Nu har Tidöpartierna enats om att höja kravet på inblandning av biobränslen igen, till 10 procent. Det framgick under en pressträff på tisdagsförmiddagen. Samtidigt föreslår Regeringen och SD i höstbudgeten en sänkning av skatten på bensin och diesel som enligt partierna ska kompensera konsumenterna för prisökningen. Bensinskatten sänks med 75 öre nästa år, medan dieselskatten läggs på EU:s miniminivå. Det innebär en höjning med 11 öre.

– En gyllene lösning, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Det ska inte bli dyrare att vara svensk, fyller ministerkollegan Ebba Busch (KD) i.

Mer el sänker biobränslekravet

En annan nyhet  i vad Tidöpartierna kallar "den nya reduktionsplikten" är att drivmedelsleverantörerna får tillgodogöra sig el som tankas vid publika laddstationer i ekvationen. Det innebär att ju mer el som laddas vid macken desto lägre blir kravet på inblandning av biobränslen.

– Ett syfte är att påskynda utbyggnaden av laddinfrastrukturen och på så sätt öka elektrifieringen i hela vårt avlånga land, säger Romina Pourmokhtari (L).

Skarp kritik

Regeringen hävdar att detta sammantaget ger två miljoner tons utsläppsminskningar till år 2030;  3,1 miljoner ton minskade utsläpp från reduktionsplikten och en miljon tons utsläppsökning från de sänkta drivmedelsskatterna. 

Men alla är inte övertygade om att Sverige med detta når klimatmålen. Daniel Helldén, MP, skräder inte orden när han kritiserar Regeringens besked:

– Detta är ett bevis för att regeringen helt uppenbart saknar en plan för klimatpolitiken, säger han och fortsätter:

– De säger att de gör en kraftig utsläppsminskning men det är inte sant. Först driver de igenom chockhöjningar av utsläppen på sammanlagt 50 miljoner ton. Sen presenterar de den här minskningen på marginalen med 2 miljoner ton - det här är ingen seriös klimatpolitik. Den är varken effektfull eller rättvis.

Inte heller Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet, tror att åtgärderna kommer att räcka för att klimatmålen ska nås. 

– Den tidigare sänkningen av reduktionsplikten ökar de klimatpåverkande utsläppen med cirka 5,2 miljoner ton i år och 6,7 miljoner ton år 2026, jämfört med tidigare beslutade nivåer. Utsläppsminskningen är alltför liten för att kompensera för detta, och andra åtgärder vi sett hittills alltför begränsade, säger han i en kommentar.