Efter de europeiska bondeprotesterna med vägblockader och gödseldumpning, där ekonomiskt pressade bönder fick EU-kommissionen att backa på sin föreslagna klimat- och miljöpolitik, insåg kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det behövdes ett nytt grepp. Hon efterlyste en ”strategisk dialog” mellan de tidigare meningsmotståndarna. Dialogen har resulterat i en rapport om ett framtida hållbart jordbruk och både innehållet och själva gruppen bakom rapporten är minst sagt oväntad. Bland de 29 aktörerna finns såväl den europeiska bonderörelsen Copa Cogeca och gödningstillverkarna i Europa (Fertilizers Europe) som Greenpeace, Slow Food och Bird Life.
Bland annat föreslår de att arealstöden, som utgör cirka 70 procent av EU:s jordbruksbudget, CAP, ska bort. Istället ska stöden gå till de lantbrukare som behöver pengarna mest, det vill säga bönder som har svårt att klara sig ekonomiskt, företrädesvis små gårdar med blandad produktion, till unga eller nya bönder, och till områden i mindre gynnade områden. Det är en u-sväng mot hur det i praktiken fungerar nu där politiken stimulerar allt större gårdar och, i kombination med marknadskrafterna, en utslagning av mindre gårdar.
Rapporten rekommenderar också att en större del av jordbruksstöden ska gå till miljö- och klimatarbete. Man trycker också på vikten av att ta hänsyn till sociala frågor och att en vital landsbygd är oerhört viktig för både livsmedelstryggheten och demokratin.
Intressant nog drar man sig heller inte för att föreslå stora förändringar av det allra heligaste – marknaden och handeln. De 29 aktörerna skriver att marknaden måste bli bättre på att driva en hållbar utveckling i hela livsmedelskedjan och att räkna in externa kostnader som negativ påverkan på miljö, hälsa och djurvälfärd. Likaså vill man att EU-kommissionen ska verka för att regelverken kring handel stämmer bättre överens med hållbarhetsmålen.
För att åstadkomma en lyckad grön omställning är det också viktigt att ställa om till en mer balanserad kost, vilket i praktiken innebär mer vegetabilier. Likaså propagerar rapporten för att hållbara jordbruksmetoder ska stödjas och där är man tydlig och förutsätter att det kommer rekommendationer som ”stöder biodiversitet i lantbruket, minskar externa insatsmedel som konstgödsel och pesticider, förbättrar hanteringen av växtnäring i jordarna, minskar koldioxidutsläppen från konstgödsel och ökar den biologiska bekämpningen.”
De jordbruksmetoder som lyfts fram som särskilt viktiga att fortsätta stödja är ekologiskt och agroekologiskt jordbruk. Man vill också se en särskild fond för naturrestaurering – som ska vara utöver EU:s jordbruksbudget – för att ”stödja lantbrukare och andra markförvaltare att restaurera och sköta naturliga habitat på landskapsnivå.”
