Målet är minst en fördubbling av det klimatinriktade biståndet år 2025 jämfört med 2019 års nivå, enligt Bolund och Fridh. 

– Sverige kan, och ska, göra mer för att hjälpa andra länder att anpassa sig, säger Per Bolund, klimat- och miljöminister.

Enligt Bolund ska pengarna inte tas från övrigt bistånd utan regeringen räknar med att ett ökat svenskt välstånd och en växande ekonomi ska säkra pengarna. De båda ministrarna presenterade nyheten inför det kommande klimattoppmötet COP26 i Glasgow senare i höst.

– Nu krävs mer av alla oss. Sverige kan med sitt växande välstånd göra stor skillnad i arbetet för en mer hållbar värld, säger Bolund.

År 2025 räknar ministrarna att klimatbiståndet ska röra sig om minst 15 miljarder kronor. Enligt Per Olsson Fridh ska biståndet främst spridas på tre sätt:

• Genom att öka takten i utbetalningar till globala miljö- klimatfonder

• Ökat stöd till FN och utvecklingsbanker med inriktning på klimatåtgärder

• Löpande regeringsbeslut om nya strategier för biståndsmyndigheten Sidas arbete, klimatet får större betydelse och regeringen styr mot ökat bistånd.

– Men det kan vara högre beslopp än så 2025. Det är jordens fattiga och utsatta som drabbas och som har minst skuld. Därför vilar ett tungt ansvar på jordens rikaste länder, säger Per Olsson Fridh.

– Sveriges höga ambitioner behöver följas av fler länder så att världens löften kan hållas. Enbart löften räcker inte, de måste också följas, säger Per Bolund.

Enligt Per Olsson Fridh ska det ökade biståndet rymmas inom Sveriges enprocentsmål för biståndet, där 1 procent av landets bni går till bistånd.

Tidigare år meddelade regeringen att man vill se ett tillskott om ytterligare en miljard kronor i klimatbistånd nästa år. Hela satsningen ska enligt ministrarna ses som Sveriges del i det globala löftet om 100 miljarder kronor årligen i klimatbistånd.