Regnskogen gör comeback i Australien

Daintree Rainforest är världens äldsta bevarade regnskog, men just den del vi rör oss i – som består av omkring 30 hektar – återplanterades för elva år sedan på vad som tidigare var mark för oljepalms­plantage.

– Där är den! utropar Allen och går fram till oljepalmen omgiven av tät regnskog som redan har hunnit växa ikapp palmen på höjden.

 Trädet är en av de få oljepalmer som finns kvar på området och visar därmed på trenden i Daintree – där mark köps upp av miljö­organisationer som Rainforest Rescue – för att återställas till sin ursprungliga status. Hittills har organisationen köpt upp omkring 40 markegendomar. Från dessa samlar Allen Sheather och andra Rainforest Rescue-volontärer frön som sedan får gro i en närliggande plantskola.

Hoten mot Daintree har varit många genom åren. Förutom att palmolje- och sockerrörsplantage brett ut sig har landägare huggit ner skog för att ge plats åt boskapsskötsel. Numera har ett nytt problem tillkommit, sedan allt fler – som en konsekvens av pandemin – lämnat storstäder som Sydney och Melbourne för att bosätta sig i mindre tätbefolkade Queensland.

– Nu är det istället utbyggnad och turism som hotar Daintree, förklarar Allen Sheather.

Ibland arbetar Rainforest Rescue även tillsammans med privata markägare som köper upp potentiella restaureringsmarker och låter organisationen plantera skog på dem. Allen Sheather visar upp en egendom på 16 hektar som ”köptes upp av ett filantrop-par förra året”. Han promenerar över en tidigare landningsbana, som nu består av ett fält som har tagits över av invasiva ogrässorter. Bakom landningsbanan står en förfallen byggnad vilket vittnar om en nedlagd flygplats.

Ursprungsbefolkningen tar över

På den nedlagda flygplatsen kommer den nya plantskolan – som ska leverera 150 000 trädplantor om året – ligga, medan den nuvarande plantskolan som hyser 12 000 årliga plantor tas över av ursprungsbefolkningen Eastern Kuku Yalanji, även kallad Yalanjifolket.

Yalanjifolket tog även formellt över fyra nationalparker, däribland Daintree, i september förra året och kommer sammarbeta med regeringen i Queensland gällande skötseln av områdena.

John Dockrill, som representerar Yalanji­folket, berättar att de traditionella ägarna redan använder sina kunskaper för att återplantera regnskogen.

– Vi är naturliga trädgårdsmästare som bland annat gror frön, säger han.

Äldre skogsskötare lär den yngre generationen om bland annat återplantering av skogen, kontrollerade bränder och krokodiler. Den yngre generationens intresse för att vilja ta del av kunskapernas beskrivs som ”enormt”.

– För varje ny tjänst som vi lägger ut har vi upp till 150 ansökningar, berättar John Dockrill som själv växte upp i Daintree och jämför livet i regnskogen med det samband som finns mellan Amazonas och dess ursprungsbefolkningar.

– Det är vår livsnerv, som vi måste ha för att kunna existera.

Sammanlagt rör det sig om över 1 600 kvadratkilometer som har lämnats tillbaka till Yalanjifolket. 

Liknande processer har ägt rum på flera håll i Australien där nationalparker sedan en bra tid tillbaka skötts av ursprungsbefolkningar. 

Återplanterar skogen 

I Daintree gäller det emellertid att ha koll på vilka träd- och växtarter som lever på vilka ställen. Till exempel är Daintreefloden är en så kallad naturlig barriär som hindrar bland annat vildsvin och kasuarer från att sprida växtdelar. På den södra sidan av floden har landskapet länge präglats av sockerrörsplantager som breder ut sig över det platta landskapet mellan de fortsatt skogsbeklädda sluttningarna. Men även på denna sidan av floden ska regnskogen få hjälp att komma tillbaka. Rainforest Rescue samarbetar med markägare som vill skapa korridorer av regnskog mellan sina sockerrörsfält – korridorer som ska länka samman de olika skogsområdena. På andra fält har sockerrören ersatts av spirande trädplantor. Överhuvudtaget växer intresset för återplantering bland privata markägare. De vill ha fler träd som lockar till sig arter såsom flygande hundar och hotade flyglösa kasuarer, vilka i sin tur sprider frukter och frön naturligt över ännu större områden. Många vill även se återställandet av våtmarker, vilket uppskattas av migrerande fåglar samtidigt som det är bra för klimatet då det skapas kolsänkor.

Härma naturen

Daintreefloden står som exempel för hur en naturlig barriär fungerar när det gäller spridandet av frön – via arter som kasuarer och vildsvin – och det är viktigt att hela tiden försöka härma naturens egna processer vid återplanteringen, framhåller Marine Deliens, som är manager på den nuvarande plant­skolan i Daintree.

– Vi väljer ut rätt arter, säger hon och förklarar att den genetiska variationen spelar en viktig roll.

Planskolan har olika sektioner. Den första består av ett ”shade house” där småplantorna skyddas från regn och stark sol för att – när de vuxit lite – flyttas ut i det öppna mer oförlåtliga klimatet i norra Queensland. 

– Vi vill ha tåliga växter så vi sätter ut dem i solen för att se om de överlever, förklarar Marine Deliens som har sällskap av sin kraftfulla blandrashund vilken håller vildsvin på avstånd från plantskolan.

Har planterat 80 000 träd

Trädplantorna används sedan när uppköpt mark återplanteras, eller när privatpersoner behöver hjälp att återskapa regnskogen. Ett sådant exempel är de 52 hektar som ägs av Annie Schoenberger som hittills har satt 

80 000 trädplantor sedan hon tog över en tomt för sju år sedan. Annie Schoenberger är något av en lokal kändis som skapat ett intresse bland lokalbefolkningen genom att arrangera årliga ”offentliga trädplanteringsdagar”.

Hon är även känd i området för att ta hand om övergivna flygande hundar, där hon rehabiliterar de naturliga fröspridarnas ungar och sätter tillbaka dem i skogen. När stadsbor kommer till Daintree klagar de ofta på flygande hundar som bajsar på egendom eller gröna trädgrodor som kväker för högt genom natten. 

– De kommer från betongdjungeln och vill ta med sig sina vanor hit, säger Annie Schoenberger.

Men precis som andra hävdar hon att attityderna är på väg att svänga, särskilt bland den yngre generationen.

– Det är inte lönsamt att odla sockerrör längre så många markägare ställer om till fruktodlingar, säger hon och ger exempel på jordbrukare som odlar solrosor där det tidigare växte sockerrör eller istället för att använda kemikalier som utarmar jorden låter växtdelar bli naturlig gödning.

Och det är knappast någon myt att regnskogen växer snabbt, omkring två meter om året, beroende på art, förklarar Annie Schoenberger.

– Med skogen kommer djuren tillbaka, det bildas en hel regnskog igen.