BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Visserligen har vi under året bevittnat effekterna av väderfenomenet El Niño, men enligt vetenskapssamfundet råder det ingen tvekan om att värmerekorden till största del orsakas av den överskottsvärme som byggts upp i atmosfären till följd av ackumulerande växthusgaser.
Omvänt har inga köldrekord slagits sedan december 1916. Tvärtom drabbades Arktis i november av en tillfällig värmebölja med upp till 20 grader högre temperatur än normalt. Under fjolårsvintern låg medeltemperaturen i Arktis mellan 11 och 14 grader högre än normalt.
Världen bestämmer sig för att fasa ut freoner
Oktober månad bjöd på en av 2016 års få större ljusglimtar, även om den endast med nöd och näppe lyckades tränga igenom rapporteringen inför det då stundande presidentvalet i USA.
Vid ett möte i Kigali, Rwanda, kom över 170 länder överens om att begränsa användningen av HFC-gaser, som främst används för nedkylning. Utsläppen av HFC är i volym räknat inte i närheten av koldioxidutsläppen, men vissa av HFC-gasernas klimatpåverkan är mer än tusen gånger större.
Vid mötet gick de rikare länderna med på att trappa ned sin användning av HFC snabbare än de fattigare, även om exempelvis flera afrikanska nationer beslöt att trappa ned sin HFC-användning tidigare än vad som krävdes av dem.
Avtalet har beskrivits som ett ännu viktigare steg för att minska den globala uppvärmningen än Parisavtalet 2015 och USA:s utrikesminister John Kerry kallade det "det största vi kan göra i ett enda slag" för att bekämpa klimathotet.
Matproduktionen kan öka växthuseffekten
Som växthusgas har metan inte räknats som en av de allvarligaste. Visserligen är dess växthuspåverkan upp till 35 gånger större än koldioxidens, men den bryts också ned snabbare i atmosfären.
Men nu visar nya mätningar att utsläppen av metangas ökar rekordartat. Mellan 2007 och 2014 ökade utsläppen tio gånger jämfört med tidigare under 1900-talet, och sedan 2014 har ökningen accelererat ännu mer.
Forskarna är osäkra på exakt vad denna ökning beror på. Förbränningen av fossila bränslen, som också leder till metanutsläpp, pekas ut som en faktor – frackingindustrin i USA är ett exempel. Forskarna tror dock att den största bidragande orsaken är utsläpp från biologiskt material via spridningen av jordbruksmark och djurhållning, det vill säga världens matproduktion.
Forskarna varnar för en obruten acceleration i metanutsläpp kommer att "omtintetgöra försöken att kontrollera växthuseffekten genom att begränsa utsläppen av koldioxid".
Stora barriärrevet dör långsamt
Det 2 600 kilometer långa Stora barriärrevet utanför Australiens nordöstra kust är inte bara ett populärt turistmål, det är också hem och enda levnadsplats för tusentals djurarter, av vilka flera redan idag är sårbara eller utrotningshotade.
Trots att korallerna som formar revet har en god återhämtningsförmåga upptäckte forskare i november den största koralldöden som någonsin registrerats i området. Upp till två tredjedelar av korallerna i ett 700 kilometer stort område har försvunnit under en period av nio månader. Forskarna är eniga om att det är uppvärmningen av havet som ligger bakom koralldöden.
Konsensus i Marrakesh
Rubrikerna inför och efter klimatmötet i Marrakesh var inte lika stora som efter Parisavtalet 2015, men mötet bör ändå ses som en framgång, framför allt eftersom enigheten globalt fortsätter vara stor om att det är dags att ta itu med klimatproblematiken på allvar.
Under mötet tog världens länder flera viktiga beslut. Ett var att påbörja arbetet med att hjälpa utvecklingsländerna i genomförandet av deras klimatåtaganden. De rika länderna ska också ge nya stöd till anpassningsfonden, vilket betyder att finansieringsmålet till fonden överträffas med 80 miljoner dollar.
Samtidigt har flera viktiga länder, såsom Kina och Indien, slagit fast att Parisavtalet ska fortsätta gälla, oavsett hur USA under sin nuvarande klimatovänliga Trump-administration kommer att agera.
Oro för ökade utsläpp av koldioxid
Djävulen finns i detaljerna, som det ofta heter. När det gäller klimatet är mängden kol som är bundet i marken en medialt ofta förbisedd, djävulsk detalj.
Totalt uppskattas marken vi går på släppa ut ungefär nio gånger så mycket koldioxid till atmosfären än all samlad mänsklig aktivitet. Den största delen av kolet stannar dock kvar i marken, bundet i dött, organiskt material eller som bränsle för växter och mikroorganismer.
Den ansedda tidskriften Nature publicerade tidigare i år en artikel som spär på oron att ökad koldioxidhalt i atmosfären kommer att leda till ökade utsläpp av koldioxid från marken. Oron baseras på teorin att ökad koldioxidhalt i atmosfären leder till att de mikroorganismer som i vanliga fall binder kolet svarar på ökad halt av växthusgaser genom att "andas" snabbare, det vill säga släppa ifrån sig ännu mer koldioxid.
"Vår analys ger empiriska belägg för att högre temperatur leder till fler utsläpp av koldioxid till atmosfären", skriver författarna och lägger till, ur ett globalt perspektiv, att "det finns en återkopplingseffekt, och den kommer att bli massiv".
