I Malmö föreslår Socialdemokraterna att staden tillsammans med andra skånska kommuner bildar ett energibolag, i syfte att öka den lokala elproduktionen.

– Vi vill bland annat utreda hur avfallsbolaget Sysav kan utöka sin produktion av el och värme och skapa ett dotterbolag för den verksamheten, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö Stad.

Mer el – lika mycket avfall

Sysavs vd Peter Engström är positiv till utredningen.

– Malmö har ingen annan egen el- och energiproduktion än avfallsförbränning. Idag ­producerar Sysav ungefär 200 GWh el per år. Det finns potential att utöka elproduktionen betydligt, säger han.

Enligt Peter Engström är ­detta möjligt utan att bränna mer avfall än idag.

– Idag har vi ett par gamla värmeanläggningar som bara kan producera värme. Genom att investera i moderna anläggningar som kan producera både el och värme så tror jag att vi kan öka elproduktionen med uppskattningsvis 100–150 GWh per år – utan att öka mängden avfall, säger han.

Som jämförelse producerar Sysav idag ungefär 200 GWh el per år.

– Vi ser inte att det finns på kartan att tillföra ytterligare avfallsmängder, och det tror jag inte utredningen heller kommer att visa, tillägger han.

Hur kan du vara säker på att det inte kommer att krävas mer avfall?

– Det finns ett begränsat utrymme för att producera mer el baserat på kraftvärme. Det är inte den samhällsekonomiskt bästa lösningen.

Största utsläpparen

Att bränna sopor ger liksom all förbränning koldioxidutsläpp. Sysavs avfallskraftvärmeverk släpper ut omkring 600 000 ton koldioxid årligen. Det gör ­anläggningen till Malmös ­enskilt största utsläppskälla.

Nya siffror från Naturvårdsverket visar att utsläppen från avfallsförbränningen har ökat med 46 procent i Sverige de senaste tio åren. Det betyder att sopförbränning orsakar sex procent av Sveriges territoriella utsläpp.

Det enda idag tillgängliga sättet att få ner utsläppen från sopförbränning är att återvinna mer och förbränna mindre.

Enligt Peter Engström arbetar Sysav med att öka materialåtervinningen av plast.

– Men även om material­återvinningen av plast ökar så kommer vi att vara en stor utsläppare av främst biogen koldioxid.

Av utsläppen från Sysavs ­anläggning har 40 procent ­fossilt ursprung, det vill säga plast. ­Resterande utsläpp är biogena.

Lönsam affär

Oavsett ursprung ökar förbränningen koldioxidhalterna i atmosfären.

Ändå importerar ­Sysav 100 000 ton sopor för ­förbränning varje år.

– Vi hjälper andra länder utan utbyggd fjärrvärme med hög energieffektivitet att bli av med utsorterade avfallsrester, annars skulle de elda för kråkorna eller lägga avfallet på deponi, säger Peter Engström.

Kritiker menar att ­importen försenar andra länders ­utveckling mot mer hållbar ­sophantering. Men det håller inte Peter Engström med om.

– Det tar lång tid för dem att bygga ut fjärrvärmen, vissa länder saknar dessutom helt ­förutsättningar för en utbyggnad av fjärrvärmen, under den tiden kan vi hjälpa till, säger han.

Sysav är inte ensamma om att importera sopor. De senaste tio åren har sopimporten ökat stort i Sverige. Det beror på att mängden inhemska sopor har minskat – tack vare ökad ­materialåtervinning. Då har ­Sysav och andra avfallsbolag valt att nå full förbrännings­kapacitet med importerat avfall.

Till saken hör också att förbränning av avfall är en väldigt lönsam verksamhet, där bolagen får betalt både för råvaran och värmen och elen de utvinner ur den.

Lagring till havs

För att få ner utsläppen undersöker Sysav nu möjligheten att fånga in och och lagra den koldioxid som släpps ut, med så kallad CCS-teknik.

– Vi siktar på att kunna ha en CCS-anläggning på plats kring 2030, för att fånga in all ­koldioxid, både den fossila och den biogena vilket ­skulle ­kunna innebära negativa utsläpp.

Var skulle den infångade koldioxiden lagras?

– Vi tittar på möjligheten till lagring under havsbotten utanför Danmark och i Nordsjön, säger Peter Engström.

Huruvida en fullt utvecklad CCS-teknik kan stå klar redan 2030 är dock oklart, och CCS kan inte vara hela lösningen, enligt experter. Koldioxidinfångning är också i sig mycket energi­krävande.