– Regeringen kommer med stor säkerhet att ge tillstånd till fortsatt brytning, men det är oklart för hur lång tid, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.
Oavsett tidsperiod kommer föreningen att överklaga tillståndet till Högsta förvaltningsdomstolen.
– Det är anmärkningsvärt att regeringen inför ett helt eget kapitel i Miljöbalken till förmån för ett specifikt företag och verksamhet. Det handlar om flagranta överträdelser av grundlagen och EU-regler.
Att tillståndet överklagas betyder inte nödvändigtvis att kalkbrytningen stoppas.
– Regeringen kommer med stor sannolikhet låta tillståndet gälla ändå.
Onödig undantagslag
Det är inte bara miljöorganisationer som är kritiska. Naturvårdsverket råder i sitt remissvar regeringen att säga nej till Cementas begäran om tre års förlängning. Även Länsstyrelsen på Gotland är kritisk, men anser att om regeringen ändå beviljar tillstånd så bör det begränsas till ett år, eftersom Cementa slutit avtal om att köpa kalksten från Nordkalk. Därmed saknas motiv för ett längre tillstånd, skriver Länstyrelsen i sin remiss.
Avtalet med Nordkalk garanterar Cementa 200 000 ton kalksten i månaden. Det är tillräckligt för att klara de svenska behoven, enligt Oscar Alarik.
Han tror inte att regeringens undantagslag skulle ha antagits av riksdagen från början om den inte hastats igenom på kort tid.
– Med mer tid hade fler fakta kommit på bordet. Nu hade konsulterna missat att Nordkalk, som ligger 1,5 mil från Cementas fabrik, kan leverera kalk. Med den informationen faller hela behovet av undantagslagen.
”Allvarlig situation”
Varken miljöminister Per Bolund (MP) eller näringsminister Ibrahim Baylan (S) har velat svara på frågor från Dagens ETC om tillståndet. I september underströk de båda allvaret i situationen, och framhöll i en TT-artikel att cementbrist kunde ge ”svallvågor in i flera samhällssektorer”. På frågan om det nya tillståndets varaktighet svarade Per Bolund:
– Vi tar hänsyn till tidsbegränsningen i nästa steg.
Frågan är då varför regeringen tycks hålla fast vid att Cementas brytning ska fortgå till varje pris.
– Det finns en stark opinion för cementindustrin, och bara risken för en skakig cementmarknad kan ha fått regeringen att dra öronen åt sig, säger Oscar Alarik.
Miljöbalken i skottgluggen
Men värre är, anser han, att det också finns en stark opinion mot Miljöbalken inom delar av näringslivet och samhället.
– Miljöbalken framställs som ett hinder i klimatarbetet. Men i alla aktuella exempel där företag som Boliden, LKAB och Cementa fått problem så är det inte Miljöbalken utan EU-lagstiftningens högst rimliga regler, som bolagen inte har levt upp till.
I Cementas fall är det EU:s regler om rent vatten, det så kallade Ramvattendirektivet, som står i centrum.
– Det är allvarligt att man skjuter med så skarpa skott mot Miljöbalken, när det egentligen är EU-rätten de har problem med, fortsätter han.
Orättvisa fördelar
En anledning kan vara att bolagen testar gränser.
– Taktiken fungerar tydligen. Det Cementa har gjort är att pressa fram orättvisa fördelar genom att slippa följa EU:s regler.
Men en speciallag ska inte trumfa EU-rätten. Och enligt Lagrådet bryter undantaget mot grundlagen.
– Det är de frågorna vi vill att Högsta förvaltningsdomstolen prövar. Vi är rädda för vad som händer om man öppnar den här dörren, och ger stora företag särskild lagstiftning, säger Oscar Alarik.
