Hittills går det enligt plan för Stockholm Exergi. Redan 2019, när bolaget drog igång en forskningsanläggning för infångning av koldioxid, var målet en storskalig anläggning i drift år 2028. Härom veckan föll en viktig pusselbit på plats på bolagets väg mot investeringsbeslut. Staten godkände då ett stöd på 20,2 miljarder kronor till energibolaget, utbetalt i form av 1 760 kronor per ton infångad och geologiskt lagrad biogen koldioxid. Utbetalningarna fortsätter i max femton år.
– Det är ett mycket efterlängtat besked som vi har jobbat hårt för. Stödet är en förutsättning för att vi ska kunna bygga Europas största anläggning för infångning av biogen koldioxid, säger Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi.
Den planerade anläggningen för bio-CCS (Bio-energy with carbon capture and storage) ska fånga in utsläppen från Stockholm Exergis kraftvärmeverk i Värtahamnen. I verket brinner både svensk och importerad skogsråvara som ger värme åt 800 000 stockholmare. Planen är att fånga in och lagra lika många ton koldioxid – 800 000 – per år, eller sammanlagt 11,5 miljoner ton till år 2042. Som jämförelse var Sveriges utsläpp av fossila växthusgaser 44,4 miljoner ton år 2023.
Det finns fortfarande massor av obesvarade frågor kring detta.
Skogs-CCS
Frågan är: reflekterar kostnaden klimatnyttan?
– Jag utesluter inte bio-CCS, men mycket beror på hur kostnadseffektivt det blir och om det går att säkra lagringen så att inte koldioxiden läcker ut igen. Det finns fortfarande massor av obesvarade frågor kring detta, säger Anders Lindroth, professor emeritus vid Lunds universitet.
Enligt hans forskning skulle det räcka för Sverige att sänka dagens höga avverkningsnivåer till den nivå som gällde under åren 1980-2015 för att leva upp till våra nationella klimatåtaganden. Under den perioden avverkades i snitt 60-70 procent av tillväxten, att jämföra med dagens 90 procent.
– Om vi minskar avverkningsnivåerna med 20-30 procent så fixar skogen klimatmålen. Så fantastiskt effektiv är skogen på att ta upp koldioxid.
Det skulle, enligt Anders Lindroth och andra, kunna åstadkommas genom att skogsägare fick betalt för att låta skog som uppnått tillåten avverkningsålder stå kvar 15-20 år till.
Anders Lindroth, prodessor emeritus vid Lunds uniiersitet, framhåller att skogen enkelt kan hjälpa oss nå klimatmålen.
Bild:
Lunds universitet
– Det skulle förmodligen vara den billigaste och enklaste lösningen. En sådan lösning skulle dessutom bidra till att Sverige kan leva upp till EU:s krav på ökad kolsänka, och därmed minska risken för höga böter, säger Anders Lindroth och tillägger:
– Men jag tror våra politiker hellre betalar böter än ersätter våra svenska skogsägare för att göra jobbet.
36 miljarder
Filip Johnsson är professor i energisystem på Chalmers och forskar om energisystemets omställning. Han framhåller att klimatnyttan till stor del beror på vilken biomassa Stockholm Exergi eldar.
Professor Filip Johnsson på Chalmers forskar på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet.
Bild:
J-O Yxell
– Det viktiga är att vi kommer till en punkt där bio-CCS drivs av en hållbar klimatpolitik. Det kan till exempel innebära att olika typer av användning av biomassa konkurrerar på lika villkor. Biomassa är en begränsad resurs och klimatnyttan blir inte nödvändigtvis störst om bio-CCS värderas väldigt högt av till exempel staten och andra som finansierar den. Klimatnyttan kan vara större om biomassa ersätter fossila bränslen för flyg- och sjöfart där alternativen är begränsade, säger Filip Johnsson.
Bland de frågor som fortfarande väntar på sin lösning är var den infångade koldioxiden ska lagras. Bolaget uppger att de har kontakt med olika aktörer men än är inga avtal undertecknade. En annan handlar om hur de utsläppskrediter som Stockholm Exergi räknar med att sälja till privata företag ska bokföras. På företagets eller nationens utsläppskonto? På bådas? Den frågan är fortfarande inte avgjord i EU.
Att regeringen lägger stor vikt vid bio-CCS står klart. När det svenska statliga stödet på sammanlagt 36 miljarder kronor godkändes av EU-kommissionen i somras hävdade klimatminister Romina Pourmokhtari att tekniken är ”avgörande”.
– Det här är ett stort steg framåt på vägen mot Sveriges klimatmål, nettonollutsläpp 2045. Sverige kan nu bygga anläggningar för att fånga in biogen koldioxid och det kommer att vara helt avgörande för att Sverige ska behålla den världsledande positionen att minska klimatutsläpp, sa hon i uttalande.
Hög kostnad
Carl Mikael Strauss, chef på näringslivsenheten på Energimyndigheten, säger att 20 miljarder är mycket pengar men enligt honom ska stödet inte bara ersätta Stockholm Exergi för lagring av koldioxid, utan även ge ”nyttor för teknik och marknad”.
Carl-Mikael Strauss, chef för näringslivsenheten på Energimyndigheten, tycker att det är bra med statligt stöd till bio-CCS.
Bild:
Sofia Beling,Sofina Bilder AB
– Vi vill vara tidigt ute, och dela risk med de här bolagen för annars kommer inte bio-CCS-verksamheten igång. Genom att bygga infångningsanläggningar i stor skala kommer vi att kunna hamna i framkant när det gäller den här typen av teknik, säger han.
Pengarna ska också bidra till att det skapas en privat marknad för utsläpp av biogent ursprung, förklarar Carl Mikael Strauss.
– Det är där de stora, stora pengarna finns.
Enligt Filip Johnsson på Chalmers tyder de uppgifter som framkommit på att Stockholm Exergis satsning kostar omkring 5 000 kronor per ton lagrad koldioxid idag.
– Det är en väldigt hög kostnad. Jag vill trots det påpeka att om Stockholm Exergis projekt lyckas så är det ändå en viktig milstolpe för att visa på ett storskaligt CCS-projekt, säger Filip Johnsson.
Samtidigt lyfts i olika sammanhang en mer allmän kritik av konceptet med koldioxidinfångning.
Till exempel har Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers, tidigare i Dagens ETC ifrågasatt poängen med att ta ut fossila bränslen ur jordskorpan, elda dem och släppa ut koldioxiden samtidigt som vi använder resurser för att odla biomassa, elda den och pumpa ner den insamlade koldioxiden i jordskorpan. Den mest kostnadseffektiva och självklara lösningen är en annan, framhåller han:
– Det är mycket billigare att sluta elda fossila bränslen.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
