På ett internationellt plan har USA och EU nyligen slutit avtal om att minska metanutsläppen med 30 procent till 2030. Enligt den globala lobbyorganisationen World Biogas Association är rötning av alla typer av organiskat avfall avgörande för att nå målet. Genom rötning utvinns biogas ur resterna. Biogasen, som framförallt består av metan, kan sedan användas som energi inom exempelvis transportsektorn. När metangasen förbränns ger den utsläpp av koldioxid, en svagare men betydligt mer långlivad växthusgas.
– Vårt främsta argument för teknikens klimatnytta är att metanutsläpp undviks samtidigt som fossila koldioxidutsläpp minskar när biogasen ersätter fossila bränslen, säger Maria Malmkvist.
Finns kritiker
Men alla håller inte med om att en storskalig satsning på biogas är rätt väg att gå för att minska klimatutsläppen. I Danmark har frågan nyligen blivit en het potatis efter att att World resources institute (WRI) släppt en internationell forskningsrapport som kraftigt ifrågasätter landets omfattande stöd till biogas – vilket Altinget var första svenska tidning att rapportera om.
Större delen av den svenska biogasimporten kommer från Danmark, som satsar stort, framförallt på biogas från stallgödsel. De senaste fem åren har landet fyrdubblat stödet.
Enligt forskningsrapporten är detta dåligt investerade pengar, eftersom metangas läcker ut i olika produktionsled.
– Metan är en extremt kraftig växthusgas, omkring 100 gånger starkare än koldioxid. Det gör att även mycket små läckage av metan, i storleksordningen enstaka procent, kan omintetgöra den klimatnytta biogas kan göra genom att ersätta fossilgas, säger Stefan Wirsenius, docent i Miljö- och resursanalys av jordbrukssystem vid Chalmers och medförfattare till rapporten.
”Svårt och kostsamt”
Han framhåller att Danmark är ett av världens mest avancerade länder när det gäller produktion av biogas från gödsel och avfall.
– Ändå har man betydande läckage av metan från biogasanläggningar, enligt den senaste rapporten till klimatkonventionen var läckagen i genomsnitt 4,2 procent.
Sen tillkommer läckage på cirka 1-2 procent från processen när rå biogas uppgraderas till fossilgasstandard, fortsätter han.
– Sammantaget är läckagen från biogasproduktionen i storleksordningen 5-6 procent, vilket motsvarar mer än hälften av klimatpåverkan från fossilgas. Att hålla ner metanläckagen från anläggningarna är förstås inte omöjligt, men svårt och kostsamt säger Stefan Wirsenius.
Linus Klackenberg på Energigas Sverige har tidigare sagt till Altinget att WRI-rapporten ”går på tvärs mot all annan forskning”.
– Studie efter studie visar att biogassystemet bidrar positivt till klimatet och även har mängder med andra samhällsnyttor. Rötning av gödsel är en åtgärd för att minska de metanutsläpp som annars sker spontant vid konventionell gödselhantering och sådan biogas ger därför särskilt stor klimatnytta, säger han till tidningen.
Biogas av skogsrester
Sverige producerar idag omkring 2,1 TWh biogas (2019) om året. I Biogasmarknadsutredningen uttrycks en målsättning om åtminstone 10 TWh till 2030, varav 7 TWh från rötning.
Idag produceras mest biogas av avloppsslam, följt av matavfall och gödsel.
– Om produktionen ska öka så behöver mer matavfall, avloppsslam, gödsel och industriella avfallsströmmar tas tillvara. Det är avfallsströmmar som alltid kommer att finnas. Därutöver kan det exempelvis handla om att förgasa restprodukter från skogen. Det är bra att ta till vara alla restströmmar som blir över, säger Maria Malmkvist på Energigas Sverige.
Metangas kan också utvinnas från energigrödor. När det gäller skogsrester och energigrödor faller argumentet om att ta hand om avfall som ändå genererar metan.
”Extremt höga kostnader”
Mängden gödsel som rötas till biogas i Sverige har mer än femdubblats de senaste tio åren. Med utökat stöd från regeringen lär produktionen ta ytterligare fart. En olycklig utveckling, enligt Stefan Wirsenius.
– Räknat per mängd undvikna växthusgasutsläpp ligger kostnaderna på flera hundra dollar per ton. Kostnaderna är extremt höga, och pengarna skulle göra mycket större klimatnytta om de användes för andra åtgärder, säger han.
Även Lena Rodhe, senior forskare vid RISE där forskning om biogas bedrivits sedan 70-talet, är tveksam inför att satsa på gödselbiogasproduktion, inte minst eftersom tekniknivån ute på gårdarna är låg.
– Det finns en risk att det inte blir någon klimatvinst, utan tvärtom. Nu har de i och för sig börjat med centralanläggningar. Men det betyder å sin sida väldigt mycket transporter, säger hon till Altinget.
Inte bara en lösning
Isadora Wronski, chef för Greenpeace Sverige, anser att biogas som svar på klimatkrisen är ett exempel på en sned samhällsdiskussion, som utgår från dagens ohållbara industrier och låter dem styra visionen för framtiden
– Det är inte klimatsmart att skala upp en produktion som låser fast oss i strömmar från verksamheter som i sig är ohållbara, som stora delar av jordbruket, djurindustrin och vår matkonsumtion, säger hon.
Maria Malmkvist håller inte med.
– Matavfall och annat avfall ska ska givetvis minska, men det finns mycket som inte tas tillvara idag. Det finns inte en lösning som kan ersätta fossila bränslen. Alla förnybara alternativ kommer att behövas, säger hon.
Konkurrens från el, sol och vind
Om biogasen ska göra någon som helst klimatnytta måste den ersätta fossila bränslen, framhåller Stefan Wirsenius.
– Tidigare har biogas bland annat använts för stadsbussar och i viss mån personbilar. Men den snabba elektrifieringen av transportsektorn innebär att förutsättningarna för att biodrivmedel i stort ska göra klimatnytta minskar.
I Danmark används en stor del av biogasen för elproduktion idag.
– Men elproduktionen ställs nu ganska snabbt om mot mycket låga utsläpp tack vare kraftigt sjunkande kostnader för vind- och solkraft. Att producera biogas för att göra el kommer därför på sikt bidra till att öka utsläppen av växthusgaser, säger Stefan Wirsenius.
Dagens ETC har utan resultat sökt klimatminister Per Bolund (MP) för en kommentar om kritiken mot biogassatsningen.
