Nu har handlingsplanen, som gällde fram till 2017, uppdaterats och totalt har staden nu 189 åtgärder att ta tag i. De rör sig mellan högt och lågt, brett och smalt och är upp till stadens olika nämnder, förvaltningar och bolag att ta ansvar för. Vissa insatser hänger kvar från den gamla handlingsplanen medan andra är helt nya, berättar Anna Ledin, direktör för miljöförvaltningen.
– En del av åtgärderna från den förra handlingsplanen är genomförda och nu finns fortsättningar på dem. En del blev inte riktigt färdiga och finns därför kvar. Men vissa har vi tagit bort för att de av olika anledningar inte borde genomföras just nu.
Svårt att nå miljömålen
Det finns dock inga konkreta siffror på vad åtgärderna ska uppnå. Exempelvis ska matsvinnet i stadens verksamheter minska – men minskningens storlek anges inte. Enligt Anna Ledin beror det på att mätbara mål redan finns i miljöprogrammet.
– De här åtgärderna är till för att nå de kvantitativa mål som vi följer upp på årlig basis. De flesta ska vi ha nått till 2020, men våra uppföljningar visar att det kommer bli svårt.
Påverkar de nya åtgärderna den bedömningen?
– Man kan väl säga att när politikerna tog beslut om målen så visste vi att de var väldigt ambitiösa och skulle kräva stora åtgärder. Vi vet att vi kanske inte når hela vägen, men vi kommer att ta oss en bra bit fram.
Stadens inflytande begränsat
Det finns också begränsningar för hur mycket staden kan göra, menar Anna Ledin. Den kan påverka sin egen verksamhet och underlätta för privata aktörer, invånare och besökare att bidra till att miljömålen nås. Men vissa frågor ligger på nationell eller internationell nivå.
Dessutom är det svårt att på förhand veta hur stor skillnad åtgärderna kommer göra, anser Anna Ledin.
– Det dilemmat har vi också när vi följer upp miljömålen. Om vi till exempel pratar om svavelhalter i luften så vet vi att ny lagstiftning om hur mycket svavel man får ha i drivmedel till fartyg har haft stor betydelse, men i andra sammanhang är det svårt att se samband mellan effekter i miljön och åtgärder som vi har vidtagit. Det är en utmaning som är gemensamt för allt miljöarbete.
En hel del av åtgärderna i den nya handlingsplanen fokuserar på Älvstaden. Hur kommer det sig?
– Nu när vi bygger och utvecklar Göteborg så mycket är det otroligt viktigt att vi gör rätt. Vi bygger ju för 100, 200 år framåt i tiden. Dessutom är det många som vill vara med och testa nya idéer, vi måste ta chansen. Det är mycket svårare att ändra på befintlig bebyggelse.
Skulle vi inte tjäna mer på att satsa på förändringar i befintlig bebyggelse, där folk redan bor?
– Jag tror att när man tar fram goda exempel på sånt som fungerar kommer det hända även i befintlig bebyggelse. När man efter hand måste renovera kommer man kunna använda de här teknikerna och förhållningssätten där också. Jag tror det kommer att komma av sig självt, de flesta av oss letar ju efter smarta lösningar.