Allt fler regeringar världen över överäger nu att dra sig ur den här typen av avtal.
EU-kommissionen har länge velat att investerarskyddsavtal mellan EU-länder ska avskaffas.
Nu blir det så, sedan EU-domstolen i den så kallade Achmea-domen den 6 mars slagit fast att avtalen strider mot EU-rätten.
– Det är mycket glädjande att investerarskyddsavtalen mellan medlemsländer avskaffas. Regeringen borde verka för att investerarskyddet tas bort även i Energistadgefördraget, säger riksdagsledamoten Jens Holm (V).
”En våt filt över miljöpolitiken”
Energistadgefördraget – eller Energy Charter Treaty (ECT) – är ett handels- och investeringsavtal för energisektorn med ett 50-tal medlemsländer.
Det är tack vare investerarskyddet i ECT som Vattenfall nu kan kräva den tyska staten på 65 miljarder i ersättning för uteblivna intäkter från bolagets kärnkraftverk.
– Att investera innebär alltid en risk, och kärnkraften var ifrågasatt redan när Vattenfall investerade i tyska reaktorer. Det är ingen självklarhet att företag ska kompenseras, även om det kan finnas situationer där viss kompensation är rimlig, säger Jens Holm.
I de fall regeringar och företag inte kan komma överens om eventuell ersättning kan tvisten prövas i allmänna domstolar, anser han. Idag avgörs tvisterna i särskilda skiljedomstribunaler.
– Investerarskyddet ger bolagen alla rättigheter och staterna endast skyldigheter. Bolagen ges en extra möjlighet, utöver det ordinarie rättsväsendet, att stämma stater, medan stater och medborgare inte ges samma möjlighet.
– Det är bisarrt att rättsstater, som Sverige, ger en sådan gräddfil till stora bolag, säger Jens Holm.
Han anser också att Vattenfall borde dra tillbaka sin stämningsansökan mot Tyskland.
– Regeringen borde göra klart för Vattenfall att stämningen är helt utanför bolagets uppdrag. Det värsta är att stämningen kommer att användas av andra bolag och ha en avskräckande effekt på regeringar som vill arbeta för miljö och klimat. Det blir en våt filt över progressiv miljöpolitik.
Prövas i hovrätten
Achmea-domen ger inget tydligt svar på om investerarskyddet i ECT är förenligt med EU-rätten. Men mycket tyder på att det inte är det, och att det därmed kommer att avskaffas inom EU. Regeringen hoppas dock på det motsatta.
– Det är fler länder än Sverige som inte kräver att investerarskyddet i ECT tas bort. Frågan är just nu föremål för prövning i Svea hvrätt och regeringen anser att det är olämpligt att uttala sig i frågan innan hovrätten uttalar sig, säger utrikeshandelsminister Ann Linde.
Vad anser du om Vattenfalls miljardstämning av tyska staten?
– Det vill jag inte uttala mig om. Det är mellan bolaget och den tyska regeringen. Men jag kan konstatera att ingen ifrågasätter ett lands möjligheter att fatta beslut, och att ingenting visar att länder tar mindre progressiva beslut på grund av investerarskyddet.
Ser du någon risk att hot om miljardstämningar kan göra att lagstiftning på exempelvis miljöområdet stoppas eller försenas?
– Absolut inte.
Det motsägs av Vattenfalls första stämning av tyska staten 2009, menar Jens Holm. Då gällde det merkostnader bolaget fick efter ökade miljökrav på bolagets nybyggda kolkraftverk Moorburg utanför Hamburg.
– Det slutade med att den tyska regeringen tryckte på lokalpolitikerna i Hamburg att dra tillbaka sina miljökrav, säger Jens Holm.
Den gången blev det förlikning. Vilket utfallet blir i den pågående processen mellan Vattenfall och Tyskland är ännu, sju år senare, oklart.
Påverkar miljardstämningen regeringens beslut att inte ställa sig bakom kravet på avskaffat investerarskydd i ECT?
– Nej, det har inte ett dugg med det att göra, säger Ann Linde.
Vad säger du om att investerarskyddet avskaffas i de bilaterala avtalen mellan EU-länderna?
– För oss har investerarskydden i avtalen fungerat bra, men vi följer det som EU-domstolen har sagt.
