– Om Vattenfalls styrelse skulle komma till regeringen och säga att de vill sälja ett helt verksamhetsområde, då kan jag konstatera att regeringen inte kan stoppa ett sådant förslag, utan att man gör helt nya ägardirektiv och de måste accepteras av riksdagen, sa hon till TT förrförra veckan.

Rent juridiskt har både Sjöstedt och Romson rätt. I de nuvarande ägardirektiven står att Vattenfall ska leverera marknadsmässig avkastning till ägaren staten. Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt och på sikt även leda till att bolaget blir ett av de ledande i utvecklingen mot miljömässig energiproduktion. Riksdagen har dessutom beslutat om utsläppsmål för Vattenfall. Men företaget har inget särskilt samhällsuppdrag som exempelvis Systembolaget, vars syfte är att värna folkhälsan. Ska regeringen stoppa en försäljning måste det ske enligt Vattenfalls affärsmässiga mål, enligt Anna Magnusson, affärsjurist och chef på Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning på näringsdepartementet.

– Det finns inte ett ja eller nej på den frågan. Regeringen kan säga nej till en affär givet att det rimmar med det uppdrag bolaget fått av riksdagen, och Vattenfall har ett strikt affärsmässigt uppdrag. Men det beror på hur affären ser ut, och regeringen kan inte ta ställning innan den vet det, säger Anna Magnusson.

Så då kan man inte säga nej enbart på grund av klimatskäl till exempel?

– Jag vill inte säga ja eller nej, man måste se på alternativ som ligger på bordet först. Det som är så rätt det kan bli är att jag refererar till uppdraget och att det är inom de ramarna man har att röra sig.

V har rätt

Daniel Stattin är professor i civilrätt vid Uppsala universitet och en av landets främsta experter på bolagsstyrning. Han ger Anna Magnusson rätt men lägger också till att det rent bolagsrättsligt är möjligt att stoppa en försäljning som går på tvärs med riksdagens ägardirektiv.

– Bolagsrättsligt har Vänsterpartiet rätt. Vill regeringen verkligen stoppa försäljningen så kan de, men det kan innebära att de inte är lojala mot riksdagens beslut vilket de naturligtvis ska vara, säger Daniel Stattin.

Vid en sådan situation blir det då en tolkningsfråga om eller hur regeringen brutit mot ägardirektivet. Det kan innebära en anmälan till konstitutionsutskottet, enligt Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt.

– Om regeringen säger nej och det strider mot ägardirektivet blir regeringen anmäld till KU.

Vad kan det få för konsekvenser?

– Konsekvenserna blir inte särskilt allvarliga i normalfallet. Man får lite kritik och får bättra sig i framtiden. Det finns inga juridiska konsekvenser av att statsråd prickas av KU men gäller det något allvarligt kan det ju bli politiska konsekvenser, säger Joakim Nergelius.