BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Säg att man tar sin miljöbil och åker 19 kilometer till butiken, då har bilen påverkat miljön lika mycket som tillverkningen av en t-shirt. Och då krävs det alltså att man kör miljövänligt. Tar man sin två tons SUV till affären så blir miljöpåverkan ännu större, säger Sandra Roos.
Klädkonsumtionen utgör inte en liten del av allt som påverkar miljön, den kommer precis efter de tre största klimatbovarna i Sverige: bilen, biffen (köttkonsumtionen) och bostaden. Svenskar står sig också rätt dåligt i en internationell jämförelse, berättar Sandra Roos, eftersom vi handlar så mycket kläder.
– Vi köper i genomsnitt tio kilo kläder om året, sedan tillkommer hemtextiler. Det är flera kilo mer än många andra länder, även om vi kan se att man i till exempel USA är ännu sämre, säger hon.
Mycket fokus på temperatur
Klädproduktionen har varit väldigt uppmärksammad i media, men då har fokus snarare legat på arbetsvillkor och sociala förhållanden för dem som framställer plaggen än hur själva produkten påverkar miljön. Sandra Roos tror att vi i Sverige dessutom har fått extra svårt att se klädernas klimatpåverkan efter att produktionen flyttades till utlandet.
– Tidigare kunde man säga att man såg i floderna vilken färg årets mode skulle ha på grund av alla kemikalier som läckte ut i vattnet. Nu är det floder i u-länder som färgas i stället. Jag tycker att vi pratar för lite om det och vi har på något sätt snöat in på att man ska tvätta i 30 grader för att rädda miljön istället. Det har jag visat i min forskning att det inte är lösningen, säger Sandra Roos.
Varför har en sådan grej som tvättemperaturen fått så stor spridning istället för det verkliga problemet då?
– Jag tror att det har att göra med att det är något som är lätt att påverka för konsumenten. Vi människor vill ju göra saker, och det är nästan viktigare att vi gör något än att det vi gör ger resultat. Det är bättre att göra något meningslöst än att inte göra något alls.
Ett sätt att minska miljöpåverkan hade kunnat vara e-handel. Ett sätt att shoppa som sprider sig i rekordfart och innefattar både kläd- och hushållsinköp.
– Generellt är det ett väldigt bra alternativ, men bara om det inte leder att man köper kläder som man gillar mindre och därmed använder mindre, eller returnerar många plagg. Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen, säger Sandra Roos.
Avhandlingen som Sandra Roos har tagit fram ska nu göras om till ett verktyg som klädföretagen kan använda för att se över sin produktion och sina processer.
– Jag tror det kommer bli en aha-upplevelse att man över huvud taget kan mäta kvantitativt vilken miljöpåverkan olika tekniker har. Som det är idag mäter man sällan om det blir någon förbättring miljömässigt med ny teknik, säger hon.