormt problem”, och det är själva utmaningen säger hon. Att försöka få till regelverk för olika arter kräver resurser. Samtidigt går det att få till förändringar, säger hon, och tar handeln med elfenben som exempel, där Kinas regering har förbjudit import av ”det vita guldet” sedan drygt ett år tillbaka.
– Sådana beslut kan leda till stora förändringar som kan skriva om historien.
