Hur är tillståndet för våra hav idag?

– Syrebristen och bottendöden är det som oftast brukar uppmärksammas, och där blir situationen stadigt sämre, inte minst sedan början av 2000-talet. Då märktes ett tydligt regimskifte. Idag är arean av helt döda bottnar i Östersjön ungefär lika stor som Danmark. 

Data visar att den nordatlantiska havsytans temperatur har legat på alarmerande höga nivåer i ett helt år nu, med rekordtemperaturer varje dag i 365 dagar i följd. Vad säger du om det?

– Utsläppen fortsätter att öka och haven tar upp 90 procent av värmen från klimatuppvärmningen, så att havsytan blir varmare är inget konstigt. Men det är överraskande att det har skett en så kraftig uppvärmning med så extremt höga värden och rekord hela tiden, under så lång tid. Man blir chockad över siffrorna. Det är väldigt skrämmande och det finns ingen riktigt bra förklaring än varför det har kunnat bli så.

– Konsekvenserna blir bland annat att vi får mer extremväder. Varmare havsyta laddar mer fukt i atmosfären vilket ger starkare vindar, orkaner och skyfall. Vi får mer dödligt väder när värmen blir så hög.

Vi är ute på okänd mark.

Hur kommer det sig att forskarvärlden har så svårt att förklara de höga havstemperaturerna?

– De primära orsakerna är klimatförändringen och El Niño, men de faktorerna räcker inte riktigt. Vi är så långt från normalkurvorna att det är svårt att hitta alla parametrar som spelar in, vi är ute på okänd mark.

Har detta något att göra med de forskarrapporter som presenterats på senare tid om att havsströmmarna i Atlanten, de så kallade AMOC (Atlantic meridional overturning circulation), är på väg att kollapsa?

– Den primära orsaken till att havsströmmarna påverkas är att inlandsisen på Grönland smälter. Det gör att vattnet blir mer skiktat och att cirkulationen som drivs av densitetsskillnader i vattnet får svårare att fungera. Det kan finnas en koppling till att vattnet blir varmare också eftersom det gör att densiteten blir lägre. 

Det går inte att vara annat än orolig.

Vad säger du generellt om rapporterna om AMOC:s kollaps? 

– Trots ganska stora osäkerheter om när och hur en kollaps skulle kunna ske så anser jag att vi måste agera utifrån försiktighetsprincipen – för det här är så extremt allvarligt om det skulle hända. Vi får bara inte riskera att det kan ske. Redan att människan sannolikt stört ett av de viktigare cirkulationssystemen på jorden är ju helt galet, oavsett om vi talar om kollaps eller inte. Det är ju oerhört egentligen.

Hur orolig är du över utvecklingen vi ser idag?

– Det går inte att vara annat än orolig.

Haven absorberar mycket av överskottsvärmen och koldioxidutsläppen. Hur ser du på havens förmåga att klara det även framöver?

– Haven kommer att kunna fortsätta ta upp värme under en väldigt lång tid framöver. Men det kommer också att höja havsnivåerna och få väldigt stora effekter på ekosystemen. Allt liv i havet påverkas. Inlandsisar kommer att smälta, och vi kommer att få fler orkaner – även här uppe i norr. Sen har vi den pågående massblekningen av koraller – den är direkt beroende av havets temperatur.

Finns det någon gräns för hur mycket värme och koldioxid som havet kan svälja?

–För värme finns det egentligen ingen gräns, men när utsläppen av växthusgaser ökar så kommer en större andel av koldioxiden att hamna i atmosfären och öka klimatuppvärmningen. Man tror inte att det finns någon gräns där kolinlagringen i haven kan bli en källa till utsläpp. Men havens förmåga att lagra kol kommer försämras.

– Den direkta konsekvensen är istället att det blir havsförsurning vilket skadar många organismer och påverkar de marina ekosystemen. Inte minst korallreven, som är de ekosystem på jorden som är mest akut hotade av stigande värme. Om vi går över två graders global uppvärmning kommer i princip alla tropiska korallrev att dö ut och vara borta för alltid. Det är miljontals år av evolution, av oerhört artrika områden som suddas ut. Det kommer att få stora konsekvenser för livet i havet, det är tragiskt.

Forskare har larmat om växthuseffekten i decennier, ändå vidtas inte tillräckligt kraftfulla åtgärder för att stoppa utsläppen. Vad säger du som forskare om det?

– Det är frustrerande, men också ett tecken i tiden. Jag tycker det saknas visioner och framförhållning i politiken, och många tar inte klimatkrisen på allvar. Man verkar inte kapabel att hantera de långsiktiga utmaningarna där civilisationens överlevnad står på spel. Det är en väldigt sorglig utveckling.