Sverige skulle bli först i världen med att sätta ett skarpt klimatmål för utsläpp från konsumtionen. Senast år 2045 skulle de vara nere på netto noll. Förslaget kom från en enig miljömålsberedning – där samtliga riksdagspartier ingår – våren 2022.
Men med Tidöregeringen försvann förslaget från agendan. Istället har en rad styrmedel införts, inte minst på transportområdet, som ökar konsumtionsutsläppen. Om åtgärderna drogs tillbaka skulle utsläppen börja minska, enligt Markus Larsson, forskare vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), på KTH.
– Det är en lågt hängande frukt att se över styrmedel som uppmuntrar aktiviteter som leder till utsläpp, eller annan miljöbelastning. Hit hör sänkning av flygskatten, men även sänkta skatter på bensin och diesel, säger Markus Larsson.
Han är också en av forskarna bakom en ny rapport som identifierat de mest klimateffektiva och lättast genomförbara miljöpolitiska styrmedel som regeringar kan använda för att få ner konsumtionsutsläppen. Rapporten är en beställning från Nordiska ministerrådet – de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan.
Felvridet incitament
Det svenska skatteavdraget för bilpendling är enligt rapporten ett skolboksexempel på snedvridet incitament.
– Jobbreseavdraget är en utgift för staten som leder till ökat bilresande. Idag uppmuntrar avdraget till pendling med bil. Det är dumt att använda skattemedel till aktiviteter som ökar utsläppen, säger Markus Larsson.
Han anser att vi borde ha färdmedelsneutrala reseavdrag, som andra nordiska länder.
– Det finns ingen anledning att gynna just bilen.
Tidöregeringen har också skrotat elbilsbonusen, höjt momsen på reparationer och sänkt subventionerna för solceller, vilket styr bort från beteenden och konsumtion som kan minska utsläppen.
Billigare med riktat stöd
Experterna bakom rapporten rekommenderar generellt regeringar att kombinera styrmedel med både morot och piska samt information för att öka acceptansen för olika åtgärder.
– En skattehöjning på bensin och diesel skulle till exempel kunna kombineras med stöd till de som drabbas mest. Stöd kan riktas till boende på landsbygd som inte har tillgång till bra kollektivtrafik eller till lågavlönade på landsbygd som behöver bil. Idag sänks skatten på bränsle för alla, konstaterar han.
För staten och skattebetalarna blir det mycket billigare att rikta stödet till en mindre grupp.
Känsligt med köttskatt
Högt upp i rankingen efter tvingande regler, kommer att utnyttja möjligheterna att styra den offentliga upphandlingen i mer miljö- och klimatvänlig riktning. Skatter och subventioner kan också vara effektiva styrmedel, enligt rapporten, men direkta skatter på enskilda produkter kan vara politiskt svårgenomförbart. Ett exempel är köttskatt, som föreslagits av EU-kommissionen men avvisas av samtliga svenska riksdagspartier – även Miljöpartiet.
– Politiker vill inte gå in i folks kök och säga vad som ska ätas och inte. Därför är de nya Nordiska näringsrekommendationerna ett bra styrmedel. De pekar på en diet som är bra för hälsan och för klimatet, med mer grönt och mindre kött. Där kan även offentlig upphandling gå i bräschen. Jag tror att det är klockrent att koppla ihop olika aspekter, som hälsa och klimat, säger Markus Larsson.
