Atacamaöknen är världens torraste plats. Här breder vita saltdyner ut sig mellan Andernas höga och karga berg. Strax utanför byarna betar vilda åsnor längs vägarna som leder till de stora lagunerna, kända för sina rosa flamingos. Den vackra och sällsynta naturen lockar hit turister vilket har blivit urbefolkningen, Atacameños, främsta inkomstkälla.
Passeras lagunerna ändras landskapet. Stora rör ligger nedgrävda i marken och texterna på vägskyltarna ändras från bynamn till företagsnamnet ”SQM” (Sociedad Química y Minera). I rören transporteras vatten som behövs för litiumutvinning – en industri som i takt med att efterfrågan på batterier ökar i världen vuxit sig allt större.
– Det här området ska skyddas av staten, istället levereras det till gruvnäringen, säger Carlos Aguilar, boende i området.
Aguilar tillhör urbefolkningen Atacameños som nu bevittnar hur vattenresurserna nått kritiska nivåer.
Eftertraktad metall
På grund av de åtråvärda kvalitéerna hos litiumjonbatterier, som laddas fortare och räcker längre än många andra varianter, har litium blivit en högt eftertraktad metall. Det är de här batterierna som bland annat används i våra smartphones och elbilar. Men produktionen av litium som sker här i Atacamaöknen är ett kontroversiellt ämne.
– Om företagen fortsätter att utvinna i den takt de gör idag kommer byborna att förintas, säger Carlos Aguilar och pekar ut mot ökenområdet.
Ben Mclellan, forskare som riktat in sig på sällsynta jordartsmetaller vid Kyoto Universitet, säger att det är i initieringsfasen av batteritillverkningen som störst miljöpåverkan sker. Problemet ligger i att utvinningen sker i grundvattnet.
– Den största oron vad gäller utvinningen av litium är vattenkonsumtionen. Det här har betydande påverkan lokalt och är kontroversiellt, särskilt i ökenområdena, säger Mclellan.
Lämnar efter sig biprodukter
Anonyma arbetare på det största chilenska litiumföretaget SQM berättar om hur flera hundra liter vatten pumpas upp ur marken varje sekund – något som företaget själv nekar till i chilensk media.
– Produktionen lämnar efter sig biprodukter bestående av nitrat och kalium, det förstör jorden och jordbruket. Företaget väljer det som är billigast och struntar i att det kontaminerar mest, berättar gruvarbetaren.
I Peine, byn närmast utvinningen, tvingas befolkningen stänga av vattnet i flera dygn på grund av de låga vattennivåerna. Sergio Cubillos, ledare i byn, anser att situationen har blivit ohållbar. Jordbruket påverkas negativt av utvinningen samtidigt som befolkningen redan tampas med sociala utmaningar som tillgång till sjukvård, utbildning och fattigdom.
– Vi måste stänga av vattnet under natten för att kunna ha vatten under dagen. På sommaren måste vi ibland ha vattnet avstängt tre dagar i rad, säger Cubillos.
Erbjuder ekonomisk kompensation
Utöver SQM bedriver även Albemarle Corporation, ett Nordamerikanskt företag, verksamhet i området. Till skillnad från SQM har Albemarle erbjudit ekonomisk kompensation. I Peine har invånarna använt bidraget till att restaurera kyrkan och skolan, samt till olika vattenprojekt. Andra byar har däremot totalt lämnats utanför, och några bidrag från det mest närvarande företaget SQM syns inte till.
– Lagarna favoriserar företagen. SQM har inte gett oss någon som helst kompensation. De erkänner inte urbefolkningen, säger Cubillos.
Även boskapsuppfödarna påverkas av gruvnäringen. Jordbrukaren Fernando Tocoroco berättar om hur det tidigare betat alpackor här längs bergskanterna. Det gör det inte längre.
– Litiumgruvorna överexploaterar vattenresurserna. Jag måste numera köpa foder till mina djur eftersom det växer för lite gräs, säger Tocoroco.
Lagunerna hotas
Sedan år 1990 är ökenområdet mellan byarna
i Salar de Atacama, ”Los Flamencos”, ett naturreservat. Här utbreder sig den isblåa lagunen Chaxa. Mellan de livlösa saltkristallerna porlar vatten som är hemvist för flamingos, ödlor, möss och småfåglar.
Jose Cruz Mondaca, arbetare vid naturreservatet, säger att flamingopopulationen har minskat på grund av litiumföretagens verksamhet. Det beror dels på de lägre vattennivåerna, att lagunerna har blivit mindre, men också på att utsläppen från gruvorna kontaminerar och förändrar PH-värdet i vattnet. Flamingornas främsta föda består av små
mikroorganismer och kräftdjur. När de för-svinner så lämnar även fåglarna, säger han.
– Om exploateringen fortsätter som den gör kommer de här lagunerna snart att vara borta.
Utvinningen har dock inte skett utan motstånd. Vägar blockeras och namnunderskrifter samlas in bland urbefolkningen som kräver är ett slut på exploateringen av Atacamaöknen. De anser att problemet ligger i rätten till vatten. I Chile är vatten en handelsvara ägd av privata företag, till skillnad från många andra länder där vatten ägs av stat eller kommun.
– Företagen kontaminerar och biprodukterna hamnar i vår mark och våra vatten, allt på grund av privatiseringen av vatten, säger Mondaca.
Förlängt kontrakt
CORFO, myndigheten för produktionsutveckling i Chile, har förlängt kontraktet med SQM till år 2030. Det betyder att företaget tillåts tredubbla sin produktion fram till dess. Sedan 1 januari 2019 står det samtidigt fast att SQM tvingas böta 25 miljoner dollar (cirka 230 miljoner kronor) på grund av miljöförstörelse. Detta då SQM pumpat upp mer vatten än det som företaget själv inrapporterat samt fått beviljat för.
Judith Lisoni, forskare i fysik vid Universidad Austral de Chile, oroas över utvecklingen. Elbilen ses som det nya gröna hoppet för att få bukt på klimatförändringarna men utvinningen av litium som används i batterierna anser hon är allt annat än miljövänlig.
– Det är inte direkt en ren industri, utsläppen och mängden vatten är ett problem. Det handlar om oerhört sköra ekosystem. I forskarvärlden pågår det därför hela tiden arbete för att kunna ersätta litium med något mer miljövänligt, säger Lisoni.
Chile har idag en av världens största reservoarer av litium och står tillsammans med Australien för 70 procent av världens produktion. Litiumet som utvinns här köps upp av bland andra LG Chem, Sydkoreas största kemiföretag. LG Chem tillverkar i sin tur batterierna till Volvo Cars, som nyligen lanserat sin första renodlade elbil som är tänkt att börja tillverkas i Kina år 2020.
Volvo Cars pressansvarige Annika Bjerstaf bekräftar att det är från Chile som litiumet i företagets nuvarande plug-in-hybrider utvinns.
– Men vi utvärderar kontinuerligt våra inköpsalternativ, skriver hon i ett mejl.
Är Volvo Cars medvetna om utvinningens miljörisker och hur säkerställer ni att det inte sker brott mot mänskliga rättigheter?
– Volvo Cars är engagerad i hållbara inköp av mineraler och metaller inom vår leverantörskedja, inklusive litium. Alla våra leverantörer förväntas följa vår uppförandekod för affärspartners, som inbegriper bevakande av mänskliga rättigheter och att minimera miljöpåverkan av deras verksamhet, säger hon.
Fotnot: Företagen SQM och Albemarle har kontaktats vid ett flertal tillfällen för intervju men vill inte lämna några kommentarer.
