Enligt Sten B Nilsson, expert på boreal skogspolitik och global skogssektoranalys samt gästprofessor vid österrikiska International Institute for Applied Systems Analysis, säger att kontakterna mellan Skogsstyrelsen och regeringen av allt att döma är täta och samsynen stor.

– Sammanfattningsvis vill regeringen öka virkesproduktionen och avverkningarna. Därför vill man få bort EU:s inblandning i svenskt skogsbruk och stora delar av de miljörestriktioner som ligger på skogsbruket, säger Sten B Nilsson till Dagens ETC.

– Det här direktivet passar nog skogsnäringens konventionella aktörer och Skogsstyrelsen alldeles utmärkt.

Undgår tillsyn

Idag måste alla avverkningar av ett område stort som en halv hektar och mer anmälas till Skogsstyrelsen för samråd. Regeringen vill nu ändra reglerna så att avverkningar upp till fem hektar inte behöver anmälas till tillsynsmyndigheten.

– Nästan alla, om inte alla, slutavverkningar hos privata skogsägare är mindre än fem hektar, säger Sten B Nilsson.

Om förslaget går igenom betyder det i så fall att majoriteten av avverkningarna i privat regi undgår tillsyn. 

– Man vill att skogsproduktion och avverkningar skall öka betydligt, fortsätter Sten B Nilsson.

Inskränkt rätt till prövning

I utredarens uppdrag ingår också att titta på alternativ till dagens förfarande med avverkningsanmälan och samråd, samt att inskränka möjligheterna att överklaga Skogsstyrelsens icke-beslut – alltså när myndigheten väljer att inte agera på en avverkningsanmälan,

– De hoppas på att Skogsstyrelsens icke-beslut inte längre ska gå att överklaga under miljöbalken i mark- och miljödomstolarna, säger Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet.

Det skulle innebära att miljöorganisationer och allmänhet förlorar den rätt de haft sedan 2020 att få avverkningar prövade i domstol – så länge Skogsstyrelsen är passiv och underlåter att fatta beslut.

– Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att icke-besluten inte går att överklaga under skogsvårdslagen, säger Jan Darpö.

På EU-nivå är det framförallt den gröna given och de krav på kolinlagring EU ställer inom markanvändningssektorn (LULUCF) som regeringen beskriver som ”utmaningar”. Från och med 2026 har varje medlemsland en skyldighet att öka kolsänkan varje år. 

”Den tiden har vi inte”

Regeringen och Skogsstyrelsen vill att avverkningarna ska kunna fortsätta ungefär som idag, utan störningar från domstolar och EU-lagstiftning, konstaterar Sten B Nilsson.

Han anser att dagens systemförändringar i och utanför skogsnäringen kräver ett större grepp om skogsbruket än regeringen tar med den nya skogsutredningen.

– Utan en helhetssyn på skogsnäringen blir det stora förluster för sociala värden-och miljövärden men också för näringens långsiktiga konkurrenskraft.

Klimatkrisen spelar däremot en framträdande roll, då främst som skäl till att öka avverkningarna.

– Tanken är att öka den framtida biomassaproduktionen, till exempel.genom förädlade plantor som växer bättre och därmed lagrar mer kol samt att öka kolinlagringen i långlivade produkter. Men bara 20 procent av skogsprodukterna blir långlivade idag, resten går upp i rök, säger Sten B Nilsson.

Resonemanget bortser också från tidsaspekten.

– Vi är enligt EU-lagstiftning ålagda att öka kolinlagringen och det kräver en annan skogsskötsel med förlängda omloppstider, bättre skydd mot skador och minskade avverkningar. Men det verkar som regeringen med sitt utredningsdirektiv bortser från det och tänker låta skattebetalarna stå för notan med dryga böter till EU för att kolinlagringen inte blev tillräckligt stor. 

Dagens ETC har sökt landsbygds- och infrastrukturminister Peter Kullgren (KD) och miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) för kommentarer.