BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Momentum verkar ostoppbart – vi går en eldriven framtid till mötes. Frågan är bara hur fort?
Svaret vilar på fyra förutsättningar: infrastruktur, räckvidd, pris och politik.
Framtiden nära
När det gäller nödvändig infrastruktur är vi, enligt Anders Lewald vid Energimyndigheten, närmare än vad gemene svensk kanske tror. Helt enkelt därför att Sverige redan har ett nationellt, väl utbyggt och robust elnät.
– Nästan varje hus och fastighet är redan i dag en del av detta infrastruktursystem. Att tillgängliggöra den sista kopplingen till bilen blir därför en mindre kostnad, förklarar han.
Det är också laddstationerna i anslutning till hemmet som är de viktigaste.
Enligt Anders Lewald är laddning vid hemmet över natten det absolut vanligaste beteendet. Eftersom effektkravet inte är särskilt stort, omkring 4 kW, behöver inte kostnaden för installation bli särskilt hög.
Behovet av publik laddinfrastruktur är svårare att uppskatta. Här ingår bussar och lastbilar, som kräver en annan infrastuktur med högre effekt, rimligtvis omkring 350 kW.
– När det gäller tunga lastbilar talar man snarare om elvägskoncept, att man laddar när man kör. Just nu demonstreras en sådan lösning utanför Sandviken, säger Anders Lewald.
Inge större problem
Inte heller energiuttaget till en framtida elbilsflotta ska vara något större problem.
– Om alla personbilar över en natt går över till el skulle användningen öka 12-15 TWh, 10 procent av dagens elanvändning. Inte ens då skulle mängden el vara ett problem för elsystemet. Lokalt kan det dock bli problem med att få fram önskad effekt, säger han.
Räckvidden ökar
En omställning till eldrift kräver två ytterligare förändringar: ökad räckvidd och minskat pris. Två frågor som hänger ihop, eftersom höga elbilspriser till stor del beror på dyra batterier.
Även om det finns flera modeller som officiellt når över 60 mils räckvidd är den kortare för flertalet bilar på marknaden, mellan 30 och 40 mil. Detta kan ändras inom en snar framtid.
Den korta räckvidden beror framför allt på att battericellerna placeras sida vid sida, vilket kräver utrymme.
Det gör att det finns en gräns för hur många celler som kan monteras in. Men på flera håll pågår forskning som gör att hoppet ökat om att kunna öka batterikapaciteten de närmaste åren.
Den fråga som kanske är mest intressant för konsumenten är ändå priset för bilen. Till skillnad från batteriernas kapacitet är prisutvecklingen för dessa inte bara lovande, utan tydligt nedåtgående.
En studie från konsultfirman McKinsey & Company visar att priset för ett genomsnittlig batteripaket minskade från 1 000 dollar per kWh 2010 till 227 dollar 2016.
Allra mest sjönk priset mellan 2014 och 2015, med hela 35 procent. Något som i och för sig inte behöver signalera ett teknologiskt steg framåt, utan lika gärna kan bero på ökad konkurrens och prispress.
Hundra som mål
I rapporten spår McKinsey ändå att batteripriset kommer att nå 190 dollar per kWh inom ett par år. Och kanske under 100 dollar någon gång under 2030-talet.
Det som i slutänden kan komma att betyda mest för hur snabbt omställningen till eldrift infinner sig är politikernas inställning.
Enligt Mattias Goldmann på gröna tankesmedjan Fores handlar det inte bara om lagar och regler, utan också om att föregå med gott exempel.
– Tittar man lokalt är kommuner ofta största fordonsägare. De skulle till exempel kunna ställa krav på klimatpåverkan när tjänstebilar upphandlas. På statlig nivå skulle miljöbilsdefinitionen ändras från dagens, som innefattar diesel, vilket är helt otidsenligt, säger han.
För låg bonus
I mars bestämde sig regeringen efter många om och men för ett högsta bonusbelopp på 45 000 kronor inom bonus-malus-
systemet. Bra, enligt Mattias Goldmann, men inte tillräckligt. Själv vill han se minst 60 000 kronor i bonus, främst eftersom elbilar fortfarande innebär en stor investering.
– Ett annat spännande vapen är miljözoner för miljöbilar. Det skulle kunna ge samma knuff som i Oslo där sådana zoner införts, säger Mattias Goldmann.
”Ketchupeffekt”
– Ketchupeffekten kommer på allt från smartphones till solceller. Bilindustrin, som tidigare varit motsträvig, trycker numera på politikerna för att skapa en marknad som kan bidra till omställningen. Det är nog helt rimligt att bli fossilfria inom personbilar till 2030.
Elbilar nu och i framtiden
Tekniken närmar sig
I tyska Dresden arbetar Fraunhofer Institute for Ceramic Technologies and Systems med en ny batteristruktur med fler celler som kan möjliggöra en räckvidd på 100 mil.
Konceptet sägs redan fungera i laboratoriet. Och på MIT-universitetet i USA arbetar forskare med ny batteriteknologi, baserad på litiumluft i stället för litiumjoner, som ska ge upp till 15 gånger längre räckvidd.
Bidrag för laddare
Den som vill installera en laddstation kan sedan några år få stöd för det via Klimatklivet.
Sedan starten har över 6 000 laddplatser beviljats stöd, och sedan 2015 gäller majoriteten av ansökningarna stationer längs vägar och stadsmiljö.
EU-direktiv
I vintras kom ett utkast till nytt EU-direktiv som slår fast att varje nybyggt eller ombyggt hus inom unionen måste utrustas med en laddstation för elbilar.
Direktivet föreslås börja gälla 2019. Samtidigt slås det fast att minst 10 procent av all parkeringsyta år 2023 måste bestå av laddstationer.
Volvo höjer ribban
I början av juli meddelade Volvo att alla deras nya modeller från och med 2019 kommer att finnas i elektriskt driven version.
Till en början kommer de också att erbjuda modellerna som bensin- eller diesel-elhybrider.
Subventioner spelar roll
Slopade subventioner har fått danska bilköpare att vända sig bort från elbilen.
Första kvartalet 2017 minskade försäljningen av bilar med 60 procent jämfört med samma period i fjol.
I Sverige har försäljningen i stället ökat med 80 procent under samma period.