Utsläppen kommer vara lägre i Sverige 2026 än när regeringen tillträdde 2022. Det räknar de själva med i de prognoser som redovisas när statsbudgeten presenteras på torsdagsmorgonen.

– Jag hoppas att det här kan bli ett hoppfullt besked för alla i vårt land som bryr sig om klimatet, säger Romina Pourmokhtari på en pressträff.

Några underlag att ta del av fanns inte att tillgå för journalisterna på plats. Men några brasklappar i regeringens glädjebudskap blev ändå klargjorda. En av de största är att ingenting tyder på att Sverige klarar sina klimatåtaganden till EU som helhet. Det räcker nämligen inte att Sverige når EU:s ESR-mål – som bland annat omfattar trafiken. För att Sverige inte ska riskera böter av EU måste man också binda mer kol i skog och mark. Det målet missas enligt regeringens tidigare beräkningar med mellan 7 och 19 miljoner ton till 2030.

Nu för regeringen diskussioner med EU-kommissionen om att få räkna på ett annat sätt. 

– Det är stora osäkerheter i statistiken, säger Romina Pourmokhtari.

Det är inte i första hand hjälp av sin egen politik – som bland annat innebär att det blir billigare att köra fossilbil – som regeringen nu räknar med att klara sitt ESR-åtagande till 2030. En del är att ta hjälp av att utsläppen från trafiken minskade i snabbare takt under S-MP-regeringen, mycket till följd av det krav på inblandning av biobränslen som kallas reduktionsplikt.

Industrin täcker upp

En annan del är att regeringen utnyttjar en möjlighet att kompensera otillräckliga utsläppningsminskningar i trafiken med att skrota överblivna utsläppsrätter för industrin – där utsläppen ser ut att minska i snabbare takt. Utsläppsminskningar flyttas alltså från ett område till ett annat.

Människor dör här och nu till följd av klimatkrisen. Hur rimligt är det att då luta sig mot utsläppsminskningar i industrin och mot tidigare regeringars politik istället för att minska utsläppen från trafiken som planerat?

– Att man nyttjar flexibiliteten är helt enkelt en del av EU:s klimatmål. Vi har många hushåll med små marginaler som varit frustrerade över att drivmedelspriserna varit det främsta klimatpolitiska verktyget, säger Romina Pourmokhtari till Dagens ETC.

Samtidigt gör det att ni inte kommer nå det nationella målet om att minska trafikens utsläpp till 2030 med 70 procent?

– Så är det. Vi har fortfarande ett arbete som behöver ske med att plocka fram ny politik som ska göra att vi ligger ännu bättre till.

När regeringen säger sig kunna leva upp till ESR-åtganandet till 2030 utgår de från från Naturvårdsverkets mest optimistiska scenario över effekten av höjd reduktionspolitkt och sänkta bränsleskatter. Enligt regeringen är detta det mest sannolika utfallet, utifrån tidigare erfarenheter av hur priset påverkat hur mycket människor kör. 

Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson Anna-Caren Sätherberg kallar dock regeringens prognoser för ”glädjekalkyler”. 

– Det måste ske utsläppningsminskningar på alla områden för att nå målen och inte bli föremål för dyra böter från EU 2030, säger hon.