– Jag klarar inte kylan så bra. Jag har alltid en tröja med mig, säger 61-åringen som försöker acklimatisera sig till den plötsliga temperatursänkningen.
Utan tröjan skulle hon mot slutet av filmen The Intern känna sig som en istapp, trots att den ska vara en hjärtevärmande komedi.
– Jag fryser alltid. När jag flyger tar jag med mig egna filtar.
Andra biobesökare, däremot, har kommit hit just för att det är svalt, berättar Cerise Cobbs, som sköter biljettluckan i shoppingcentret Third Street Promenade i Santa Monica.
– Folk som inte har bra luftkonditionering hemma säger att de måste komma bort från hemmet, särskilt på helgerna.
För kallt, för varmt, precis lagom – amerikanerna må ha olika uppfattning om hur de vill ha det, men de är överens om att luftkonditioneringen är ett väsentligt inslag i det moderna livet.
Den finns överallt. Den surrar i hem, på kontor, i butiker, skolor, hissar, fabriker, bilar, på tåg, gym, idrottsarenor, i tunnlar. En sammanhängande svalka som sträcker sig från Kalifornien till New York.
– Den har tagit sig in i det amerikanska livet, säger Salvatore Basile, författare till Cool: How Air Conditioning Changed Everything.
– I årtusenden ansåg man att Gud skapat det varma vädret och att man får finna sig i det. Den inställningen är inte så vanlig längre.
Ny lag i New York City
Men nu när den ”kalla ekonomins” svindlande tillväxt – och den energi den kräver – blivit allt mer synlig, börjar äntligen en medvetenhet om problemet växa fram i USA.
New York City antog nyligen en lag som kommer att tvinga nästan alla butiker och restauranger att hålla sina entrédörrar och fönster stängda medan luftkonditioneringen är på – en reaktion på strategin att locka in svettiga förbipasserande med löfte om en stunds svalka. Innovatörer lovar mer effektiva anordningar under det kommande decenniet, däribland en från ett företag i Kalifornien som heter Ice Energy, som billigt tillverkar och förvarar is nattetid för att göra byggnader svalare under dagtid.
Det är först nu som USA fått upp ögonen för miljökostnaden för den enorma energikonsumtionen – och för den skrämmande utsikten att resten av världen kan komma att följa deras exempel. I kinesiska storstäder har andelen hem som har luftkonditionering skjutit i höjden, från 8 procent 1995 till 80 procent 2004.
Den amerikanska statistiken är anmärkningsvärd. En nation med 318 miljoner människor – som bara utgör 4,5 procent av världens befolkning – konsumerar mer energi för luftkonditionering än resten av världen tillsammans. Den använder mer elektricitet till nedkylning än vad Afrika, med en befolkning på 1,1 miljard, använder till allt.
I USA förbrukar luftkonditioneringen i fordon mellan 26 och 38 miljarder liter bensin varje år. Varje hem med luftkonditionering släpper ut ungefär två ton koldioxid i luften varje år, enligt det amerikanska energidepartementet.
Luftkonditioneringsapparater fungerar enligt samma princip som kylskåp: de förflyttar värme från den kalla insidan – det kan vara ett kylskåp, ett rum eller en byggnad – till den relativa värmen utanför.
Det här kan bidra till en urban värmeöeffekt, det vill säga att staden håller högre temperatur än omgivande områden, på grund av sin bebyggelse och mänsklig påverkan. En studie fann att luftkonditioneringsenheter i Phoenix, Arizona, höjer utomhustemperaturen nattetid med upp till två grader vilket, naturligtvis, får de boende att höja luftkonditioneringen ännu mer för att kompensera. New Yorks tunnelbanestationer kokar under somrarna, med temperaturer över 48 grader, delvis på grund av att luftkonditionerade tåg pumpar ut värme.
Värmebölja i Kalifornien
Ovanligt varmt väder i USA ökar lockelsen att vrida upp luftkonditioneringen. Särskilt i Kalifornien, som har uthärdat rekordvärme och enorma skogsbränder. Under somrarna ber energileverantörerna ofta folk att minska användningen av luftkonditionering och andra apparater för att undvika att ledningsnätet kraschar.
Silicon Valley är en annan energislukare. Det vatten som varje år används för att kyla ned Kaliforniens uppskattningsvis 800 datacenter skulle kunna fylla ungefär 158 000 olympiska simbassänger.
Att minska energikonsumtionen kan vara krångligt, menar Aaron James, professor i filosofi och etik vid University of California i Irvine.
– Folk känner sig ofta berättigade till det de har blivit vana vid. Så även om det inte är mycket begärt, kan det få oss att känna oss moraliskt defensiva.
Att exempelvis källsortera, vilket grannarna kanske ser, kan kännas mer viktigt och duktigt än att sänka luftkonditioneringen.
– I USA finns inte en etablerad medvetenhet om luftkonditionering som ett klimatförändringsproblem, säger Aaron James, författare till boken Assholes: A Theory.
På samma gång som luftkonditionering är en klimatbov är det en viktig teknik, både ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Den räddar liv. I USA dör i genomsnitt 618 personer varje år av att de utsatts för kraftig naturlig värme, enligt den amerikanska folkhälsomyndigheten Centres for Disease Control and Prevention (CDC). Det är betydligt färre än för hundra år sedan, då värmen dödade tusentals. Luftkonditioneringen sänker också frånvarofrekvensen och höjer produktiviteten. I en undersökning från 1957 angav 90 procent av amerikanska företag sval luft som den enskilt största boosten för deras produktivitet.
Statsvetaren Nelson Polsby, som avled 2007, ansåg att luftkonditioneringen också omdanade amerikansk politik genom att möjliggöra för republikanska pensionärer att flytta till delstater i södra och västra USA, vilket banade väg för Reagan till Vita huset.
– Luftkonditioneringen främjade förmodligen migrationen till solbältet, säger Jack Pitney, professor i politik vid universitetet Claremont McKenna i Kalifornien.
– Hur många vill uthärda Orlando i mitten av augusti utan luftkonditionering? Utan den skulle Disney World vara mer som Djävulsön.
Ett försäljningsargument
Tekniken har också haft påverkan på Hollywoods publiksuccéer. I början av 1900-talet var det få som vågade sig in i stekheta biografer sommartid. Det förändrades när det började installeras luftkonditionering – en nymodighet som marknadsfördes med bokstäver med istappar på. Luftkonditioneringen är ett försäljningsargument än i dag. AMC Theatres, USA:s näst största biografkedja, håller temperaturen 21 grader på vintern och 23 grader på sommaren.
Och tekniken är här för att stanna, säger Basile.
– Det är omöjligt att gå tillbaka när man börjat gå framåt. Ur en filosofisk ståndpunkt kan inte jag, en luftkonditioneringsknarkare, säga till någon annan att de inte får använda den.
Han menar dock att USA överanvänder tekniken.
– Jag har lagt märke till att luftkonditionerade platser i Storbritannien är behagliga och inte alls så isande kalla som de amerikanska motsvarigheterna.
I de varma klimaten bor miljarder människor som vill leva ”uthärdliga liv”, så racet mot effektivitet är ganska brådskande, enligt Basile. Men han är optimistisk.
– Vi kommer att få mer för pengarna.
