Regeringen kritiseras för att bromsa EU:s klimatpolitik
Bild: Shutterstock
Dagens ETC
I onsdags röstade EU-parlamentet till sist igenom en kompromiss om ny lagstiftning för unionens utsläppshandel. Parlamentet vill bland annat fasa ut fossila industrisubventioner till år 2032. Den svenska regeringen jobbar däremot för en långsammare utfasning.
EU-parlamentets ståndpunkt om det reformerade utsläppshandelssystemet, ETS, skulle egentligen ha avgjorts redan den 8 juni. Utsläppshandeln är en av de mest centrala lagstiftningarna i EU:s klimatpaket Fit for 55. Men efter en dramatisk omröstning skickades frågan tillbaka till ritbordet, där förhandlarna på kort tid lyckades hitta en kompromiss som en stor majoritet av parlamentet nu ställt sig bakom.
En stridsfråga har varit hur snabbt EU ska fasa ut subventionerna till företagen i form av gratis tilldelning av utsläppsrätter. Det förslag som parlamentet nu antagit och går till förhandling med innebär att 50 procent av den fria tilldelningen upphör 2030, för att helt fasas ut till 2032. Det är en skärpning jämfört med kommissionens förslag som satt slutdatum för subventionerna till 2035, men svagare än Miljöutskottets förslag som de konservativa röstade ned i första omgången den 8 juni.
Ett steg framåt
– Det var en parlamentarisk seger, men jag är inte nöjd med resultatet eftersom det fortfarande är långt ifrån vad som krävs för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader, säger Jakop Dalunde, som är ledamot för MP i parlamentet.
Han ser ändå resultatet som ett steg framåt.
– De konservativa ville ha kvar subventionerna till 2035, det lyckades vi förhindra, och vi fick bort hälften av subventionerna till 2030. Det är å ena sidan ett stort steg framåt, men samtidigt kan man tycka att det är sjukt att vi fortfarande idag, 2022, har kvar fossila subventioner.
Även Malin Björk, parlamentariker för Vänsterpartiet, stod bakom en snabbare utfasning av fossilsubventionerna.
– Vi i vänstern hade också velat se att intäkterna från utsläppsrätterna öronmärktes till klimatåtgärder globalt, snarare än att gå rakt in i EU:s generella budget. Dessa delar stoppades tyvärr av både socialdemokrater och högergrupperna, säger Malin Björk i ett uttalande.
Regeringen bromsar
Jytte Guteland, ledamot för Socialdemokraterna, konstaterar att parlamentet lägger sig på en högre ambitionsnivå än kommissionen inför höstens förhandlingar med ländernas ministrar.
– Vi ville såklart gå längre för klimatet men nu har vi uttömt alla möjligheter att få till en bättre balans med högre klimatambition, skriver hon i mejlsvar.
Parlamentets kompromiss trumfar även den svenska S-regeringens ambitioner när det gäller fossila subventioner. Inför ministermötet den 28 juni – då ministerrådets position i slutförhandlingarna ska fastställas – har den svenska regeringen meddelat att man kommer att verka för en långsammare utfasning av gratis utsläppsrätter.
– Det är sorgligt att den svenska S-regeringen hellre vill ha kvar fossila subventioner än att öka EU:s klimatambitioner, kommenterar Jakop Dalunde.
Höstförhandlingar
Utöver kompromissen om utsläppshandeln klubbade parlamentet i onsdags en minskningstakt av utsläppen på 4,6 procent per år, samt röstade för att införa klimattullar och inrätta en social klimatfond till stöd för hushåll och företag som drabbas av höjda elpriser.
Slutförhandlingarna mellan ministerrådet och parlamentet inleds i höst. Var de kommer att landa är svårt att sia om.
– Det beror på sammansättningen av Europas olika regeringar under det kommande året, även vilken regering vi kommer att ha i Sverige, säger Jakop Dalunde.