Varför går regeringen med på krispaket på hundratals miljarder kronor till oljenäringen, medan gröna näringar får betydligt mindre?
– Olje- och gasindustrin bidrar med 200 000 jobb över hela landet. Den kompetensen är en viktig resurs för Norge, även vid övergången till lågutsläppssamhället. Pandemin och oljeprisfallet har lett till ekonomiska utmaningar för hela industrin. Regeringen anser därför att tillfälliga åtgärder bör vidtas för oljebolagen så att aktiviteten fortsätter. Men det handlar inte om en skattesänkning, utan debatten rör huruvida oljebolagen ska skjuta upp sin skattebetalning med några år.
Varför tillåter den norska regeringen sökandet efter ännu mer olja, när världen redan har hittat mer än vi kan bränna om vi ska undvika de värsta klimatförändringarna?
– Lösningarna på världens utmaningar för klimat och energi är globala och måste lösas genom globalt samarbete. Även i en värld som når målen i Parisavtalet kommer nya petroleumsinvesteringar att behövas för att tillgodose världens olje- och gasbehov under decennier framöver, eftersom dagens fält töms. Det huvudsakliga målet med regeringens petroleumpolitik är att underlätta lönsam olje- och gasproduktion på lång sikt, vilket i stort sett stöds i Stortinget. Vi har också förbundit oss till Parisavtalet och meddelat ett stärkt mål att minska utsläppen med minst 50 procent och upp till 55 procent år 2030.
Efterfrågan på olja spås fortsätta ner, även efter corona. Vad gör den norska regeringen för att göra den norska välfärdsstaten mindre beroende av oljepengar?
– Norge kommer gradvis att bli mindre oljeberoende med tiden eftersom vi har begränsade resurser. I framtiden kommer Norge att behöva både lönsam olje- och gasproduktion och gradvis tillväxt i andra delar av ekonomin. Dessa två trender måste gå hand i hand.