– Det här rummet kallar vi för barnkammaren, säger Mia Klere­gård som visar runt i växthus­företagets lokaler.

Så snart miniplantorna vuxit till sig lite ska rotkuberna, som de kallas, placeras i vita odlingstorn och hängas upp bland sina äldre syskon i det större rummet.

I stället för solen är det hög-effektiva ledlampor som förser plantorna med det nödvändiga ljuset och sätter fart på fotosyntesen.

Slutet odlingssystem

Målet för Plantagon, som har specialiserat sig på vertikal växtodling i stadsmiljö, är att  utöka verksamheten och bygga höghus där växthus integreras med kontorsytor. Visionen är att göra städer mer självförsörjande – och genom att bygga växthus kan mer mat odlas, året om, på mindre landyta till en lägre kostnad. Nya tider kräver nya lösningar, säger Mia Kleregård.

– År 2050 är vi 10 miljarder människor på jorden och det uppskattas att åttio procent av dessa kommer att bo i städer. De matjordar som finns i dag räcker inte till samtidigt som de blir mer och mer urlakade. Därför måste vi förändra vårt sätt att producera mat på.

Intresset för storskalig odling i stadsmiljö har ökat de senaste åren och flera liknande verksamheter finns både i Sverige och övriga världen, inte minst i Asien. Ofta handlar det om hydroponiska system, som innebär odling utan jord.

Plantagons hydroponiska teknik utgår från ett helt slutet system – bortsett från en luftsluss – vilket innebär att vattnet och näringen som används i processen kan återanvändas. Även stora delar av energin återanvänds som värme i andra delar av byggnaden.

Egen butik på gång

Fyra veckor tar det för plantorna växa sig så stora att de är färdiga att leveras till en lokal Ica-butik och kontorsbyggnadens restauranger. Inom kort planerar Plantagon också att öppna en egen butik med hemleverans.

– På dessa 400–600 kvadratmeter kan vi utnyttja ytan maximalt genom att odla vertikalt samtidigt som vi har full kontroll och grödorna inte påverkas av yttre omständigheter som nederbörd, väder eller skadeinsekter. Det gör att produktionen ökar med 200–400 procent jämfört med konventionell odling, säger Mia Kleregård och berättar att de räknar med att kunna leverera ungefär 20 ton basilika per år från källarodlingen.

När Dagens ETC är på besök pågår fortfarande byggnadsarbete i lokalen. Men så snart det är klart kommer lokalen att stängas och då kan endast personal med skyddskläder vistas där. Eftersom varken ohyra eller skadeinsekter kan ta sig in krävs inga bekämpningsmedel. Trots det får grödorna inte klassas som ekologiska.

– Det beror på att ekologiska grödor måste vara planterade i jord.Vi använder inte jord eftersom det skulle innebära onödig frakt och slöseri då en stor del av jorden i slutändan skulle kastas, säger Mia Kleregård.

Tillsammans arbetar nu ISO (Internationella standardiseringsorganisationen) och Plantagon med att ta fram en ny kvalitetsmärkning – ”Cityfarm” – som kommer att lanseras i höst och som innebär att grödan inte ska ha rört sig mer än totalt fem kilometer.

Brukmar mark minskar snabbt

Att världen står inför ett omfattande omställningsarbete är de flesta forskare inom fältet överens om. Tillgången till brukbar odlingsmark minskar snabbt som en effekt av försurning, erosion och bebyggelse. År 2050 kan så mycket som 30 procent av jordbruksmarken vara förstörd, enligt forskare. Samtidigt sinar världens vattenreserver och utsläppen från jordbruksindustrin måste minska drastiskt om vi ska nå Parisavtalets mål.  

Mycket behöver förändras, och Plantagon – som även har ett projekt i Singapore – ser framför sig hur megastäderna kommer att driva en stor del av utvecklingen.

Digitaliseringen kommer att skapa nya möjligheter, säger Mia Kleregård, och lyfter fram lokalen vi befinner oss i som ett exempel på det.

– Här har det varit ett tidningsarkiv, men i och med att vi går in i digitaliseringen står arkivet tomt. Det här kommer vi att se på flera olika sätt framöver – exempelvis tomma shoppingcentrum och parkeringshus när handeln flyttar in i våra hem och mobiler. Varför inte nyttja dessa tomma ytor till att öka försörjningsgraden?

Men idén om storskalig urban stadsodling möts inte enbart av jubel. Bland kritikerna finns de som menar att det går åt mycket energi för inomhusodling, och att om den energin ska vara ren måste vi ändå ta stora arealer mark i anspråk för att exempelvis sätta upp solceller. En annan invändning handlar om att det bara är lönsamt att odla ört- och bladväxter – inte exempelvis morötter och potatis – och hur ska dessa kunna föda en växande befolkning?

”Inte lönsamt”

En stor del i food tech-industrins hållbarhetsvision handlar också om att minska antalet transporter, men att odla mango eller andra matvaror vi ofta importerar långväga ifrån är inte ett realistiskt alternativ i dag.

– I ett första steg är det nu basilika och sedan kommer vi att fylla på med fler bladväxter. Det är vad vi ser är lönsamt i dag, men vi hoppas att vi framöver kommer att kunna odla allt möjligt, säger Mia Kleregård.

– Vi har den senaste tiden sett en fantastisk utveckling inom led-industrin och de lampor vi använder nu är betydligt mer energisnåla än vad vi hade räknat med. Dessutom återför vi överskottsvärme motsvarande 70 procent av energiförbrukningen till fastigheten.

Är det inte bättre att hitta sätt att bruka jorden hållbart så att vi kan utnyttja energin från solen direkt?

– Jorden är ett otroligt vackert växthus, men det är ett växthus som vi har förstört på olika sätt. Så för att moder jord ska hitta tillbaka till någon form av balans måste vi gå mot mer kontrollerat odlande på mindre yta och med mindre vattenanvändning. Sen tror jag att vi kommer att se en mängd nya sätt att framställa mat på framöver och det vi håller på med är en del i det.