Senhöst i Arktis brukar betyda en temperatur på minus 25 grader och ett istäcke som breder ut sig allt mer. Men i år är inget som det brukar. Mätningar från DMI, Danska metereologiska institutet, visade nyligen att det bara var fem minusgrader norr om 80:e breddgraden. Det är 20 grader varmare än normaltemperaturen för året. Temperaturen påverkar också istäcket. Det täcker i år betydligt mindre yta än vanligt. Den 19 november täckte isen ett område på drygt 8,6 miljoner kvadratkilometer – därmed är isen nästan en miljon kvadratkilometer mindre än 2012 då förra bottennoteringen gjordes. Michael Tjernström, professor vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, säger att isen växer betydligt långsammare den här hösten än normalt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Istäcket brukar vara som minst i september efter sommarens smältning, därefter växer den på sig igen. Men i år har tillväxten nästan stannat av. Det hänger samman med att lufttemperaturen och havets yttemperatur är ovanligt höga, säger han.
Det beror i sin tur på flera faktorer. En avgörande är att varma vindar har strömmat upp över Arktis.
– 2016 är ett extremt varmt år globalt, mycket på grund av El Niño som drog in under 2015 och 2016, och för att jordens medeltemperatur ökar som en följd av klimatförändringarna, säger Michael Tjernström.
Isen krymper
I november brukar istäcket växa snabbt, men enligt amerikanska National Snow and Ice Data Center minskade isens utbredning istället förra veckan – något som är extremt ovanligt, enligt Mark Serreze, chef för centret. Han är också förvånad över att det inte bara är havsisen vid Arktis som är rekordliten, utan att samma sak också gäller på andra sidan jordklotet, vid Antarktis.
– Varför havsisens utsträckning är mycket liten även där är något vi är förbryllade över. Det finns egentligen inget samband mellan de extrema avvikelserna på de båda halvkloten vad vi känner till, säger Mark Serreze till Washington Post.
I Antarktis är isens utbredning nu den lägsta sedan mätningarna började göras år 1979. Och även på Arktis krymper isen stadigt, både i tjocklek och utbredning. Michael Tjernström menar att grundorsaken är klimatförändringarna.
– Mellan 1979 och 2007 handlade det om avsmältningar på mellan 8 och 10 procent under en tioårsperiod, sedan dess har gått lite fortare. Det är avsmältningar som beror på det allt varmare klimatet. Men i år är förändringarna mer extrema än vanligt, säger han.
Varmare än någonsin
Enligt Världsmeteorologiska organisationen WMO ser 2016 ut att bli det varmaste året hittills. Det blir i så fall tredje året i rad som rekordet för den globala medeltemperaturen slås. Men Michael Tjernström är inte säker på att den utvecklingen kommer att fortsätta. 2017 kan mycket väl bli kallare än 2016.
– Det globala uppvärmningen tickar visserligen på, men det ser inte ut som att vi får någon ny El Niño nästa år. Samtidigt kan 2017 absolut bli varmare än 2015. Och även om isen skulle börja frysa på snart i Arktis så kan vi räkna med att utvecklingen med allt mindre is kommer att fortsätta.
Michael Tjernström förklarar att sommarisen så småningom kommer att försvinna helt. När det sker är mer oklart.
– Olika beräkningar kommer fram till olika slutsatser. Det kan handla om år 2040, eller någon gång mellan 2060 och 2080. Händer inget drastiskt med våra koldioxidutsläpp måste vi räkna med det. Det kommer få stora konsekvenser både för ekosystemet och för människorna som lever i området.
