– Vissa av månaderna har varit mycket varmare – januari, februari, juni och november hade alla flera graders temperaturöverskott. Mycket hänger samman med vädret, i januari dominerades vädret av milda sydvästvindar och då blir det varmare. Liknande förhållanden hade vi i november. Ovanpå det finns också den globala uppvärmningen som bidrar till att det blir varmare. Om vi hade haft liknande situation med vindarna i mitten på 1900-talet så hade det inte blivit lika varmt.

I år är medeltemperaturen hela 0,5 grader högre än den var under det tidigare rekordåret 2014, en stor marginal enligt Kjellström.

– Det här var verkligen ett högt värde.

Betyder det att årets rekord kommer att stå sig?

– Det kommer säkert att stå sig ett tag. Vi vet ju inte hur vädret kommer att vara nästa år, så vi får se, men det här kommer inte att hända varje år. Vi ser en global uppvärmning både i Sverigedata och globala data, men om man bara tittar på Sverige, ett enskilt område, så varierar temperaturen mer år till år.

Ökar snabbare

Temperaturen i Sverige ökar snabbare än det globala medelvärdet, säger Erik Kjellström, och går inte direkt att översätta till Parisavtalets mål för att begränsa den globala uppvärmningen.

– Parisavtalet handlar om att den globala medeltemperaturen inte ska hamna mer än två grader, helst inte mer än 1,5 grad, över förindustriella förhållanden. Nu har det globala medelvärdet höjts med över en grad. Den nuvarande uppvärmningstakten är nu 0,2 grader per decennium, så vi har ungefär 20 år på oss innan vi passerar 1,5-gradersnivån. I en tidigare studie visar SMHI att temperaturen i Sverige har ökat dubbelt så snabbt som temperaturen globalt.

Vad innebär det?

– Dels att det går snabbt, det märks ju på att vintersäsongen blir kortare och att nederbördsmönstrena ändras. Vi får mer nederbörd, men vi kan också få mer torka. Konsekvenserna är väldigt stora i Sverige och områdena som gränsar till Arktis. Det är en oroväckande situation, och det går snabbt.