Repressionen av klimataktivister ökar i Europa. Även i Sverige kan civil olydnad straffas med fängelse. Kan klimataktivister även riskera att förlora jobbet? Får anställda bryta mot lagen på fritiden?
Många organisationer och nätverk – som exempelvis Greenpeace, Återställ våtmarker och Extinction Rebellion – använder civil olydnad som protestmetod. De senaste åren har fler än 200 aktivister dömts i domstol, enligt en granskning från Dagens Arena. Den vanligaste brottsrubriceringen är ohörsamhet mot ordningsmakten. Andra kan vara skadegörelse, sabotage och olaga intrång.
En aktivist har dömts till fängelse. Ändå växer intresset för aktivismen enligt företrädare för rörelsen. Forskning visar att möjligheterna att nå politiskt inflytande ökar ju fler som ansluter sig.
Samtidigt kan steget att begå brott i lagens mening vara stort och risken att bli frihetsberövad kan väcka både oro och en hel del frågor.
Förbrukat förtroende
I samma veva som klimataktivisten Pontus Bergendahl började avtjäna sitt två månader långa fängelsestraff i vintras, höll biträdande smittskyddsläkaren Gustav Backlund i ett uppmärksammat fall på att mista jobbet. Han hade deltagit vid en fredlig civil olydnadsaktion för klimatet och dömts till dagsböter. Arbetsgivaren Region Dalarna uppmanade Backlund att säga upp sig, med motiveringen att förtroendet för honom som smittskyddsläkare var förbrukat. Efter massivt stöd från kollegor och fackförbund nåddes en uppgörelse och han fick behålla jobbet. Men vilka regler gäller egentligen? Riskerar den som medverkar i fredliga civil olydnadsaktioner för klimatet att förlora jobbet?
Lojalitetsplikt
Enligt de jurister som Dagens ETC har talat med är huvudregeln att brott som begås på fritiden inte utgör grund för uppsägning. I alla fall inte per automatik.
– I princip har arbetsgivaren inte att göra med vad någon gör på sin fritid – men det är egentligen bara så länge det inte påverkar arbetsgivaren, säger Mikael Hansson, lektor i civilrätt vid Uppsala universitet.
Man brukar tala om att arbetstagare har en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren, vilket innebär att arbetstagaren inte får skada arbetsgivarens intressen.
Exakt vad det innebär avgörs från fall till fall.
– Att medvetet utsätta sig för risken att inte kunna utföra sina arbetsuppgifter skulle kunna dra åt det hållet, säger han.
Samtidigt måste detta vägas mot arbetstagarens intresse av att disponera sin fritid och använda sina medborgerliga opinionsfriheter, framhåller Mikael Hansson.
– Arbetsdomstolen har i vissa fall resonerat utifrån den grundlagsstadgade yttrandefriheten, säger han.
Ska finnas beredskap
Ingen av juristerna Dagens ETC talat med känner till något fall där en anställd förlorat jobbet efter att ha deltagit vid eller ha blivit frihetsberövad efter en klimataktion. Enligt praxis ska en arbetsgivare kunna klara en kortare frånvaro.
Exakt vad som menas med ”kortare” i sammanhanget är inte klart, men i normalfallet ska en arbetsgivare i alla fall ha beredskap för frånvaro motsvarande exempelvis föräldraledighet.
– Men längre fängelsestraff har ansetts vara saklig grund för uppsägning, säger Mikael Hansson.
Birgitta Nyström är professor i civilrätt vid Lunds universitet. Hon framhåller att lojalitetsplikten kan se olika ut, beroende på vem arbetsgivaren är och beroende på vilken tjänst den anställde har.
– Lojalitetsplikten är större ju mer jag företräder min arbetsgivare. Det kan också finnas tjänster där man bryter mot sitt anställningsavtal om man deltar vid den här typen av aktioner, säger hon.
Till exempel om arbetsgivaren är ett oljebolag eller handlar med fossildrivna bilar.
– Jag kanske också innehar en chefsposition eller jobbar med forskning och utveckling. Att då gå ut och säga att det vi arbetar med är skadligt är inte särskilt lojalt, säger Birgitta Nyström.
”Finns en gräns”
Toleransen för att bryta mot lagen är också mindre i yrken och befattningar som ska upprätthålla allmän ordning, framhåller Linda Olausson, förbundsjurist på fackförbundet Vision.
– Enligt praxis är förtroendeskadan större om exempelvis domare och poliser begår brott på fritiden.
Smittskyddsläkaren Gustav Backlunds arbetsgivare hävdade förtroendeskada och ville bli av med honom? Vad säger du om det?
– Jag kan inte säga hur det skulle ha setts av domstol. En sådan fråga finns inte prövad, säger Linda Olausson.
I september greps ett drygt tiotal personer från Återställ våtmarker efter en motorvägsblockad i Stockholm. Hälften släpptes ganska snart, men fem personer med tidigare domar för liknande brott blev kvar i häktet i fem veckor innan rättegång och friande dom.
Vad händer om en arbetstagare återkommande är borta från arbetet efter att ha deltagit i olika civila olydnadsaktioner på sin fritid?
– Där finns det en gräns för hur mycket arbetsgivaren måste tåla. Och var den gränsen går, det kan man inte säga på förhand, säger Birgitta Nyström.