– Vi vill att folk ska tänka på klimatfrågorna, vad de än röstar på. Det är också ett sätt att få folk att förstå att det är väldigt många människor i dag som vill att politiken blir skarpare. Vi har tyvärr fortfarande inte en tillräcklig klimatpolitik, säger han.
Hur tycker du att klimatdebatten inför valet har varit?
– Jag är glad att den har seglat upp och hamnat på agendan. Det krävdes en väldigt varm sommar och nästan en svensk katastrof för att den skulle få den här dimensionen. Jag hade gärna sett att den hade diskuterats på den här nivån de senaste fyra-fem åren också.
– Men det är kul att se att flera partier nu går ut och säger att ”vi kommer att ta ledartröjan om klimatfrågan”, även på högerflanken.
Jonas Bane menar att rättvisefrågan behöver bli tydligare i den svenska politiken – det vill säga hur våra utsläpp även påverkar människor i andra delar av världen.
– Vi har till exempel inte fått ett konsumtionsmål kopplat till miljö och utsläpp, säger han.
Sker snabbare här
Klimatförändringarna är inget som bara kommer att drabba länder långt bort och märkas här i form av klimatflyktingar. Den globala uppvärmningen sker snabbare i nordliga länder som Sverige när den solljusreflekterande snön och isen i Arktis smälter. I Norrland kan en två grader varmare värld innebära en förändring på upp mot fem grader, enligt SMHI.
Även om den globala uppvärmningen skulle stanna vid 1,5 - 2 grader kommer Sverige att få mer nederbörd och kraftiga skyfall – liksom torrperioder. Det visar bland annat forskning från SMHI. Det kan ge vissa positiva effekter som en längre odlingsperiod, men de negativa konsekvenserna dominerar. Exempelvis kommer vi troligen få se ett ökat problem med skogsbränder, sanderosion, giftiga algblomningar, skadeinsekter samt risk för lägre grundvattennivåer. Och medan rennäringen drabbas och djurarter som fjällugglan är akut hotad stormtrivs exempelvis fästingar och mygg i ett varmare klimat. Enligt Naturskyddsföreningen kommer mer än 50 procent fler mygglarver att överleva till vuxen ålder vid en temperaturökning på två grader.
Tydliga hot för vårt samhälle
En varmare värld innebär tydliga hot för vårt samhälle. En rapport från Miljö- och energidepartementet från 2007 pekar på att en ökad nederbörd kan leda till skadade broar, bortspolade vägar och en allvarlig påverkan på järnvägen. Dricksvattnet riskerar att slås ut av förorenade vattentäkter och översvämmade elstationer kan leda till långa elavbrott. För att nämna några exempel.
Sverige står heller inte opåverkad av höjda havsnivåer. Även här kan människor tvingas flytta på grund av klimatförändringarna. Exempelvis bedömer Länsstyrelsen att 23 000 bostadshus i Skåne hotas av en stigande havsnivå år 2100.
– Även om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kommer haven fortsätta att stiga under flera århundraden. Det innebär att kustnära områden och låglänta trakter kommer att drabbas, säger Erik Kjellström, enhetschef på SMHI: klimatmodelleringsenhet Rossby Centre.
Enligt honom riskerar den globala uppvärmningen att överstiga 1,5 grader även om alla koldioxidutsläpp skulle sluta i dag på grund av det ”som redan finns i systemet”.
– Sedan kommer inte utsläppen att sluta tills i morgon och det finns ingen som tror att det kommer att vara noll om tio år heller. Det hänger mycket på vad som händer framöver. Ska vi klara 1,5 är det superbråttom, och även för två grader är det bråttom. Det finns inte så mycket tid kvar.
Stora mängder metan
Själv är han bland annat oroad för att stora mängder metan riskerar att komma ut när permafrosten i Arktis tinar, och skynda på uppvärmningen ytterligare.
– Vi har inte full koll på de processerna och de är ofullständigt representerade i våra klimatmodeller och de scenarior som vi utgår ifrån när vi pratar om framtiden. Här behövs det mer forskning.
Sedan flera år tillbaka pågår ett arbete med att anpassa Sverige för framtida väderförhållanden. En nödvändig satsning, enligt Åsa Sjöström, verksamhetsledare på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.
– Vi börjar se effekterna av klimatförändringar i Sverige nu. Vi behöver jobba dels med att hantera lokala händelser så som torka, översvämningar och havsnivåhöjningar, men även ha ett öga på omvärlden. Sverige är ett ganska litet land som är beroende av import och export. Vi importerar hälften av vår mat.
Klimatanpassning i Norden
För att lyfta frågan kommer SMHI för femte året i rad att arrangera en nordisk klimatanpassningskonferens, NOCCA, tillsammans med Linköpings universitet och Norrköpings kommun den 23-25 oktober. Gemensamma problem och lösningar ska diskuteras av politiker, forskare och representanter från näringslivet.
– Vi vill att den här konferensen ska vara en del i att vi ska bli bättre på att anpassa oss till ett förändrat klimat. Alla som kommer dit ska gå hem och känna att ”nu ska jag göra det här”, säger Åsa Sjöström.
Dessutom kommer spelutvecklare att vara på plats i Norrköping.
– Det här är ett sätt att kommunicera klimatanpassning på ett lite annorlunda sätt. SMHI håller på att utveckla ett Minecraft-inspirerat spel om klimatanpassning. Vi riktar oss främst till skolelever, men även politiker och andra som inte är experter på området och behöver ta till sig det här på ett annat sätt.
Stora regionala skillnader
Enligt Åsa Sjöström har det skett mycket på området under senare år, samtidigt som hon konstaterar att det finns stora regionala skillnader beroende på resurser och hur akuta problemen är. Enligt henne är en viktig del av klimatanpassningen också att ”tänka ett varv till”.
– När man bygger infrastrukturlösningar måste man tänka till så att det blir rätt. Att man inte bygger tunnlar som översvämmas och ligger för nära havsytan till exempel. Det finns gott om exempel där man inte har tänkt efter och fått göra om efteråt. Och när man planerar nya bostadsområden till exempel, att man lägger dem på rätt ställe.
