Nya stadsstödsregler i EU har dock öppnat för en långsiktig skattebefrielse och Svebio har legat på regeringen att ansöka om ett skatteundantag på tio år. Regeringen har gått branschen till mötes, och kommer inom kort att skicka in en ansökan.
– Vi vill säkra rimliga priser på biodrivmedel under lång tid, sa energiminister Khashayar Farmanbar (S) till TT när regeringen meddelade sitt beslut i förra månaden.
Ökar utsläppen
Svebios vd Gustav Melin är nöjd med beskedet. Han säger till Dagens ETC att det finns potential att – nästan – tredubbla mängden svenskproducerade biodrivmedel i förhållande till vad som används idag, huvudsakligen med produktion från svensk skogsråvara.
– Biodrivmedel från skogen är dyrare att tillverka än importerade biodrivmedel från frityrolja och energigrödor. Om ansökan beviljas vet de svenska producenterna att de alltid kan sälja sin produkt och fler vågar satsa på produktion från skogsrester, säger han.
Enligt Svebio – och regeringen – spelar rena biodrivmedel en viktig roll i arbetet med att få ner koldioxidsutsläppen. De räknar då bara med fossila utsläpp och bortser från att även biodrivmedel ger koldioxidutsläpp, enligt beräkningar faktiskt större utsläpp per energienhet än fossila bränslen.
Alltfler forskare, experter och miljöorganisationer är nu kritiska mot biobränslen och mot att subventionera biodrivmedel.
– De här subventionerna håller kvar Sverige vid förbränningsmotorn, som är en utdaterad teknik. Dessutom säger till och med Konjunkturinstititet idag att minskad skogsavverkning ger större klimatnytta än att skövla skogen och göra biobränsle av den, säger Markus Mattisson, kommunikationsansvarig på Greenpeace.
– Konjunkturinstitutet har förstått tidsfaktorn. Att det tar många år för skogsbiomassa att bli klimatneutral, säger universtitetslektor Stig-Olof Holm, vid Umeå universitet.
Redovisningsproblem
Michael Norton är direktör för EU:s samlade vetenskapsakademier, EASAC:s, miljöpanel. Han säger till Dagens ETC att Sverige och andra länder, tack vare IPCC:s redovisningsregler som hänför utsläppen från bioenergi till markanvändningssektorn, kan minska sina deklarerade koldioxidutsläpp, samtidigt som de verkliga utsläppen till atmosfären ökar.
– EU redovisar en minskning av energirelaterade utsläpp med 26 procent 1990–2019. Om de mängder som faktiskt släpps ut i atmosfären räknats in skulle minskningen bara varit 15 procent.
Enligt EASAC bör endast biobränslen med kort kolåterbetalningstid, som exempelvis från avfall, användas.
– Biomassa bör inte subventioneras om den inte minskar koldioxidhalterna i atmosfären, säger han.
Det utesluter all biobränsle produktion som härrör från ökad skogsavverkning av de skogar vi har idag, enligt EASAC.
