Läs också: Vi fortsätter att satsa på klimatbevakning
Uruguay – det lilla landet som går före
Det lilla sydamerikanska landet Uruguay går före och visar att klimatomställningen är såväl möjlig som lönsam. Uruguay får i dag närmare 95 procent av sin elektricitet från förnybara energikällor. Ramon Méndez, chef för Energimyndigheten i Uruguay, har dessutom nyligen gjort klart att landet planerar att sänka sina koldioxidutsläpp med 88 procent till 2017, i relation till den genomsnittliga utsläppsnivån mellan 2009 och 2013.
Under tidigt 2000-tal var Uruguay fortfarande beroende av importerad olja för sin inhemska energiförsörjning. Men 2008 antogs en ny, långsiktig energiplan och i dag kommer större delen av landets elektricitet från vatten, vind, sol och biomassa. Satsningarna har gjort Uruguay till ett attraktivt land för utländska investerare som vill vara med i omställningen till nya, hållbara energikällor. Det stora internationella intresset har även inneburit pressade priser för såväl producenter som konsumenter. Ramon Méndez anser att de olika typerna av förnybara energikällor är viktiga. Eftersom elproduktionen inte uteslutande förlitar sig på vatten, sol eller vind är den inte lika beroende av tillfälliga väderförhållanden.
Japan – solenergi och energieffektivisering
Innan Fukushimaolyckan 2011 kom en tredjedel av Japans elförsörjning från kärnkraftverk. Efter katastrofen för drygt fyra år sedan har landet, som är världens tredje största ekonomi, i stort sett klarat sig helt utan kärnkraften. Samtliga 48 kärnreaktorer i Japan står fortfarande stilla. Även ett par smutsiga och omoderna oljekraftverk är på väg att stängas. För att kompensera för energibortfallet har landet bland annat storsatsat på solkraft och andra förnyelsebara energikällor. Industrin för förnyelsebar energi har sedan 2011 tredubblat sin produktion till 25 gigawatt. 80 procent kommer från solenergi. Till 2020 har Japan som mål att 50 gigawatt av elförsörjningen ska komma från solkraften, vilket motsvarar mer än hela Sveriges totala energibehov.
Utöver nya förnyelsebara energikällor har Japan efter Fukushimaolyckan även anpassat sig till en minskad energitillgång. De 48 kärnreaktorerna som stängdes ner kort efter katastrofen stod för 30 procent av landets energiproduktion. Ledande ekonomer varnade för dramatiska konsekvenser – att industrin skulle gå under, att marknaden skulle gå omkull och att levnadsstandarden skulle falla till ohållbart låga nivåer. Förra året fann forskare att japanerna långsiktigt lyckats sänka sin energiförbrukning med motsvarande hälften av vad kärnkraften producerat.
Tyskland – ställer om från kol- och kärnkraft
Även Tyskland fick kalla fötter efter Fukushimakatastrofen och planerar att helt avveckla sitt beroende av kärnkraft till 2022. Många oroliga röster varnade för att Tyskland i stället skulle komma att bli beroende av kolkraften, vilken till skillnad från kärnkraften är förödande för klimatet. Men förra året gjorde Tysklands näringslivsminister, Sigmar Gabriel, klart att landets beroende av kolkraften ska minskas kraftigt. För att Tyskland ska klara sitt klimatmål för 2020 och minska sina utsläpp av växthusgaser med 40 procent, jämfört med nivåerna från 1990, kolkraftverken ska minska sina utsläpp med 4,4 miljoner ton årligen fram till dess. Bedömningen är att den totala minskningen av koldioxidutsläpp på 22 miljoner ton inte är möjlig utan att ett antal kolkraftverk tvingas stänga. I stället för kolkraft har Tyskland valt att satsa stort på en utbyggnad av vind- och solkraft för sin energiförsörjning. Under juni månad i år producerade landets solpaneler för första gången mer el än kärnkraften sammantaget, 5,183 TWh, jämfört med 5,181 TWh.
Växjö – Europas grönaste stad
Växjö blev 1991 först i världen med målsättningen att bli fossilfritt. Kommunledningen enades redan då om målet att Växjö skulle bli helt fossilfritt till 2030. Och arbetet mot omställningen går som på räls, vilket blivit nyheter även internationellt. Förra året var koldioxidutsläppen nere på 2,4 ton per invånare, vilket är en av de lägsta siffrorna i Europa. Sedan utsläppen i Växjö började mätas 1993 har de minskat med 48 procent. Detta har åstadkommits utan att kommunens ekonomiska tillväxt har offrats. Mellan 1993 och 2012 ökade stadens BNP per capita med inte mindre än 90 procent.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Läs också: Vi fortsätter att satsa på klimatbevakning
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870
Miljörörelsen – aktivister världen över gör skillnad
Ojnareskogen på Gotland. Efter tio år av engagemang från miljöorganisationer och aktivister gjorde miljöminister Åsa Romson i somras klart att Ojnareskogen på Gotland ska skyddas och utmärkas som ett Natura 2000-område. Bland annat Naturskyddsföreningen och Greenpeace drev motståndet mot det finska bolaget Nordkalk som hade planer på en kalkgruva i det känsliga naturområdet. Enligt Naturskyddsföreningen består skogen av ett unikt ekosystem med rik förekomst av prioriterade arter och livsmiljöer.
Greenpeace mot Shell. Efter massiva påtryckningar från miljöorganisationer, framförallt Greenpeace vars aktivister kedjat fast sig i oljeriggar, kom i september Shells beslut att lämna Arktis. Oljebolaget menar i ett pressmeddelande att skälet var att fyndigheterna var för små för att bli lönsamma, men tveklöst har opinionen kring världens mest kontroversiella oljeborrning påverkats av miljörörelsens intensiva kamp.
Nederländska medborgare stämmer staten. Tillsammans med 900 medborgare stämde miljöorganisationen Urgenda den Nederländska staten för att passivitet i klimatfrågan. I somras gav en domstol i landet aktivisterna rätt och gav den nederländska staten fem år för att sänka koldioxidutsläppen med 25 procent, i jämförelse med 1990 års nivåer. Domen slog fast att landets målsättning att minska utsläppen med 14-17 procent till 2020, inte var tillräckligt. Klimataktivisterna hoppas nu att exemplet ska sprida sig till fler länder.
Den nordamerikanska urbefolkningen. I Kanada har ursprungsbefolkningen, trots bristande ekonomiska resurser, vunnit flera strider om rätten till sina jaktmarker och rena vattendrag, mot storföretagens exploatering av naturgas ur oljesand, planer på fracking, pipelines och farliga oljetransporter. Striderna har vunnits genom att ursprungsbefolkningen hävdat de rättigheter som trots allt vanns under förfädernas tvister med kolonialisterna.
