– Utsläppen väntas vara lägre 2026 än när regeringen tillträdde 2022, säger finansministern.

– Vi minskar utsläppen och skatterna samtidigt, hävdar klimatministern.

Samtidigt framgår det i budgetpropositionen som lämnades in till riksdagen på torsdagen att inget av de nationella klimatmålen är inom räckhåll med nuvarande politik, däribland målet om nettonollutsläpp 2045. Dessutom medges att det finns en ”viss osäkerhet” i kalkylerna. Och det skärs ordentligt i den sammanlagda klimatbudgeten – från 19,6 miljarder 2024 till 16,4 2025.

Trots det förblir det gemensamma budskapet att regeringens politik minskar utsläppen, efter en tillfällig höjning av utsläppen 2024. Detta samtidigt som ”vanligt folk” inte behöver ta smällen för den förda politiken. En klimatpolitik för Tidö-partierna, konstaterar ministrarna.

”Kastar bensin på brasan”

Naturskyddsföreningen är av en helt annan åsikt – och gör bedömningen att regeringen underlevererar – på samtliga områden.

Ordförande Beatrice Rindevall skräder inte orden. Hon anser att regeringen och SD för en direkt oansvarig politik samtidigt som Amazonas står i lågor och stora delar av Europa och världen svämmar över:

– De stimulerar fossilmarknaden samtidigt som de säger att de tänker få ner utsläppen och nå klimatmålen. Det går inte ihop. De kastar bensin på brasan.

De återkommande skattesubventionerna till fossila bränslen anser hon vara budgetens värsta nyhet.

– De gör det enklare för folk att släppa ut fossila bränslen, inte att vara hållbara. Vi pratar om 11 miljarder kronor som totalt läggs på att stimulera fossila bränslen i transportsektorn. Detta trots att det finns alternativ. Det är obegriplig politik.

Att det inte ser ännu värre ut än vad det gör utsläppsmässigt beror, enligt Naturskyddsföreningen, inte på regeringens egen politik – utan delvis på att det fanns en buffert att ta av efter att utsläppen minskats mer än planen krävde under förra mandatperioden. Dessutom används kryphål i EU:s klimatramverk.

– De använder utsläppsrätter som skulle gått till industrin, förklarar hon och fortsätter:

– Regeringen levererar bajsmacka efter bajsmacka. Om vi fortfarande har fossila bilar på gatorna kommer inte kärnkraften hjälpa oss.

"Grå skatteväxling"

Forskare som Dagens ETC har varit i kontakt med är inne på liknande linjer – och menar att regeringen sysslar med glädjekalkyler. Björn Sandén är professor i innovation och hållbarhet på Chalmers och var tidigare vice ordförande i klimatpolitiska rådet.

Det regeringen sammantaget har gjort hittills under mandatperioden har ökat utsläppen.

Hans bedömning är att ministrarna sysslar med ”retoriska piruetter” under sina presskonferenser, men att den skriftliga klimatredovisningen är betydligt tydligare.

– Allt står där. Riskerna är med. Men politiken har dessvärre inte förbättrats nämnvärt.

Framför allt kritiserar han stöden till de fossila bränslena.

– Detta skulle kunna kallas för en grå istället för grön skatteväxling. 

Att som regeringen hävda att den för en politik som minskar utsläppen anser han är felaktigt. Han poängterar dock att vissa initiativ är bra. Exempelvis det fortsätta stödet för omställning inom industrin. Precis som det införda stödet till lokalsamhällen för installation av vindkraft. 

– Men det regeringen sammantaget har gjort hittills under mandatperioden har ökat utsläppen, säger han.

”Bokföringstrix”

Inte heller Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell omvandling vid KTH i Stockholm, har så mycket positivt att säga om regeringens klimatbudget. Han anser också att det är problematiskt att EU tillåter Sverige att ”bokföringstrixa” genom att ge länderna möjlighet till ”flexibilitet” i kalkylerna. Staffan Laestadius syftar på möjligheten att flytta utsläppssiffror mellan olika delar av redovisningarna och genom utsläppshandel.

– Detta gör att trycket på omställningen minskar, vilket är allvarligt. Det är avgörande att vi få ner samtliga utsläpp med minst sju procent om året. Det kommer vi inte göra med regeringens politik, säger han och fortsätter:

– Transportsektorns utsläpp är gigantiska. Nu ser vi en backlash i elbilsförsäljningen. Om vi ska kunna hantera problemen måste vi ha ett stopp för fossildrivna bilar på vägarna efter 2026. Det är den enda realismen.

Exempel på grön kritik mot budgeten 

Solkraftssmockan

Regeringen sänker subventionerna för solceller. I dag får en person som installerar solceller en subvention på 20 procent, men från och med den 1 juli nästa år sänks nivån till 15 procent. Regeringen vill också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. ”Solkraft bör i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder” anser regeringen och SD.

Reduktionsplikten

Reduktionsplikten är visserligen inte oomstridd inom miljörörelsen, men helt säkert är att slopandet av den försvårar att på pappret nå utsläppsmålen fram till 2030. 

Regeringen har visserligen pudlat om reduktionsplikten och bestämt sig för att åter höja biodrivmedels andel i bränslet till 10 procent. Men sänkningen från tidigare nivåer kommer enligt Tidö-regeringen själv att öka utsläppen. 

Natursatsningslögnen

Regeringensäger sig vilja satsa på ”skötsel av värdefull natur”. Men drar samtidigt ner stödet med nästan en halv miljard i höstens budget.

Skattesänkning för fossila bränslen

Ebba Busch och Oscar Sjöstedt presenterade nyligen sin storsatsning på att sänka skatten för fossila drivmedel med totalt 6,5 miljarder kronor.  Regeringens egna beräkningar visar att satsningen kommer öka utsläppen med minst 350 000 ton koldioxid.

Plastpåseskatt i soptunnan

Plastpåseskatten har minskat svenskens förbrukning av plastpåsar markant, enligt Naturvårdsverket. Trots det gick regeringen i somras ut med att skatten avskaffas – redan i november. Beslutet har sågats av EU:s förra miljökommissionär Virginijus Sinkevičius som tycker att Sverige antingen bör behålla skatten eller ersätta den med ett totalförbud.

Slopade subventioner till elbilar 

Det är snart två år sedan regeringen tog bort elbilsbonusen. Branschen är enig om att detta har bidragit till att exempelvis Norge har susat om Sverige i arbetet med att fasa ut fossilbilar ur fordonsflottan. Nu meddelar regeringen visserligen att en form av elbilsbonus kommer att återinföras, riktad till särskilda grupper som exempelvis glesbygdsbor, men enligt Vi Bilägare kommer detta ske först 2026.

Slopad flygskatt

Flygskatten infördes av den förra regeringen 2018 för att få ner flygets klimatpåverkan och har sedan dess varit hett omdiskuterad. Branschen har klagat på att den försämrar svenskt flygs konkurrenskraft medan exempelvis Miljöpartiet har velat höja den. När planerna på en halverad skatt lanserades sågade både tunga remissinstanser och miljörörelsen förslaget. I höstbudgeten slopas skatten helt.

Budgetregn över flygplatser 

Miljonregnet över flygbranschen tar inte slut med den slopade flygskatten. Stödet till flygplatserna runtom i landet föreslås att öka de närmaste åren. Från att redan ha fördubblats mellan 2023 till 2024. 

Havsbaserad vindkraft

Medan det blåser vind i seglen för den havsbaserade vindkraften i Europa råder motvind i Sverige. På regeringens bord trängs ansökningarna om havsbaserad vindkraft. Men på två år har regeringen endast sagt ja till ett par av dessa ansökningar. Tidöregeringens ovilja att sponsra utvecklingen fick nyligen Vattenfall att pausa 35-50 stora havsbaserade vindkraftverk på Kriegers flak utanför Trelleborg. Energiminister Ebba Busch (KD) försvarar sig med att ”det vore oansvarigt att premiera ett enskilt kraftslag så hårt.”