En titt i databaserna visar att antalet klimattvister ökat kraftigt de senaste femton åren. Sammanlagt finns hittills knappt 2 400 fall registrerade globalt. Över 1 600 av dem är från domstolar i USA, och i 150 av de amerikanska målen är någon form av regering motpart.
Ändå är tisdagens dom i delstaten Montana den första som ger medborgarna rätt. Bakgrunden är att Montanas republikanska majoritet tidigare i år beslutade att myndigheter ska förbjudas att beakta effekter på klimatet när de ger tillstånd till storskaliga energiprojekt.
En grupp ungdomar stämde delstaten som nu nu slagit fast att bestämmelsen inte är förenlig med konstitutionen.
Juridiken central
Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, har har läst Montana-domen.
– Domen är vettig. Montana har en märklig lagstiftning och domstolen fastslår att lagen inte får tillämpas på det sättet, säger Jonas Ebbesson.
Han tror inte att Montanadomen kommer att ha någon direkt juridisk inverkan på andra pågående rättsprocesser i USA eller på andra håll, men den kan ändå få betydelse.
– Domen visar att det är möjligt att driva rättsprocesser av det här slaget och hålla stater och delstater ansvariga när de bryter mot lagen.
Varje klimatrelaterad dom där de som stämmer stater når framgång bekräftar hur viktiga domstolsprövningar och juridiken är för klimatomställningen, säger han.
Stater vill slippa ansvar
I delstaten Oregon stämde en grupp unga 2015 USA:s regering i den så kallade Juliana-processen, för en politik som hotar deras rätt till ett säkert och stabilt klimat.
Den 1 juni meddelade en federal domare prövningstillstånd men president Joe Bidens justitiedepartement försöker stoppa processen, liksom tidigare Barack Obamas och Donald Trumps administrationer.
I Sverige har en stor grupp unga på liknande sätt stämt staten för bristande klimatpolitik i det så kallade Auroramålet. Här är det myndigheten Justitiekanslern, JK, som försöker få målet avvisat.
JK har bland annat invänt att gruppmedlemmarnas talan inte kan prövas i domstol med hänvisning till att en fällande dom skulle gå emot det demokratiska statsskicket som begränsar domstolarnas makt att bestämma över riksdag och regering.
Jonas Ebbesson invänder mot det resonemanget.
– I rättsstater står ingen, inte ens staten, ovanför lagen, och staten ska kunna hållas ansvarig även på klimatområdet. Det innebär inte att man för in politiken i domstolen, bara att det finns ett rättsligt ansvar som stater har, säger han.
Delat ansvar
Montana-domen och flera andra domar i medborgarnas favör de senaste åren bekräftar enligt Jonas Ebbesson att domstolarna tar klimatförändringarna på allvar.
– Montana-domen följer också den linje vi sett i flera domstolar där stater invänt att deras utsläpp är så små att de inte spelar någon roll globalt. Den invändningen avfärdar även domstolen i Montana, och säger att delstatens utsläpp påverkar klimatförändringarna och har bidragit till de skador som uppkommit i delstaten.
Bill McKibben, amerikansk journalist, författare och grundare till det globala klimatnätverket 350.org kallar Montana-domen en ”stor, stor seger”.
– De flesta beslut som fattas om klimatet tas som om klimatet bara vore en fråga vilken som helst. Klimatkrisen är den största kris vi människor stått inför, och våra politiska, ekonomiska och juridiska samhällssystem är inte särskilt väl rustade för att hantera kriser i den storleksordningen, men emellanåt fungerar det, säger Bill Mc Kibben i en mejlkommentar till Dagens ETC.
Jonas Ebbesson tror att vi kommer att få se många fler klimatprocesser i domstol framöver.
– Rättsprocesser är en naturlig del i klimatomställningen. Domstolsprocesserna kommer inte att lösa klimatkrisen, men de är en viktig del i det, säger han.