Försäljningen av begagnade kläder är på  väg att ta en tiondel av den globala modemarknaden, i takt med att även äldre konsumenter väljer second hand. Förra året ökade begagnatförsäljningen med 18 procent och omsatte drygt 2000 miljarder kronor, enligt en rapport från brittiska analysföretaget Global data. Om bara några år, 2028, väntas omsättningen närapå ha fördubblats. 

Enligt rapporten hade fler än hälften av samtliga konsumenter köpt något begagnat det senaste året. I åldersgruppen 12–43 var siffran 65 procent. 38 procent av de medverkande i undersökningen angav möjligheten att ha råd med dyrare märken som skäl att handla begagnat, men hänsyn till miljö och klimat är också tungt vägande faktorer.

Mode mest populärt

Trenden ser likadan ut i Sverige. Enligt en färsk rapport från andrahands-butikskedjan Myrorna har intresset för att handla begagnade kläder ökat klart sedan 2018. Då handlade en knapp tredjedel av svenskarna kläder second hand. Idag har fyra av tio svenskar köpt minst ett begagnat klädesplagg det senaste året, enligt undersökningen. Nio av tio angav ekonomiska skäl, men nästan lika många (78 procent) framhöll hållbarhetsskäl. Hållbarhet var viktigare för de yngre upp till 35 år. Bara en av tio var emot att handla begagnade prylar och kläder, enligt Myrornas rapport.

Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion och produktion vid Lunds universitet, anser att rapporten återspeglar verkligheten.

– Den övergripande svåra ekonomiska situationen för många svenskar gör att secondhand blir det enda alternativet att få det man behöver, tillsammans med delningsekonomin som kan tillgodose behovet av tillfälliga varor och tjänster, säger hon.

Mode är den absolut mest populära produktkategorin på andrahandsmarknaden, främst tack vare kvinnorna som helst handlar kläder till sig själva och barnen, vid sidan av porslin och accessoarer. Män handlar mest hemelektronik, sportprylar och LP-skivor.

E-handeln dominerar

Branschorganisationen Svensk handels nyligen publicerade hållbarhetsundersökning pekar i samma riktning och visar att secondhand- trenden ökar i alla åldrar. Enligt undersökningen handlar 85 procent av konsumenterna under 50 år second hand. Då talar vi inte bara om kläder. Av 50-plussarna handlar drygt 60 procent begagnat – en siffra som ökar stadigt. 

När det gäller enbart kläder har andelen svenskar över 65 år som köper begagnade plagg ökat från 18 till 30 procent de senaste tre åren, enligt Svensk handel.

För många äldre kan andrahandsshopping erbjuda en känsla av nostalgi och en länk till det förflutna.

– Yngre generationer är ofta snabbare på att haka på trender samtidigt som frågor om klimat och miljö historiskt varit viktigare för de unga. Men medvetenheten ökar även bland de äldre. Sen spelar givetvis priset en viktig roll, särskilt i tuffa tider som dessa, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk handel.

Hållbarhetsprofessor Oksana Mont är inne på samma spår: andrahands-shopping kan vara en prisvärd lösning för seniorer med begränsad pension. Hon framhåller att det tidigare kunde finnas ett stigma kring att köpa begagnat, men att det har minskat betydligt. 

– Idag ses det ofta som ett ansvarsfullt beslut. Äldre konsumenter kan värdesätta kvalitet och uppskatta det som håller över tid i gamla, välbevarade föremål. För många äldre kan andrahandsshopping erbjuda en känsla av nostalgi och en länk till det förflutna, vilket ger en unik och personlig shopping-upplevelse, säger hon.

Framtidsbransch

Det första kvartalet i år landade omsättningen på svensk andrahandsmarknad på 4,8 miljarder kronor. 

– Omsättningen kommer att fortsätta öka. Vi tror att secondhand och den traditionella handeln kommer att komplettera varandra framöver, och vi kommer garanterat få se nya spännande handelsföretag växa fram under kommande år, säger Maria Mikkonen.

Den kritiska punkten ur hållbarhetssynpunkt är om andrahand ersätter nya köp eller kommer som ett tillägg.

Som exempel på nydanande företag nämner hon Arkivet, som erbjuder både digital och fysisk handel, och app-butiken Plick.

– Gemensamt för dem är att de anpassar sig efter den moderna kunden. Att det hela tiden släpps nya kläder gör att kunderna gärna uppdaterar sig ofta.

En fara  som lyfts i diskussionen är att den lätthet och relativa prisvärdhet med vilken det är möjligt att handla secondhand gör attityden till begagnat mer lik slit och släng-modet. Att secondhand blir en ursäkt för att fortsätta konsumera i ohållbar takt.

– Den kritiska punkten ur hållbarhetssynpunkt är om andrahand ersätter nya köp eller kommer som ett tillägg, säger Oksana Mont.

Krävs ekonomiska incitament

För att ge den cirkulära handeln en riktig skjuts framåt krävs bättre ekonomiska incitament, enligt Svensk Handel.

– Den absolut mest effektiva åtgärd regeringen kan ta till är att sänka momsen på secondhand-produkter. Idag innebär regelverket att begagnade varor blir dubbelbeskattade, säger Maria Mikkonen.

I slutet av februari meddelade regeringen att momsreglerna för försäljning av begagnade varor och donationer ska ses över i en utredning. Ett välkommet besked, anser Maria Mikkonen.

– Slopar vi momsen skapar vi starka incitament för fler företag att kunna erbjuda secondhand, samtidigt som det gynnar konsumenter i form av lägre pris.  Det är något vi alla vinner på, säger hon.