De höga havstemperaturerna kan få katastrofala effekter både på längre och kortare sikt.
Bild: Papa1266/Shutterstock
Dagens ETC
De senaste tre månaderna har temperaturen i världshaven krossat alla tidigare rekord för årstiden. Förvånade forskare försöker nu förstå orsakerna och varnar för följderna.
– Värmeböljor i haven är den mest oroande konsekvensen på kort sikt och kan ha väldigt stor negativ inverkan på allt liv i havet, säger Ola Kalén på SMHI.
Haven har länge slukat omkring 90 procent av den extra värme som alstras av den mänskligt orsakade växthuseffekten, och medeltemperaturen i havens ytskikt har sakta tickat uppåt. Men sedan slutet av mars har forskarvärlden oroats över att havstemperaturen med råge börjat överstiga alla tidigare mätningar under samma period.
– Det är omöjligt att inte vara oroad som det ser ut nu, om det kommer till något slags nytt läge, säger Ola Kalén, oceanograf på SMHI.
En vanlig förklaring till årets höga havstemperaturer är – utöver den pågående globala upphettningen – att väderfenomenet El Niño nu är i antågande i Stilla havet. Men haven är avsevärt hetare än 2016, det senaste året med en kraftig El Niño. De närmaste tre åren har El Niños motsats La Niña i stället tenderat att dämpa uppvärmningen av haven.
– Det är en ganska ovanlig situation med en utdragen La Niña i tre års tid, och att El Niño kommer direkt därefter. Det har nästan aldrig hänt innan, och det gör det hela ganska svårbedömt, säger Ola Kalén.
Det är inte bara Stilla havet, utan även de ovanligt höga temperaturerna i Nordatlanten som ligger bakom årets globala rekordnoteringar. Men särskilt när det gäller Nordatlanten pekar forskarna även på andra orsaker utöver den globala upphettningen. Det handlar bland annat om att ovanligt lite sand från Saharaöknen blåst ut över Atlanten, sand som annars skulle ha hindrat solen från att värma upp havsytan lika mycket.
En annan förklaring, som framförts av klimatforskningens nestor James Hansen, är att utfasningen av särskilt smutsigt fartygsbränsle i den globala sjöfarten sedan 2020 minskat mängden sotpartiklar i luften över haven, vilket ironiskt nog kan ha ökat solinstrålningen och skyndat på upphettningen.
– Det kan också spela in. Men eftersom utfasningen pågått sedan 2020 är det troligen svårt att förklara den extrema ökningen under våren och försommaren med det, säger Ola Kalén.
Värmen i världshaven. Källa: NOAA
Tiotusentals döda fiskar
Uppvärmningen av haven kan få flera katastrofala effekter på längre sikt, såsom ökad havsnivåhöjning på grund av att varmare hav tar mer plats. Men årets höga havstemperaturer kan även få konsekvenser på kort sikt. En av dem är en ökad risk för marina värmeböljor, som kan orsaka massdöd bland havslevande djur och växter. Tidigare i juni spolades tiotusentals döda fiskar upp på flera stränder i Texas. Enligt regionala myndigheter hade fiskarna dött av låga syrehalter i vattnet, vilket kan kopplas till höga vattentemperaturer. Massdödshändelser av det här slaget väntas bli vanligare världen över med den globala upphettningen.
Många korallrev är särskilt utsatta i de ovanligt varma världshaven, säger Inger Näslund, havsexpert på Världsnaturfonden WWF.
– Korallreven utgör mindre än en procent av haven, men de fungerar som barnkammare och restauranger för en fjärdedel av alla arter i haven. Om koralldjuren slås ut, slås även ekosystemen som är beroende av dem ut.
Accelererande klimatkollaps
Från haven kring Antarktis kommer samtidigt andra tecken på en accelererande klimatkollaps.
– Till skillnad från Arktis, där havsisen minskat under flera årtionden, har isen kring Antarktis länge varit oförändrad. Men de senaste åren, och särskilt i år, har den plötsligt minskat dramatiskt, säger Sebastiaan Swart, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.
I förra veckan låg den antarktiska havsisens utsträckning en sjättedel under genomsnittet för samma datum 1979–2023, en minskning som motsvarar nästan fem gånger Sveriges yta.
– Jag gillar inte att tala om kollaps, men det här är en stor förändring. Det är oroande eftersom det kan få självförstärkande effekter, när isen inte längre reflekterar solens strålar som i stället värmer upp havet ännu mer. Kanske bidrar detta redan till de höga havstemperaturerna globalt.
Förändringar i den Södra oceanen som omger Antarktis kan få stora planetära konsekvenser, säger Sebastiaan Swart.
– Södra oceanen är det viktigaste havet för de globala havsströmmarna, eftersom så mycket kallt vatten bildas och sjunker mot botten där. Om havet där blir varmare, försvagas strömmarna. Men det sker över mycket lång tid, så vi kan inte slå fast att förhållandena just nu kommer att leda till det.
”Sanningen är illa nog”
Sebastiaan Swart är likväl mycket oroad över de snabba förändringarna i världshaven, liksom många andra forskare. Bill McGuire, författare och professor emeritus i klimatrisker vid University College London, skrev nyligen såhär på Twitter:
”Jag hoppas vid Gud att jag har fel, men för mig ser det alltmer ut som att vi har nått någon slags tröskelpunkt, när temperaturen globalt och vid havsytan, isförlusten och andra parametrar, alla skjuter genom taket.”
Andra forskare vill tona ner vikten av de senaste månadernas rekordnoteringar:
”Uppvärmningen är stadig och det är illa nog. Att hajpa uppvärmningen när vi är på väg in i en El Niño-händelse är lika illa som förnekarna som hajpade nedkylningen under 00-talet och det tidiga 10-talet som berodde på utdragna La Niña-händelser. Sanningen är illa nog och det är inte nödvändigt att överdriva den för att motivera handling”, skriver den ledande klimatforskaren Michael E Mann på Twitter.
